Ett moraliskt laboratorium
Den som först förde fram läsningens sociala effekter var dr. Frank Hakemulder i Holland. År 2000 gav han ut en bok som sammanställde forskningen på området. Han liknade läsning av skönlitteratur med ett moraliskt laboratorium. I boken beskriver han en serie experiment om hur våra fördomar och uppfattningar om andra formas när vi sätter oss in hur det är att vara någon annan. En grupp människor fick läsa antingen ett utdrag ur en novell som skildrade en algerisk kvinnas liv eller en facklitterär text på samma ämne. Det visade sig att personerna som läst novellutdraget efteråt reagerade starkare på orättvisorna i en algerisk kvinnas liv än den grupp som läst facklitteraturen.
Social kognition
Helt ny forskning från i år visar att social-kognitiva förmågor så som mentaliseringsförmågan (Ord & Begrepp) är bättre hos de som läste skönlitteratur än hos de personer som inte läste eller som läser annat än skönlitteratur.
Både skönlitteratur och social kognition aktiverar nämligen Default Mode Network, DMN, ett nätverk förknippat med vår förmåga att simulera hypotetiska scenarion, platser och känslor. Anledningen till att just skönlitteratur aktiverar DMN är att den innehåller åtminstone två typer av simulering: simulering av detaljerade fysiska scener och simulering av människor och deras tankar.
