Sammandrag

Neuroleadership Summit 2011

The Senior Executive Brain

Jessica Payne, Director Sleep, Stress & Memory Lab, University of Notre Dame, Indiana, USA

Stephen Thomas, Lead Professor NeuroLeadership Institute & Southampton Management School

Den verkställande hjärnans behov

För många i vår moderna kultur är det naturligt att sköta sin personliga hygien, äta rätt och hålla kroppen i trim. Nu kommer kunskap som säger att inte bara kroppen utan även vår hjärna har behov.

Jessica Payne, forskare från Harvard Medical School och chef för ”Sleep, Stress & Memory Lab” lyfte i sitt spännande föredrag fram tre områden som måste vara på plats för att hjärnan ska fungera optimalt. Payne presenterade robust forskning, egen och andras, som visar att den verkställande hjärnan behöver:

• Ett visst stress påslag

• Regelbunden sömn

• Positiv affekt; en känsla av entusiasm och glädje.

Lagom stressnivå
Stress behövs, men i lagom doser. Viss stress föranleder utsöndring av stresshormonet kortisol som gör oss alerta och koncentrerade på uppgiften. Höga nivåer av kortisol under lång tid försämrar däremot både minne och kognitiv förmåga. Går det för långt kan det faktiskt leda till minnesförlust av allt utom de negativa minnena. För låga nivåer av kortisol gör oss apatiska och vi tappar motivation och engagemang. Vad som är för mycket eller för lite stress är individuellt och utmaningen ligger i att lära känna sig själv, att hitta sin balans och lära sig känslomässig reglering för de tillfällen då du inte är i balans.

Sömn
Vårt sömnbehov är individuellt och i en population följer det en normalfördelningskurva. De allra flesta behöver 8 timmar per natt, men det finns de som bara behöver 4 timmar medan andra måste ha 12. För lite sömn är en av de mest kraftfulla stressorerna vi har, berättade Payne.

Sov på saken
Den sovande hjärnan är väldigt aktiv. Många tror att hjärnan gör som kroppen, slappnar av. De tycker att ”röda ögon” inte är något problem så länge man orkar vara vaken. Inget kan vara mer fel. En bilförare med sömnbrist kan i tester motsvara resultaten för en som åkt dit för rattfylla.

De regioner i hjärnan som är viktiga för kognition, minnesfunktion och vår känslomässiga balans, dvs hippocampus, amygdala och cingulum (Ord&Begrepp), är faktiskt mer aktiva under REM-sömn (Rapid Eye Movement- eller drömsömn) än när vi är vakna. Dessutom kommunicerar dessa områden med varandra på ett helt annorlunda sätt under sömn än under vakenhet. Vår exekutiva prefrontala cortex, är helt nedsläckt under REM-sömnen, vilket betyder att top-down regleringen från den förnuftiga hjärnbarken är ur funktion. Därför kan vi också drömma helt ”vilda drömmar” där vi flyger går genom väggar eller andra osannolika situationer.

Hjärnans olika delar kommunicerar nu helt annorlunda än vad de är förmögna till när vi är vakna.

Payne gjorde ett oväntat men intressant fynd i sina studier. Hon upptäckte att under REM-sömnen restruktureras den gångna dagens inhämtade kunskap och information. Nu plockas minnesbitar isär, de flyttas runt och integreras. Hjärnan sysslar med att sätta ihop informationsbitarna på nya och ovanliga sätt. Kreativ kognition utvecklas under REM-sömnen. Payne menar att det är därför ”att sova på saken” kan ge så djupa insikter. Hon har nyligen publicerat sina resultat i Nature Neuroscience.

Sömn sorterar och reglerar
Den sovande hjärnan är smart och räknar ut vad som är viktigt och vad vi kan glömma.

Sömn hjälper oss att komma ihåg vad som är känslomässigt engagerande. Även det negativa dessvärre. Varför kan vi inte bara få glömma? Därför att det är dessa erfarenheter vi drar lärdomar från. Men för att det inte ska göra så svidande ont varje gång vi minns tar sömnen också hand om den känslomässiga regleringen av minnet. Payne har visat att försökspersoner som ombeds återkalla känslomässigt starka minnesbilder, utan att först ha fått sova, har en starkare aktivering i sin känslohjärna, amygdala (Ord&Begrepp). De som sovit först visar en jämförelsevis liten aktivering av amygdala.

Utveckla konsten att tupplura
En tupplur då och då gör underverk. – Vi har sett förbättrade minnesfunktioner redan efter 7 minuters sömn. En tupplur på 10- 20 min är det ideala, rekommenderar Payne. Man ska passa sig att sova längre än 40 minuter, för då kommer man in i den djupa deltasömnen. Den är svår att vakna upp från. Konsten att dra växlar på en tupplur måste vi lära oss att utveckla. Det går att träna upp.

Positiv affekt
Ett paradigmskifte har inträffat inom neurovetenskapen. Istället för att som tidigare fokusera på vad som gått fel i hjärnan börjar man nu intressera sig alltmer för hur det som fungerar bra ser ut. Inom hälsovetenskap kallas det salutogenes – läran om vad som håller oss friska. Att studera positiv affekt tillhör detta område.

Att manipulera stämningsläget hos en person handlar om mycket små handlingar med enorma effekter i beteende, förklarar Payne. Ett oväntat leende från

en person eller en liten gåva av något slag kan få följande effekter:

• underlätta minnet för både neutral och positiv information, medan stress och negativ affekt underlättar minnet av negativ information,

• öka det verbala flödet,

• förändra strategierna för beslutsfattande,

• öka kreativitet och förmågan att lösa problem.

För att studera den positiva affektens betydelse för att lösa problem bad Jessica Payne försöksdeltagarna att lösa ett klassiskt kognitivt test som skapats av psykologen Karl Duncker (1945). Med hjälp av: ett stearinljus, tändstickor och en låda med häftstift, skulle man fästa stearinljus på väggen, tända det och se till att det inte kommer droppa stearin ner på bordsskivan.

Problemet löses mycket lättare när försökspersonerna är i positiv affekt. Payne och medarbetare har i MRI-studier visat att ju mer positivt sinnestillstånd ju högre är sannolikheten att personen får en insikt, en aha-upplevelse. Känslohjärnan behövs för att skapa kreativa insikter, betonade Payne.

Optimera arbetsplatsen
Det är viktigt att frågan om stress på arbetsplatsen lyfts. Hur håller vi stressen på en lagom nivå. Kan vi implementera avslappningsverktyg, som korta andrum och musikstunder i preventivt syfte? Hur kan vi få alla medarbetare att fundera på sin sömn – är den tillräcklig och jämnt fördelad över veckan? Hur skapar vi ett positivt stämningsläge på arbetsplatsen. Hur kan vi med små medel försätta medarbetarna i positiv affekt? Detta är helt avgörande frågor om hjärnan ska fungera optimalt, avslutade Payne.

Publicerat av:

Marie Ryd

1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Den verkställande hjärnans behov

Marie Ryd

Liknande artiklar

Dieters effekt på hjärnans formbarhet och Raw Kakao

Hjärnan dansar med årstiderna

Musik för hjärnan