Motivationens neurovetenskap

Motivationens neurovetenskap

Vi bör säkerställa att våra beslut ligger i linje med belöningssystemet och inte triggar igång system som skapar negativitet, skriver en neuroforskare och en ekonom i Neuroleadership Journal. Fenomenet motivation handlar om belöning och att arbeta med den mänskliga hjärnans grundläggande drivkrafter.

FAKTA HJÄRNANS BELÖNINGSSYSTEM


Belöningssystemet ska locka oss att göra livsnödvändiga aktiviteter som att äta, dricka, motionera, fortplanta oss och skaffa kunskap. Belöningssystemet deltar också i styrningen av vårt humör och vår sociala anpassningsförmåga, sannolikt därför att även detta har med överlevnad att göra. Ett gott humör släpper in en i gruppen.

I det ögonblick som signalsubstanser frisätts i hjärnan belönas vi och njuter därför av det vi håller på med. Den viktigaste signalsubstansen för belöning är dopamin. Det tillverkas på en plats i hjärnan som fungerar som belöningssystemets ”spindel i nätet”.

Dopamin säger till oss vad vi vill ha och styr vårt beteende.


Källa
Haber SN et al Neuropsycho-pharmacology Jan;35(1):4-26,2010


Välmotiverade anställda är en konkurrensfördel. För 20 år sedan skulle chefen motivera sina anställda. Idag måste de anställda motivera sig själva – chefen kan bidra. Fortfarande är det en smula oklart hur detta låter sig göras på bästa sätt. I början på 2000-talet visades att starkt motiverade individer presterade 2-4 ggr mer än andra. Vid komplicerat arbete ökade skillnaden – en starkt motiverad mjukvaruingenjör presterade 12 ggr mer än en medelmåttigt motiverad. Det finns alltså starka ekonomiska skäl för att ha en välmotiverad arbetsstyrka.

Vad är då motivation? Detta eftertraktade mänskliga fenomen har, allt sedan Fredrick Taylor publicerade ”The principles of management” 1911, legat i fokus för forskning inom flera discipliner, allt från psykologi, sociologi, ekonomi, organisationsutveckling och ledarskap till filosofi. Varje disciplin har försökt definiera vad motivation är och hur den kan mätas.

Primitiv lagbundenhet svårt att kringgå
Kan modern neurovetenskap knyta ihop säcken? Finns det djupt liggande, basala hjärnfunktioner som påverkar vår motivation? Ja, man har identifierat att hjärnan har ett belöningssystem och ett system för avståndstagande. Hjärnan har utvecklats för att upptäcka och svara på biologiskt

starka signaler för att på bästa möjliga sätt få en riktning att agera mot. Dessa enkla mekanismer för motivation sitter i hjärnans äldsta delar och är gemensamma med våra vänner däggdjuren. Hjärnans smörjmedel består helt enkelt av så kal˝ˇlade signalsubstanser, det är dom som får oss att agera.

Belöningssystemet styrs av dopamin (Ord & Begrepp) och triggas igång av våra basala överlevnadsbehov. Senare forskning visar att många av Maslows behov, inte bara de fysiska utan även trygghet, relationer, och självkänsla, är nära relaterade till belöningssystemet. Upplevelsen av rättvisa är ett grundläggande behov som inte får svikas – då tappar människor motivationen direkt.

Att ta avstånd är motivationens motpol och triggas av upplevelser som orättvisa och brist på tillit. Signalsubstansen som reglerar detta är serotonin (Ord & Begrepp). När detta system är igång blir vi mindre produktiva och tappar motivation.

Båda systemen styrs av en robust lagbundenhet och framtidens ledare har således att navigera i vad som väcker vad hos sin arbetsgrupp, för att därmed få ut bästa möjliga effekt och arbetsglädje.

Källor
Tabibnia G et al Ann NY Acad Sci 1118:90-101: 2007

Mobbs D et alThe neuroscience of motivation. Neuroleadership Journal issue 3:43- 52, 2010

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Digital mindfulness

Stress och demens

Svaghet för grupptryck finns inbyggt i hjärnan