Medkänsla

nervus vagus


Om vi är stressade blir vi lugna av att andas långsamt och hjärtrytmen bromsas

Vagus har många strängar på sin lyra

compassion_final_2

Illustration: Victor Vickman

Vagusnerven är nog den mest intressanta av våra stora nerver. Den orkestrerar livsviktiga automatiska processer som puls, andning och matsmältning. Men den verkar även ha med socialt samspel och sinnestillstånd att göra. Och den kan ”vika ner sig” för viljans kraft.

Människan har tolv par nervstammar
som ansluter till hjärnan eller hjärnstammen,
dessa kallas kranialnerver. De
är symmetriskt fördelade med 12 utlöpare
till höger i kroppen och 12 till vänster.
Andra nerver utgår från ryggmärgen.
Den tionde kranialnerven, nervus vagus,
på svenska kallad vagusnerven, har fått sitt
namn från det latinska ordet ”vagus” som
betyder irrande, kringströvande, ostadig
eller obestämd. Vagusnerven är den
längsta kranialnerven och består av ca
80 000 nervtrådar som både kontrollerar
vissa processer och samlar in information
om andra. Den är unik för däggdjur
och har kopplingar till bl.a. svalg, hjärta,
lungor, mage, tarmar och mjälte. Nu
visar forskare att nerven kan spela roll vid
utveckling av medkänslans sinnestillstånd.

Nervsystemets olika delar
Nervsystemets uppgift är att ta emot
och skicka vidare signaler i kroppen så
att vi kan röra oss, bearbeta sinnesintryck,
tankar, känslor och upplevelser. Det
autonoma nervsystemet (se O&B) delas in
i det sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Det sympatiska är aktiverande
och förbereder kroppen för fysisk aktivitet.
Det aktiveras vid stress och möjliggör vår
”fight and flight”-respons. Det parasympatiska
nervsystemet är lugnande och
aktiveras när kroppen är i vila. Hjärtverksamheten lugnas, blodtrycket sjunker,
matsmältningen stimuleras och kroppens
uppbyggande läkningsprocesser aktiveras.

Långa djupa andetag lugnar och
bromsar hjärtat.
Vagusnerven styr sinusknutan i hjärtat och
bromsar hjärtslagens frekvens. Tack vare
detta hålls pulsen stabil på i genomsnitt
60 - 80 slag per minut. Den konstanta
aktiviteten i vagusnerven kallas för ”vagal
tonus”. Det sker förändringar i den vagala
tonusen vid varje andetag. Vid inandning
minskar aktiviteten i vagusnerven och då
ökar pulsen. Vid utandning ökar aktiviteten
i vagusnerven och hjärtfrekvensen
bromsas och blir långsammare.
Andningen leder alltså till förändringar i
hjärtats slagrytm, som också blir ett index
på hur aktiv vagusnerven är.
Andningen är den enda kroppsfunktion
som är automatisk och sköter sig själv
men som ändå kan påverkas med viljan.
Om vi är stressade blir vi lugna av att
andas långsamt och hjärtrytmen bromsas.
Även det omvända gäller – vi kan komma
upp i varv om vi börjar andas ytligt och
intensivt.

Socialt samspel
Nu har forskare upptäckt att vagusnerven
dessutom spelar en viktig roll
för vår förmåga till social interaktion.
Anatomiskt sett interagerar en del av
vagusnerven med områden i hjärnan som
är viktiga för både social kommunikation
och socialt engagemang. Det handlar
exempelvis om de neuronala nätverk
som aktiverar ansiktsmusklerna som är
så viktiga för att kunna uttrycka ett sinnestillstånd till de runt omkring. Vagusnerven
gör det möjligt att vrida huvudet och
att styra blicken. Den är kopplad till
svalget och till förmågan att artikulera
och kommunicera. Den hanterar även
den del i mellanörat som gör att vi kan
urskilja mänskliga röster från andra ljud
i omgivningen.
Flera studier har visat att nerven
medverkar till att frisätta oxytocin,
kroppens ”lugn och ro-hormon”,
som även ligger bakom känslan av
samhörighet.
När vagusnerven är aktiverad kan
den framkalla en upplevelse av värme
och expansion av bröstkorgen. Vi kan
känna det när vi blir rörda över något
eller kanske när vi uppskattar ett stycke
vacker musik, menar forskaren Dacher
Keltner, professor i psykologi och medgrundare
till Greater Good Science Center
vid University of California Berkeley.

Vagusnerven och medkänsla
Keltner har tillsammans med Jennifer
Stellar vid University of Toronto länge
studerat vagusnerven och dess roll för
medkänsla och altruism.
I en nyligen publicerad artikel har de
undersökt de fysiologiska förändringar
som sker vid upplevelsen av medkänsla.
I fyra delstudier mättes puls, andning,
hudkonduktans (ett mått på svettkörtlarnas
aktivitet) och den vagala aktiviteten när
deltagarna kände medkänsla.

Det visade sig att aktiviteten i vagusnerven
ökade markant när medkänslan infann sig,
till skillnad från andra positiva
känslor. De kunde även se att det
lugnande parasympatiska nervsystemet
aktiverades vid medkänsla!

Forskning pågår
Kunskapen om vagusnervens kopplingar
till andning och medkänsla väcker många
intressanta frågor. En sådan är om det är
möjligt att öka sin medkänsla med hjälp
av djupandning. Jennifer Stellar menar
att det finns mycket som tyder på att
det går och hennes forskarteam har för
närvarande fokus på just den frågan.
Holóne följer forskningsområdet.

Källor
Stellar, J. Et al. (2015). Journal of Personality and Social Psychology, Vol 108(4), 572-585
Vetandets Värld: nerv kan påverka
ledgångsreumatism. Sveriges Radio 2014
http://greatergood.berkeley.edu/article/item/
measuring_compassion_in_the_body
Stellar, J. & Keltner, D., bokkapitel: Compassion
in the Autonomic Nervous System: The Role of the Vagus Nerve (in press).
Stellar, J., personlig kontakt

FAKTA VAGUSNERVEN OCH NYA
”NEUROCEUTICALS”
Även immunförsvaret styrs av nervsystemet.
När immunförsvaret är lagom
aktivt fungerar det som allra bäst. När
det är underaktivt kan virus och bakterier
göra oss sjuka. Om det är överaktivt kan
vi istället få autoimmuna sjukdomar och
kronisk inflammation i kroppen som artros,
reumatism och allergi. Det har visat sig att
vagusnerven fungerar som en handbroms
för immunförsvaret så att det inte kan
”härja fritt” i kroppen.
Ett nytt forskningsområde har vuxit fram
de senaste 10 åren, det handlar om att
utveckla sk ”neuroceuticals”. Istället för
att ta fram mediciner, ”pharmaceuticals”,
som reglerar immunförsvaret vill man
hitta vägar att stimulera nervsystemet
till att själv reglera immunförsvarets olika
funktioner. Vagusnerven spelar en viktig
roll i denna ”anti-inflammatoriska reflex”.
En sådan möjlighet kan vara att med hjälp
av elektriska impulser i vagusnerven
påverka kronisk inflammation.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 juli 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Ovanans makt – väcker vanmakt

Yoghurt med probiotika påverkar känslolivet

Kognitiv kontroll – tveeggat svärd