Placeboeffekten är ett sedan länge vedertaget och välkänt fenomen inom medicinsk forskning. Placebo innebär att en individs blotta föreställningar om ett läkemedel faktiskt kan påverka fysiologiska skeenden i kroppen. Kraften i våra mentala uppfattningar är så stark att vi kan bli symptomfria av ett sockerpiller, så länge vi genuint tror på dess effekt.
Idag spenderar läkemedelsföretag miljardbelopp på direktreklam för läkemedel mot konsumenter. Dagligen förses vi i media med mer eller mindre vinklad information om olika preparats positiva effekter. Är det möjligt att även denna typ av information, som inte kommer från skolad sjukvårdspersonal, kan påverka konsumenters uppfattningar om specifika läkemedel och därigenom ge en placebo-effekt?
Några amerikanska forskare från Chicago antog utmaningen att söka svar på frågan och genomförde ett experiment med 340 försökspersoner. Man valde att undersöka allergi-medicinen Claritin, som är ett välkänt antihistamin-preparat.
Försökspersonerna fick inledningsvis göra en hudprovokationstest, dvs man provocerade fram ett inflammationssvar i huden. Därefter fick de ange hur effektivt de ansåg att Claritin var, varefter de också fick en dos Claritin. Forskarna gjorde tydligt att det var just Claritin de fick.
