När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!
Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!
Att sätta mål och formulera en önskvärd framtid är centralt för varje organisation. Men vad är det som gör att vi helhjärtat går in för något? Elliot Berkman, neuroforskare inom området ”att nå mål” presenterade på Neuroleadership-konferensen två viktiga pusselbitar.
– Vi ska hjälpa till med att utveckla dataspel som ”boostrar” hjärnans förmåga till lycka, skärpt uppmärksamhet och mindre oro, säger neuroforskarna Richard J Davidson och Daphne Bevalier i en nypublicerad Nature-artikel, ett arbete påkallat av amerikanska Vita Huset.
Beslut som vi fattar själva jämfört med när vi är med andra kan skilja sig åt. Alla har vi någon gång tagit en idiotisk chans bara för att någon tittar på. Men hur kommer det sig? Varför faller vi för grupptryck?
Tänk om det i kroppen fanns en strömbrytare som tryckte igång hälsa och slog av sjukdom! Låter utopiskt – men det finns! Ja, kanske ingen strömbrytare direkt men vi bär på ett kroppseget system som aktiverar en salutogen hälsobringande genaktivitet och samma system bromsar de gener som kan framkalla sjukdom, visar ny unik studie. Det handlar om att få igång relaxationsresponsen.
Arbetsminne Informationsbärare Intervju Erik Wästlund Publicerad i Holóne nr 4 – 2013 Det kostar på att scrolla – Minnet gillar papper Skärmar, ”paddor” och smartphones förändrar vårt läsande! Tappar vi bort något väsentligt när vi slopar pappret till förmån för skärmljuset? Ja, i dagens digitala miljöer tappar vi både minnet och läsförståelsen, säger Erik Wästlund. […]
En mängd olika lyckoträningsprogram har utvecklats under de senaste åren. Här presenteras ett webb-baserat träningsprogram som nu testats vetenskapligt. Det tycks fungera.
Företagsledare tillsätts vid allt lägre ålder, speciellt i utvecklingsländer. Yngre må ha bättre uthållighet, lättare att ta till sig nymodigheter och att möta unga medarbetare och kunder. Men hur är det med den djupare visdom som erbjuder ett vidare perspektiv och som för med sig ödmjukhet och tolerans? Frågan ställdes vid den årliga konferens som arrangeras av Neuroleadership Institutet, NLI.
Även påamerikanska MIT, Massachusetts Institute of Technology, fördjupar sig forskarna i frågan om hur och varför den mänskliga förmågan till empati avtar under vissa omständigheter? Neuroforskaren Emile Bruneau, kallar fenomenet ”hjärnans empatigap”.
I årtionden har myter om hjärnan florerat. Termen ”neuromyt” myntades av neurokirurgen Alan Crockard redan under 80-talet. Han åsyftade de ovetenskapliga idéer om hjärnan som då florerade och det var långt innan magnetkamerans tid. Neuromyter innehåller ofta ett korn av vetenskaplig sanning. Men, likt viskleken, leder förenklingar av svårbegripliga artiklar, okunskap, egna agendor och missförstånd till att informationen om hjärnan förvrängs.
Psykologisk stress i medelåldern kan vara orsaken till utveckling av demens, särskilt Alzheimers sjukdom, senare i livet.