När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!
Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!
Är den mänskliga naturen en eller två? Kvittrar det en själ i varje kropp, likt en sjungande duett eller är jag-upplevelsen blott en effekt av hjärnans maskineri, ett och samma virke? En utomkroppslig upplevelse som ung student fick världskända forskaren Susan Blackmore att viga större delen av sin karriär åt att undersöka just detta. I sitt föredrag berättade hon om sin långa resa in i den moderna medvetandeforskningen och ”det mänskliga självets natur”.
Bakteriefloran i mag-tarmkanalen är nödvändig för att vi ska kunna smälta mat och ta upp näring. Nya studier visar att tarmbakterierna även kan påverka våra känslor. En milstolpe, säger KI-forskaren Rochellys Diaz Heijtz.
Det mänskliga sinnet är ett vandrande sinne – ett vandrande sinne är ett olyckligt sinne, visar en annorlunda studie från Harvard University publicerad i Science. Vår förmåga att tänka på saker som inte händer just nu är en evolutionärt högt stående förmåga, men en ”skill” som kostar på.
Nytänkande kvalitativ forskning från Handelshögskolan i Stockholm visar att arbetsplatsen är ett utmärkt ställe för att utvecklas som människa och uppnå en personlig mognad.
Beslut som vi fattar själva jämfört med när vi är med andra kan skilja sig åt. Alla har vi någon gång tagit en idiotisk chans bara för att någon tittar på. Men hur kommer det sig? Varför faller vi för grupptryck?
Att sätta mål och formulera en önskvärd framtid är centralt för varje organisation. Men vad är det som gör att vi helhjärtat går in för något? Elliot Berkman, neuroforskare inom området ”att nå mål” presenterade på Neuroleadership-konferensen två viktiga pusselbitar.
– Vi ska hjälpa till med att utveckla dataspel som ”boostrar” hjärnans förmåga till lycka, skärpt uppmärksamhet och mindre oro, säger neuroforskarna Richard J Davidson och Daphne Bevalier i en nypublicerad Nature-artikel, ett arbete påkallat av amerikanska Vita Huset.
Världsbilden är en lika viktig aspekt av personligheten som beteendemönster, visar en ny avhandling från Lund. Den är så viktig för oss att det kan bli mycket känslosamt och konfliktfyllt om den rubbas.
Tänk om det i kroppen fanns en strömbrytare som tryckte igång hälsa och slog av sjukdom! Låter utopiskt – men det finns! Ja, kanske ingen strömbrytare direkt men vi bär på ett kroppseget system som aktiverar en salutogen hälsobringande genaktivitet och samma system bromsar de gener som kan framkalla sjukdom, visar ny unik studie. Det handlar om att få igång relaxationsresponsen.