När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!
Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!
En marknad för ”brain enhancement” med hjälp av kemi och teknik, håller på att utvecklas. Gränsen mellan behandling och när en hjärna ska ” uppgraderas” suddas ut. Idag används neurovetenskapliga landvinningar inte bara i krig utan även i vardagsliv för att nå bortom de normala hälsomålen. Kunskap och etisk debatt efterlyses.
Att leka är lika naturligt för människan som att äta och sova. Världens alla barn leker. Djur leker, även som vuxna. Men leken är fortfarande ett relativt ostuderat ämne. Nu har forskarna äntligen börjar intressera sig för vad leken gör med oss.
En människas beslut drivs av värderingar, dvs hur hon bedömer den situation hon ställs inför. Värderingarna gör att en människa inte bara är hänfallen åt automatiserade reaktiva beteenden, det vi kallar ”autopiloten”. Dagens organisationer lägger därför stort fokus på att utveckla sin värdegrund.
Föreningen Kultur & Hälsa i Sveriges riksdag är ett initiativ av riksdagsledamot Anne Marie Brodén. Föreningen består av ledamöter från Sveriges Riksdag samt experter från forskning, kultur och hälso- och sjukvård. Föreningen vill bidra till större medvetenhet om kulturens betydelse för hälsan och landets tillväxt, samt motivera till politiska beslut inom området.
Vi möter Hans Liljenström i ett holistiskt tvärvetenskapligt samtal som spänner mellan neurodynamik och det mänskliga medvetandets natur till världsbilder och klimatkris.
Ont om tid – det kan de flesta relatera till och anses väl vara ett ganska betecknande drag för den moderna civilisationens människor. Finns det något vi kan göra för att förändra vår upplevelse av tidsbrist? Ett spirande forskningsfält visar att det går – hänförelse hjälper och den kan kultiveras.
Att lära sig saker medan man sover – detta torde vara varje människas hemliga dröm! Terapeuter ser nya behandlingsmöjligheter.
Att byta kvällslektyrens papper och sänglampa tills skärmens mer blåvita ljus passerar inte spårlöst förbi. Ljuset från en Ipad kan faktiskt få stopp på melatoninutsöndringen. Här finns en ny marknad för skärmutvecklarna. Hotar den moderna livsstilen vår biologiska klocka?
Vi är inte alltid så duktiga på att bedöma andra människors mentala tillstånd. Istället är vi anmärkningsvärt egocentriska och oförskämt villiga att tro att andra är som vi själva. Att ”läsa” andra är ”tricky business” visar empati-experten Tania Singers fMRI studier.
Vagusnerven är nog den mest intressanta av våra stora nerver. Den orkestrerar livsviktiga automatiska processer som puls, andning och matsmältning. Men den verkar även ha med socialt samspel och sinnestillstånd att göra. Och den kan ”vika ner sig” för viljans kraft.