Forskning

Evidensbaserad design


 

Evidensbaserad design

arkitektur

På bilden: Salk Institutet i San Diego

Samspelet mellan människa och miljö är sannolikt mycket starkare än vad man hittills trott. Arkitekterna kliver nu in i ”det neurovetenskapliga rummet” med entusiasm och förväntningarna är stora. Design har kraft att ändra människans hjärna och beteende.

arkitektur2

På bilden: Basilikan i Assisi

Salk Institutet grundades 1960 av
forskaren Jonas Salk – fem år efter han
introducerade poliovaccinet. Salk ville
skapa ett institut för grundforskning. Med
en tvärvetenskaplig miljö skulle man på
ett bredare plan kunna förstå innebörden
av upptäckterna som gjordes och hur de
bäst skulle komma människans till gagn.
Men hur skulle detta nya forskningsnav
designas? Hur skulle byggnaderna se ut?
Salk var tidigt ute med att inse behovet av
evidensbaserad design.
Tidigt i Salks karriär, när han fortfarande
sökte efter svaret på gåtan med
polio, reste han till Umbrien och Basilikan
i Assisi för att vila upp sig. Klostret
från 1300-talet reser sig ur de umbriska
sluttningarna och med sina geometriska
stenar och romerska valv är platsen hänförande.
Och där - under den vistelsen
hände något med honom! Det var något
med denna plats – med dess design och
den omgivning i vilken han hittade sig
själv – som hjälpte honom att öppna upp
sin blockerade hjärna och som inspirerade
honom till upptäckten av poliovaccinet.
Salks övertygelse om att byggnader och
omgivning påverkar hjärnan var därefter
orubblig – han var 50 år före sin tid. Han
tog kontakt med arkitekten Louis Kahn
och tillsammans designade de det idag
framgångsrika Salk Institutet i La Jolla
med Basilikan som förlaga och vars campus
andas det lugna klosterlivet i Assisi.

Academy for Neuroscience
for Architecture
Vi är primärt biologiska varelser vars sinnen
och nervsystem har utvecklats under
miljoner av år. Idag spenderar vi över 90%
av vår tid på insidan av byggnader och vi
förstår ännu inte hur dessa byggda omgivningar
formar våra känslor, tankar och vår

livskvalitet. Inte heller hur de formar vårt
förhållande till planeten. Arkitekter har i
åratal talat om biofili och evidens-baserad
design, en design med kunskap från
psykologin. Men med den nya kunskapen
om hjärnan får evidens-baserad design
ny sprängkraft, arkitekter och politiker
får hårddata. Redan i slutet på 1990-talet
slog neurobiologen Fred Gage, verksam
vid just Salk Institutet, och andra fast att
neurogenes, nybildning av celler i hjärnan,
även förekommer i vuxen ålder. Innebörden
av samspelet mellan människa,
omgivning och neurogenes är så stor att
samhället än idag inte klarar av att ta det
till sig. När Fred Gage introducerade fältet
på de amerikanska arkitekternas årsmöte
2003 sa han: ”Förändringar i omgivningen
förändrar hjärnan och därför förändrar
omgivningen vårt beteende”. Därefter
grundades Academy for Neuroscience
for Architecture, ANFA.

Höga förväntningar
Men ännu så länge har förvånansvärt lite
tvärvetenskap kommit ut. ANFA höll sin
första vetenskapliga konferens i september
2012. Responsen var stor – men forskningsresultaten
var sparsamma. Men ett
konkret exempel på neurovetenskaplig
evidensbaserad design tillämpas på sjukhusens
neonatalavdelningarna. Utvecklingen
av syn och hörsel påverkas negativt
av starkt ljus och ljud på för tidigt födda
barn. Slammer, höga röster och skarpa
taklampor har därför tagits bort ur miljön.
Vi väntar med spänning på att kunskapen
om samspelet mellan människa och
omgivning ska växa och börja tillämpas
alltmer. En kvinna som tagit tag i den
kunskap som finns och redan börjat
tillämpa den är Pia L Stider.

Försäkringskassan ”goes brainy”
Pia L Stider arbetar som HR-strateg och
verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan
i Sverige och står just nu inför en
gigantisk uppgift när hela huvudkontoret
med 1300 medarbetare ska få nya lokaler,
ny vison och en ny verksamhetsplan. Allt
ska hänga ihop.
– Det nya kontoret på Telefonplan
ska få en arbetsmiljö utformad efter den
senaste hjärnforskningen! Det slog Pia fast
i somras när hon förstod innebörden av
den nya kunskapen om hjärnan och hörde
talas om hur den kan tillämpas med hjälp
av tallriksmodellen för ett friskt mind, den
sk ”Healthy Mind Platter”. Nu tänker vi
”Hela huset – Hela människan”!
Försäkringskassan valde ett nytt koncept
med ”aktivitetsbaserad arbetsplats”, som
innebär att man väljer plats utifrån vilket
arbete som ska utföras under dagen. Idag
arbetar man vid egna skrivbord i öppna
landskap. Det är inte optimalt. Behöver
man läsa en rapport kan ett tyst rum med
lässtol och fotpall vara att föredra. Om
man skriver en uppdragsbeskrivning kan
en miljö för full koncentration vara bäst.
Problem löses oftast bäst med någon annan
och då kan små cafébord passa och
en projektgrupp behöver ett projektbord
att samlas kring.
– För att kunna tänka bra måste människor
först och främst må bra. Med ett
aktivitetsbaserat arbetssätt skapar vi helt
nya möjligheter att åstadkomma det. Och
ännu bättre blev det när vi kompletterade
miljön med ”Healthy Mind Platter”.
Den sociala miljön på arbetsplatsen
gynnas av den nya miljön. Pia har förstått
vådan av social stress och vill även föra in
kunskapen om SCARF-modellen (Holone
nr 1/2012) i ledarskapsutbildningen.

Ny vision för Försäkringskassan
Hela organisationen är nu på en resa
mot en ny vision: ”Ett samhälle där
människor känner trygghet om livet tar
en ny vändning”
– Resan mot denna vision bygger på
att vi utvecklas från att idag fokusera
på att handha ”ärenden” till att istället
se människan vi möter, förklarar Pia.
Och det handlar om att gå från traditionell
hierarki till att se organisationen som
ett system. En viktig nyckel till denna
förändring är ledarskapet.
Pias övertygelse är att om vi ska kunna
se våra kunder som människor måste vi
börja med att se oss själva som människor.

forsakringskassan
bassilikan

På bilden: Basilikan i Assisi

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

TV-reklam för läkemedel har placeboeffekt

Arkitekturen, hjärnan och vår inre GPS

Myt eller kraft, om låg uppmärksamhet och subliminal perception