När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!
Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!
Den vanliga uppfattningen att ledare per definition är mer stressade än andra är nu synad och modifierad. Över 200 personer på ”tunga” poster hade faktiskt både lägre halter av stresshormon och upplevde mindre oro än andra. Känslan av kontroll buffrar mot stress.
Den vetenskapligt välrenommerade tidskriften Science har de senaste månaderna låtit publicera ett antal intressanta studier applicerbara inom utbildning och lärande – vi har valt ut tre som handlar om minne och om vad man ska göra när man är nervös inför en uppgift.
Även påamerikanska MIT, Massachusetts Institute of Technology, fördjupar sig forskarna i frågan om hur och varför den mänskliga förmågan till empati avtar under vissa omständigheter? Neuroforskaren Emile Bruneau, kallar fenomenet ”hjärnans empatigap”.
Företagsledare tillsätts vid allt lägre ålder, speciellt i utvecklingsländer. Yngre må ha bättre uthållighet, lättare att ta till sig nymodigheter och att möta unga medarbetare och kunder. Men hur är det med den djupare visdom som erbjuder ett vidare perspektiv och som för med sig ödmjukhet och tolerans? Frågan ställdes vid den årliga konferens som arrangeras av Neuroleadership Institutet, NLI.
Allt fler chefer och företagsledare börjar meditera. Utöver minskad stress och ökad klarhet kan detta också bli en möjlighet att titta inåt och få nya insikter. Men vad gör man om dessa insikter går stick i stäv med det traditionella management-tänk som man är drillad i?
Idag finns det många människor i hög ålder som lever ett friskt och kognitivt helt funktionellt liv. Det är ett bevis för att den mänskliga hjärnan har förmåga till ett hälsosamt åldrande, säger Sandrine Thuret vid Adult Neurogenesis and Mental Health Laboratory vid Kings College i London. I hennes laboratorium studerar man hur matens innehåll och hur ofta vi äter påverkar cellnybildningen i hippocampus (se Ord & Begrepp). De har också nyligen publicerat en omfattande översiktsartikel i Neural Plasticity på fyra populära dieters effekt på hjärnans förmåga till ombyggnation s.k. plasticitet.
Föreningen Kultur & Hälsa i Sveriges riksdag är ett initiativ av riksdagsledamot Anne Marie Brodén. Föreningen består av ledamöter från Sveriges Riksdag samt experter från forskning, kultur och hälso- och sjukvård. Föreningen vill bidra till större medvetenhet om kulturens betydelse för hälsan och landets tillväxt, samt motivera till politiska beslut inom området.
Det tillverkas mängder av produkter som ingen vill ha. Och det köps produkter som ingen vill ha, säger etik- experten professor Tomas Brytting. Det handlar om en ökad maktobalans mellan marknad och konsument. Våra hjärnor vandrar omkring som öppna mål för allt listigare neuromarknadsförare. Kommer vi alls kunna värja oss?
Att leka är lika naturligt för människan som att äta och sova. Världens alla barn leker. Djur leker, även som vuxna. Men leken är fortfarande ett relativt ostuderat ämne. Nu har forskarna äntligen börjar intressera sig för vad leken gör med oss.
En människas beslut drivs av värderingar, dvs hur hon bedömer den situation hon ställs inför. Värderingarna gör att en människa inte bara är hänfallen åt automatiserade reaktiva beteenden, det vi kallar ”autopiloten”. Dagens organisationer lägger därför stort fokus på att utveckla sin värdegrund.