De som är sämst på multitasking är de som gör det mest

Multitasking innebär att man försöker göra flera saker samtidigt. Men att göra flera uppmärksamhetskrävande uppgifter parallellt kan vara påfrestande för kognitionen. Det blir lättare fel och slutresultatet sämre. Det visar sig att de som oftast ”multitaskar”, exempelvis använder telefonen när de kör bil, är de som är sämst på att det!

Kognition

Uppmärksamhetsforskning


 

textingdriving

Fakta Exekutiv kontroll

Styrning av kognition, emotion, motivation samt beslut och handlingar. Det syftar även till förmågan att hålla uppmärksamheten vid det som är relevant just nu.

Hur gjordes studien?
I en studie som publicerades i PLOS ONE
2013 fick 310 försökspersoner svara på
frågor om sina vanor när det kommer till
multitasking:
• Hur mycket använder du din telefon
under bilkörning?
• Hur ofta använder du telefonen samtidigt
som du tittar på TV?
• Hur bra är du på att multitaska jämfört
med andra?
Man mätte även hur impulsiva och
sensationssökande de var.
Deras egentliga förmåga till multitasking
mättes med ett test kallat OSPAN
(Operation Span). OSPAN mäter hur väl
man kan genomföra ett minnestest och en
matteuppift samtidigt. Ett lågt resultat på
OSPAN-testet tyder på sämre förmåga till
s.k exekutiv kontroll (se faktaruta).

Resultat
Resultaten visade att de allra flesta
överskattade sin förmåga till multitasking.
Ju bättre man trodde att man var, desto
oftare försökte man göra två saker
samtidigt.
Det visade sig även att de som fått
lägst resultat på OSPAN-testet oftast
multitaskade. De som är minst lämpade
kognitivt är alltså de som oftast exempelvis
smsar när de kör.
Att ofta multi-taska var även förknippat
med hög impulsivitet och sensationssökande.
Det kan till viss del bero på
sämre förmåga att stänga ute distraktioner
och fokusera på en enda uppgift.
Forskarna menar att det även kan bero
på att det helt enkelt är mindre tråkigt att
göra flera saker samtidigt. Man kanske
lyssnar på musik eller är inne på facebook
samtidigt som man jobbar, trots att det
stör fokus, just för att det livar upp en
tråkig arbetsuppgift. Forskarna menar
att utmaningen är att vara kapabel nog
att INTE multi-taska, snarare än att vara
bäst på det.
Sambandet mellan multitasking och
sämre kognitiv kontroll har även undersökts
i andra studier. I ett experiment fick
deltagare göra olika tester för kognitiv
kontroll. När de blev distraherade var
de som ofta multitaskade mycket långsammare
på att upptäcka förändringar i
visuella mönster. De var även mer mottagliga
för falska minnen i minnestest och
långsammare på att byta mellan uppgifter.

Digital multitasking
Att använda flera olika typer av digitala
enheter samtidigt blir allt mer vanligt.
Tv, dator, Ipad, mobil, instagram,
snapchat, jobbmail och smskonversioner
är inte sällan igång samtidigt. Man har
i tidigare forskning funnit samband mellan
digital multitasking och försämrad
kognitiv förmåga, depression, ångest,
minskat välmående och sämre akademiska
resultat. Men hittills har man vetat lite
om de neurologiska processerna bakom
digital multitasking. Två forskare i kognitiv
neurovetenskap vid University College
London har fokuserat på vad som händer
i hjärnan när vi använder flera digitala
enheter samtidigt. Även detta resultat
publicerades i PLOS ONE.
75 personer fick svara på frågor om
hur de använder olika digitala enheter
som mobiltelefoner, datorer, TV och
digitala tidningar. Därefter fick de lägga
sig i magnetkameran för att forskarna
skulle kunna studera deras hjärnor.
Det visade sig att de som ofta använde
flera enheter samtidigt hade en mindre
tät grå massan (se O&B) i anteriora
singulära cortex (ACC), jämfört med de
som inte multi-taskade. ACC är en del
av hjärnan som är avgörande för kognitiv
och emotionell kontroll. Men vad berodde
skillnaden på?

Orsakssambandet inte fastställt
Gör multitasking att vi får mindre tät
ACC, eller är det så att personer med
mindre tät massa i ACC har större
benägenhet att multitaska? Forskarna
vet inte vad som är hönan eller ägget,
men betonar att hjärnan förändras av vårt
beteende, av den omgivning vi befinner
oss i och av våra känslor. Likaså vet man
att kognitiv träning av olika slag kan öka
tätheten i den grå massan.

Källor
Loh, K. K., & Kanai, R. PloS one, 9(9), 2014.
Sanbonmatsu, D. M., Strayer, D. L., Medeiros-Ward,
N., et al. PloS one, 8(1), 2013.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
27 juni 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Empati som värdering – hur blir det?

Nytt om stress

Hjärnans kapacitet allt mer hisnande