Forskningsbanken

När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!

Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!

Den verkställande hjärnans behov

För många i vår moderna kultur är det naturligt att sköta sin personliga hygien, äta rätt och hålla kroppen i trim. Nu kommer kunskap som säger att inte bara kroppen utan även vår hjärna har behov.

Tänkandets dynamik

Om att vara och inte vara – i fokus. Hjärnans olika delar är sammankopplade i nätverk. Olika nätverk är igång vid olika aktiviteter. De begränsar varandra. Nätverket för vårt arbetes målfokuserade tankeverksamhet balanseras mot nätverket för dagdrömmens spontan-genererade tankeflöde. Dagdrömmen stjäl vårt fokus men bär i gengäld härliga kreativa frukter.

Empati som värdering – hur blir det?

En av världens främsta forskare på social neurovetenskap slår fast att empati och medkänsla har olika plats i hjärnan. Empati gör ont och kan i längden dränera och skapa distans. Medkänsla känns varmt, berikande och kärleksfullt. När medkänslan odlas mår alla bra, säger Tania Singer, och det är inget att skämmas över!

IQ och EQ – nu kommer CQ

Neurovetenskaplig forskning om kulturella skillnader bekräftar hur våra hjärnor formas av den kultur vi lever i. De som är bra på att hantera situationer som präglas av kulturella olikheter har hög kulturell intelligens, sk CQ.

Alexitymi kopplat till hälsa och cannabis

Att kunna identifiera, beskriva och reglera sina egna känslor är viktigt för hälsan – oförmåga anses vara ett personlighetsdrag och kallas alexitymi. Förekomsten av självskattad alexitymi varierar mellan 5 och 17 procent hos den friska normalbe folkningen medan exempelvis förekomst av alexitymi är 37 procent hos patienter med irritabelt tarmsyndrom.

Håll minnet ungt – utmana hjärnan från början till slut

Har jag mitt minne i mina händer? Finns det nycklar till evig ungdom? Den frågan ställde sig forskarna som ligger bakom det stora Betula-projektet vid Umeå Universitet. Det har visat sig att ett gott åldrande förbereds långt innan pensionsåldern. Men det är aldrig för sent.

Surt sa räven

…och gjöt olja över den obekväma skorrande kognitiva dissonansen.

Unik mosaik

Mannen från Mars och kvinnan från Venus – nu slår forskare sönder myten. Våra hjärnor kommer från samma planet, varje hjärna är en unik mosaik av såväl ”manliga” som ”kvinnliga” drag. Den mänskliga hjärnan låter sig inte delas in i olika kön.

Lärande organistioners mindset

I vår kultur hyllas talang, att vara smart och expert. En talang är en talang – och något man föds till. Den som är smart är inte dum. En expert kan sitt område bäst och är den som ger svaren – inte frågorna. Men det är just denna hyllningssång den lärande organisationen stupar på. På årets NeuroLeadership Summit lyssnade vi på Carol Dweck, som delar in människor och organisationer i om de har ett Statiskt eller ett Lärande mindset.

Hjärnstorm – överlev tonårstiden med forskningens hjälp

Daniel Siegel är professor i psykiatri vid UCLA och författare till flertalet böcker. Han är en av upphovsmännen bakom ”Healthy Mind Platter”, tallriksmodellen för hjärnan (se holone.se). Siegel är nu aktuell med sin nya bok, ”Hjärnstorm”.