Surt sa räven...

…och gjöt olja över den obekväma skorrande kognitiva dissonansen.

Surt sa räven om rönnbären! När räven
inte nådde de läskande rönnbären hände
något – plötsligt var rönnbären sura!
Inte hade det något med bären att göra –
nej, de hängde still däruppe på sin gren.
Men räven, däremot, hade förändrats
och drabbats av inre smärta då de eftertraktade
bären visade sig oåtkomliga.
För att mildra sitt lidande valde räven att
tänka om bären som sura och osmakliga.
Aisopos kända fabel är 2500 år gammal
och ett klassiskt exempel på det vi idag
kallar kognitiv dissonans.

Kognitiv dissonans smärtar
Det är lätt att vi plötsligt börjar ringakta
något vi inte kan få. En människa kan
bära på många attityder, åsikter, förväntningar
och värderingar samtidigt.
Ibland kan vissa av dem stå i konflikt med
varandra. Och när vi inte gör som vi vill
att vi ska göra kan även våra handlingar
komma i konflikt med våra värderingar
och attityder. Det uppstår då en inre spänning
och smärta. På forskarspråk kallas det
för ”kognitiv dissonans” och det har blivit
en av de mest inflytelserika teorierna inom
psykologin. Begreppet myntades av den
amerikanske psykologen Leon Festinger
(1919-1989). Han ville beteckna det inre
spänningstillstånd som uppstår när vi bär
på motstridiga idéer eller beter oss på ett
sätt vi inte vill. Inre dissonans är obekvämt.
Vi vill bli kvitt det obekväma.

På en modern arbetsplats kan det se
ut så här: Du brinner för ditt jobb och
vill göra bra ifrån dig. Samtidigt är ditt
privatliv viktigt och du har många fritidsintressen
du vill underhålla. En befordran
gör att arbetsgivaren plötsligt ställer
högre krav. Arbetet börjar gå ut över ditt
privatliv. Den inre konflikten växer. Ett sätt
att komma undan det som ”skaver” är att
omvärdera attityden till den målarkurs du
nu inte längre hinner med.
”Läraren på målarkursen är ändå
inte så bra.” Den inre konflikten har nu
försvunnit – för plötsligt vill jag inte gå
kursen längre.

Vi beter oss inte i linje med vad vi
kan och vill
Kognitiv dissonans kan också vara den
faktor som hindrar oss från att välja
mer miljömedvetna alternativ. Annika
Nordlund är miljöpsykolog vid Umeå
Universitet. Hennes specialområde är
att undersöka individers val och ovilja
att välja hållbara transportalternativ.
Annika menar att miljömedvetenheten i
Sverige är ovanligt hög. Vi är duktiga på
sop-sortering och att spara energi. Men
med transporterna är det värre. Här motsvarar
inte beteendet kunskapen. Bilägandet
ökar stadigt varje år, och fortfarande
är 93% bensin- eller dieselbilar.

– Vi har den kunskap som behövs och vi
vet vad vi borde göra men vi har svårt att
överföra det till vårt beteende, vi struntar
i de hållbara alternativ som finns. Detta
genererar kognitiv dissonans, säger hon.
När vi väljer bilen förklarar vi bort vårt
dåliga samvete/den inre stressen med att
vi har för bråttom eller att de kommunala
alternativen inte är tillräckligt bra eller
att klimatforskarna är opålitliga eller att
mitt bidrag är så litet ändå. Vi omvärderar
attityden till såväl klimatfrågan som till
alternativa transportsätt för att rättfärdiga
bilåkandet, något som vi vet inte är hållbart
i längden.

Kognitiv dissonans i magnetkameran
Kognitiv dissonans är idag ett välkänt och
välanvänt begrepp inom psykologiforskningen.
Men man vet fortfarande inte
mycket om hur kognitiv dissonans tar sig
uttryck i hjärnan. En forskargrupp från
University of California Berkeley sökte
svar på detta med hjälp av magnetkamera.
Man försatte försökspersonerna i kognitiv
dissonans med olika uppgifter alltmedan
de låg i magnetkameran och deras hjärna
scannades.

Resultaten, som publicerats
i tidskriften Nature Neuroscience visade
att den främre delen av gyrus cinguli och
främre delen av insula, hjärnans ”kontrollrum”
(se O&B), aktiverades av den kognitiva dissonansen i försöksgruppen.

Gyrus cinguli är involverad i känslomässiga
processer och aktiv inom flera olika
kognitiva funktioner som exempelvis
konflikthantering, bedömning av förväntat
värde och felbedömning. Överlag tycks
området vara en viktig mötesplats för ett
flertal samverkande nervcellsnätverk.
Forskarna upptäckte också att aktiviteten
i dessa regioner föregick deltagarnas efterföljande attitydförändring. Effekterna sågs
inte i kontrollgruppen.

Strategier som minskar dissonansen
Vi hamnar ständigt i situationer som
utmanar våra attityder och beteenden.
Att minska dessa inre konflikter är en
många gånger daglig aktivitet, som ofta
sker omedvetet.

Strategierna kan variera:
1. Man omvärderar och ändrar en
attityd. ”Det där fritidsintresset är faktiskt
inte så viktigt!” ”Kommunaltrafiken
är inte tillräckligt bra”. ”Min kollega är
så himla otrevlig - hälsar inte ens”.
2. Man rättfärdigar sitt beteende.
Genom att tydligt argumentera för sin
ståndpunkt övertygar man både andra
och sig själv om att det egna beteendet
är det enda rätta. ”Det finns minsann
värre miljöbovar än mitt lilla bilåkande.
Det spelar verkligen ingen roll för
klimatet om vi tar buss eller bil.” Andras
ståndpunkter och handlingar framstår
då alltid som de felaktiga i förhållande
till ens egna. En sådan här typ av strategi
blir lätt en källa till konflikter. Andra
gör fel.

3. Man tar in nya fakta, inser komplexiteten
och accepterar att vissa attityder
och beteenden faktiskt står i konflikt
med varandra. Genom att försöka
medvetandegöra när man befinner sig
i kognitiv dissonans skapar man en
möjlighet för sig själv att aktivt välja
vilken utväg man vill ta. ”Jag väljer bort
målarkursen för jag har faktiskt inte tid
just nu”. ”Jag känner att mitt nya jobb
står i vägen för andra viktiga delar i mitt
liv, hur kan jag förändra det?”. ”Om
jag planerar lite bättre så tar bussen
egentligen inte längre tid än bilen.”
4. Man kan undvika kognitiv dissonans
helt och hållet genom att inte utsätta
sig själv för erfarenheter som kräver att
man behöver omvärdera sin attityd eller
sitt beteende. Man väljer då att bara
läsa sådant som speglar det synsätt och
de åsikter som bekräftar de man redan
har, eller att bara umgås med likasinnade
personer. Man undviker inre smärta,
men riskerar att bli insnöad.

Källor
L. A Theory of Cognitive Dissonance. Stanford, CA:
Stanford University Press. 1957.
van Veen V, Krug MK, Schooler JW et al. Nature
Neuroscience 12:1469-1474, 2009

Publicerat av:

Marie Ryd

16 mars 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Surt sa räven...

Marie Ryd

Liknande artiklar

Världens lyckligaste man

Flow, cirkadiansk rytm och återhämtning

Omega 3