När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!
Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!
Finansbubblor på börsen formas när människor kollektivt övervärderar något och skapar det som fd ordförande i amerikanska Centralbanken Alan Greenspan en gång kallade det, ”irrationella överdrifter”. Ny forskning, publicerat i ansedda PNAS i juli, visar att hjärnaktiviteten i insula kan fungera som en biologisk markör för när bubblan är på väg att spricka.
Arbetsminne Informationsbärare Intervju Erik Wästlund Publicerad i Holóne nr 4 – 2013 Det kostar på att scrolla – Minnet gillar papper Skärmar, ”paddor” och smartphones förändrar vårt läsande! Tappar vi bort något väsentligt när vi slopar pappret till förmån för skärmljuset? Ja, i dagens digitala miljöer tappar vi både minnet och läsförståelsen, säger Erik Wästlund. […]
Psykologisk stress i medelåldern kan vara orsaken till utveckling av demens, särskilt Alzheimers sjukdom, senare i livet.
En mängd olika lyckoträningsprogram har utvecklats under de senaste åren. Här presenteras ett webb-baserat träningsprogram som nu testats vetenskapligt. Det tycks fungera.
En bra skönlitterär bok kan förflytta läsaren till andra världar. Texten hjälper oss att simulera oss själva in i andra miljöer och interaktioner. Forskning visar nu att personer som läser skönlitteratur förbättrar sin förståelse för andra.
Vad har näringslivet för nytta av mindfulness? Harvard Business Review ställde frågan direkt till hjärnforskaren Sarah Lazar.
Alla hjärnor formar fördomar och stereotyper. När vi blir medvetna om detta och accepterar hjärnans sätt att fungera kan vi med vår metakognitiva förmåga se och bestämma över hur och när hjärnans automatik ska tillåtas påverka vårt beteende.
Connecting people! Ja tack, gärna – men är det connection jag får? Ny forskning visar att blotta närvaron av en mobil i rummet påverkar anknytningen till andra människor negativt! Dålig mobilhygien kan ha ett högt pris.
Placeboeffekten är ett sedan länge vedertaget och välkänt fenomen inom medicinsk forskning. Placebo innebär att en individs blotta föreställningar om ett läkemedel faktiskt kan påverka fysiologiska skeenden i kroppen. Kraften i våra mentala uppfattningar är så stark att vi kan bli symptomfria av ett sockerpiller, så länge vi genuint tror på dess effekt.
I årtionden har myter om hjärnan florerat. Termen ”neuromyt” myntades av neurokirurgen Alan Crockard redan under 80-talet. Han åsyftade de ovetenskapliga idéer om hjärnan som då florerade och det var långt innan magnetkamerans tid. Neuromyter innehåller ofta ett korn av vetenskaplig sanning. Men, likt viskleken, leder förenklingar av svårbegripliga artiklar, okunskap, egna agendor och missförstånd till att informationen om hjärnan förvrängs.