Unik Mosaik

Mannen från Mars och kvinnan från Venus – nu slår forskare sönder myten. Våra hjärnor kommer från samma planet, varje hjärna är en unik mosaik av såväl ”manliga” som ”kvinnliga” drag. Den mänskliga hjärnan låter sig inte delas in i olika kön.

mosaik

Hjärnan

"Manligt" och "kvinnligt"


 

Det är mycket ovanligt att ha enbart”manliga” eller enbart ”kvinnliga” delar av hjärnan. De flesta har både och.

Visste ni att 15 minuter av stress är
tillräckligt för att det ska bli ett skifte från
”manligt” till ”kvinnligt”, eller tvärtom, på
mikroanatomisk nivå i hjärnan. Så inleder
Daphna Joel, professor i neurovetenskap
vid Tel-Aviv University i Israel, sitt föredrag.
Hon berättar att när hon först hörde
talas om dessa forskningsresultat transformerades
hela hennes sätt att tänka kring
könsskillnader i hjärnan. Hon satte igång
ett jätteprojekt och lade ner ett års heltidsstudier
av befintlig forskning, det fanns
50 000 publicerade artiklar. Hon fann
sammanlagt nästan 100 olika skillnader
mellan manligt och kvinnligt som dokumenterats
i olika studier. Men betydde
detta att man kan dela in hjärnan i två
olika typer beroende på vilket kön den
tillhör? Och kan man i så fall bara genom
att titta på en hjärna säga om den tillhör
en kvinna eller en man? Med hjälp av sina
slutsatser från litteraturgenomgången i
kombination med egen forskning, nyligen
publicerad i ansedda tidskriften PNAS,
har en annan bild av hjärnan vuxit fram,
allt medan den schablonartade uppfattningen
om att män och kvinnor har olika
hjärnor och att ”könet” sitter i hjärnan
bleknat bort.

Hur blev vi Venus och Mars
Daphna Joel lade märke till att de flesta
forskare, såväl som människor i allmänhet,
bar på en klar bild av att kvinnors och
mäns hjärnor skiljer sig åt.
I slutet på 1990-talet visade en studie att
män har större hjärnor än kvinnor. Man
drog slutsatsen att män är smartare än
kvinnor. Och det fanns till och med forskare
som då hävdade att kvinnors hjärnor
var för små för akademiska studier! Idag
vet vi, säger Daphna Joel med glimten i
ögat, att den manliga ”större hjärnan”
också har ”större hålrum” än kvinnor.
Hon syftar på de hålrum som finns djupt
inne i hjärnan och kallas för ventriklar
(se Ord & Begrepp).
– Trots dessa ”stora hål” i hjärnan tycks
män klara sig lika bra som kvinnor. Precis
som att kvinnor klarar sig lika bra med
sina något mindre hjärnor, skämtar hon.
Men man har identifierat flera andra
anatomiska skillnader (se figur nästa sida).
Varje gång en skillnad upptäckts har man
stärkts i tron att det finns två typer av
hjärnor; en manlig och en kvinnlig. Även
det som händer i fostrets hjärna tas som
bevis för att denna berättelse är sann,
menar Daphna. När fostret är en pojke
sker en starkare utsöndring av testosteron,
vilket stöper om pojkfostrets hjärna till
”manlig”, så när pojkarna föds har de fått
en ”manshjärna” och flickor föds med en
”kvinnohjärna”.

anatomi

– Allt passar in i den schablonartade bilden
av att män är från Mars och kvinnor
från Venus. Det är en bild som förklarar
och förenklar varför världen ser ut som
den gör, säger Daphna, kvinnor blir lärare
och män ingenjörer. Men det är bara det
att uppfattningen om att det finns två
typer av hjärnor inte matchar den vetenskapliga bilden.

Individuell variation med stor överlappning
Daphna Joel har gjort två viktiga observationer.
Den första handlar om att det
finns en stor överlappning mellan könen.
De skillnader man sett mellan ”manligt”
och ”kvinnligt” är genomsnittliga och den
individuella variationen är stor. För 5 år
sedan deklarerade exempelvis några forskare
att män har större hypothalamus (se
O&B) än kvinnor. De hade funnit att det
specifika området var i medeltal dubbelt
så stor hos män jämfört med kvinnor.

Ordförklaring


Kön Skiljer individer åt avseende vilken
typ av könsceller som produceras
Könsidentitet
En individs subjektiva
upplevelse av att tillhöra ett visst kön.
Genus
Ett begrepp som används för att
urskilja vad som formar kvinnors och
mäns sociala beteende


Men vad man också fann var att hos hela
30 % av männen var detta område precis
lika stort som hos den typiska kvinnan!
En mängd forskningsresultat är presenterade
på samma sätt; man jämför
genomsnitt och tar inte hänsyn till den
stora individuella variationen.

Sammanhang påverkar
”manligt/kvinnligt”
Den andra observationen handlar om
att det finns andra faktorer som påverkar
hjärnans uttryck av typiskt ”manliga” och
”kvinnliga” drag. Det har visats att exempelvis
stress, allt från 15 min till tre veckor
beroende på studie, kan förändra uttrycket
av ”manligt” eller ”kvinnligt” i vissa av
hjärnans nervceller.

En nervcell (se bild) består av en cellkropp,
en axon som är den långa ”nervtråden”
som leder nervimpulser till olika
mottagarceller och dendriter som samlar
upp information från omgivningen med
hjälp av synapser (se O&B).

dendrit

Dendriterna är vanligtvis utrustade med
tunna utskott, ”dendrit-taggar”. Dendrit-
taggarna utgör betydelsefulla kontaktställen
mellan nervceller och anses vara
inblandade i de processer som leder till
minneslagring. Antalet dendrit-taggar
varierar mellan olika nervceller och man
har sett att vissa nervceller hos män har
fler taggar än kvinnor (se bild).
Men när forskarna utsatte försöksdjuren
för stress förändrades antalet dendrit-taggar
och könsskillnaderna försvann eller
bytte från det man kallade ”manligt” till
ett ”kvinnligt” uttryck. Det behövdes bara
15 minuter.

1400 hjärnor analyserade
Daphna Joels forskargrupp lät tillsammans
med kollegor från Max Planck Institute i
Leipzig och Zurich University i Schweiz,
analysera 1400 hjärnavbildningar från
4 olika databaser. Antalet personer i varje
databas varierade från 138 till 855. Den
yngsta deltagaren var 17 år och den äldsta
85 år. De analyserade bland annat hjärnvolym,
hjärnbarkens tjocklek och mängden
grå och vit substans (se O&B).
I varje dataset valde man ut de 7-12 områden
som skiljde sig mest åt mellan könen.
Ett av de mätområden som visade störst
skillnad mellan könen var volymen av grå
substans i hippocampus (se O&B). Män
hade i genomsnitt något mindre volym
(se Fig 1) än kvinnor.

Men fortfarande hittade man 33%
kvinnor med samma volym som män och
33% män med samma volym som kvinnor.
De fann att det var mycket ovanligt
att ha enbart ”manliga” eller enbart
”kvinnliga” delar av hjärnan. De flesta
hade både och. Trots att de valt att analysera
de områden med störst skillnad, att
de analyserat flera olika områden, använt
olika mätmetoder, tittat på olika åldrar
och haft stora grupper fick de alltid samma
resultat. Det var bara 0,7-10 procent
av hjärnorna som var enbart ”manliga”
eller enbart ”kvinnliga” i de olika testen.
Resten var både ock! Detta gällde även förbindelserna/konnektiviteten, de så kallade neuronala nätverken i hjärnan.

hippocampus

Beteendet gick inte heller att
könsindela
Forskarna lät analysera helt andra data
från studier gjorda på 5500 amerikaner. I
databasen fanns information om män och
kvinnors personlighetsdrag, intressen och
attityder. Denna analys gav liknande resultat;
trots skillnader mellan kvinnor och
män på gruppnivå är den individuella variationen
mellan könen alltför stor för att
kunna tala om könsskillnader. Hos samma
individ rymdes, precis som i hjärnan, både
typiskt ”manliga” och typiskt ”kvinnliga”
beteenden.

Meningslös indelning som leder fel
Den stora överlappningen mellan könen
gjorde det alltså omöjligt att dela in de
1400 hjärnorna i två distinkta grupper
avseende kön. De så kallade extremvarianterna,
de med enbart ”manliga” drag
och de med enbart ”kvinnliga” drag fanns
inte i mer än någon procent, om ens det,
förklarar Daphna.
– Det känns meningslöst att dela in
hjärnan i två kategorier när det manliga
och kvinnliga uttrycket dessutom tycks
variera med den yttre miljön. Det typiskt
manliga kan förvandlas till typiskt kvinnligt
på några minuter.
Så forskningen visar att mäns och kvinnors
hjärnor är anmärkningsvärt lika i det
mesta. Det handlar om såväl intellektuell
och kognitiv förmåga som personlighetsdrag,
intressen och attityder.

Det handlar om språkbruk
Dahpna Joel avslutar med att betona
vikten av språkbruk och val av ord för att
förhindra förvirring såväl inom forskarsamhället
som hos gemene man. Hon vill
exempelvis helt stryka ordet könsskillnader
och enbart använda begreppet könsdiformism.
Med könsdiformism syftar hon på
de egenskaper som uteslutande finns hos
ett av könen, som exempelvis produktion
av viss sorts av könsceller. Men när det
kommer till hjärnan och beteenden verkar
det inte finnas någon könsdiformism. Och
därmed inga könsskillnader.

Unik mosaik
Vad vi säkert vet är att i princip varje
människa har en ”kvinnlig” och en ”manlig”
sida. Vi föds med en unik mosaik av
”kvinnliga” och ”manliga” karakteristika,
dvs drag där vissa är mer vanliga hos
kvinnor än män, andra tvärtom. Vissa är
vanliga hos både kvinnor och män. Detta
blir tydligt när man tittar på hjärnan i sin
helhet. Och denna mosaik fortsätter att
förändras under hela vår livstid. Hjärnan
beskrivs därför bäst som ett heterogent
organ och inte som två olika.
Vad anser nu Daphna Joel om principen
med könskvotering?
– Könskvotering är ett viktigt steg på
vägen mot jämställdhet, men det har ingenting
att göra med frågan om huruvida
det finns två sorters hjärnor.
Hon avslutar med ett gott råd: Var
dig själv!

Källor
TED-talk Daphna Joel
Joel, D., Berman, Z., et al. Proceedings of the National
Academy of Sciences, 112(50), 2015
Joel, D., & Fausto-Sterling, A. Phil. Trans. R. Soc. B,
371(1688), 2016
Daphna Joel personlig kontakt febr 2016.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
16 mars 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Världsbild och personlighet

IQ och EQ – nu kommer CQ

Mindset – uppdaterat