När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!
Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!
Håll koll på dygnsrytmen och minska din sociala jetlag – det gynnar hälsa, lärande och minne.
Vad är den viktigaste framgångsfaktorn för effektiviteten hos ett team? Det handlar om gruppkultur och ”psykologisk trygghet”, visar en genomlysning av 180 team från Google. Och hur skapar man det? Läs resultaten och den senaste forskningen på området.
Nya ledtrådar kring hjärnans återhämtningsförmåga. En människas resiliens avser förmågan att kunna bibehålla en hög nivå av positiva känslor trots motvind. Det innebär inte att resilienta människor aldrig upplever negativa känslor, utan att negativa känslor inte stannar kvar. Det handlar om återhämtningsförmåga.
Sinnestillstånd Självmedkänsla Självmedkänsla – det är att stötta sig själv i motgångar istället för att reagera med hård inre kritik eller kräva av sig själv att vara perfekt i alla lägen. Det är att vara lika stöttande mot sig själv som vi är mot andra. Agneta Lagercrantz Självmedkänsla – varför och hur Vi dömer och […]
Oxytocin skänker inte bara lugn och ro. Avsikten med detta finurliga hormon är att stärka relationer. I en fredlig miljö genererar oxytocinet känslor som omsorg och medkänsla. Men i en hotfull miljö ligger oxytocinet bakom ”vi och dom”-känslan. Den goda oxytocinfyllda medarbetaren förvandlas plötsligt till en person som skadeglatt njuter av att se ”de andras” smärta.
När hjärnan går till jobbet går den in i ett socialt system.
Dagens ”att göra”-lista är för hjärnan av väsentligt mindre betydelse än upplevelsen av status, förutsägbarhet, autonomi, tillhörighet och rättvisa. Framtidens goda ledarskap kommer kännetecknas av förmågan att medvetet adressera den sociala hjärnan – för när de sociala hoten är undanröjda ”blommar” hjärnorna!
Ögonkontakt gör gott på olika sätt. Vill du föra ut ditt budskap så titta personen i ögonen. Det bygger även självkännedom och självkänsla.
Kunskap ska svettas fram – i små portioner med långa mellanrum. Nu finns en omfattande forskningsöversikt som kan leda oss rätt; ”spacing” får MVG, överstryk- ningspenna IG.
När ögonen fritt får förflytta sig – när blicken tillåts följa den inre mentala bilden av händelsen – då väcks minnena till liv. Ett nytt begrepp; ”embodied memory” har fötts och en saknad pusselbit på plats. Lundaforskare gör genombrott!
– Det gör så ont att bli behandlad på det här sättet, säger Anita som blivit utfryst på jobbet. Hon har helt rätt. Ny forskning visar att känslomässig smärta aktiverar samma nätverk i hjärnan som fysisk – det gör ont. Social smärta är som ett slag mot huvudet. Dessutom återkommer slaget mot hjärnan varje gång du minns och återupplever de där orden, medan minnet av fysisk smärta klingar av.