Stress och mindset

Vi lever i en värld full av information. Viss information ligger i linje med det vi redan vet, annan information utmanar det vi tror oss veta. Över 30 års forskning inom psykologi slår fast att människor organiserar information och gör världen förståelig genom att kategorisera och förenkla den information vi tar in.

Kognition

Stress och mindset

Publicerad i Holóne nr 2 - 2015

Stress är upplevelsen av att förvänta sig eller stöta på bakslag i sina målrelaterade ansträngningar.

Utan den här typen av förenklande system hade våra hjärnor blivit överbelastade. Ett mindset kan beskrivas som ett mentalt ramverk eller en lins som selektivt organiserar och kodar information och därigenom styr en individ mot ett särskilt sätt att förstå en upplevelse och vilka handlingar som bör vidtas. Mindset avlastar och rationaliserar.

Mindset – hjälp och stjälp

Hjärnans princip att konstruera mindset verkar alltså vara kognitivt nödvändigt, som en naturlag och till vår hjälp. Men det får konsekvenser. Ett stort antal studier visar att det mindset jag har inte bara påverkar mina bedömningar och mitt beteende utan även mina känslor och min hälsa.

Stress

En grupp forskare från Yale University ville ta reda på om människors olika mindset om stress ligger bakom hur stressad individen känner sig. Vad är då stress? Definitionerna är många, Yale-gruppen utgick från att: "stress är upplevelsen av att förvänta sig eller stöta på bakslag i sina målrelaterade ansträngningar."

Reaktionen som inträffar kallas för stressrespons och sköts av att det sympatiska nervsystemet med bland annat en ökad aktivitet i hjärnans stress-axel, den s.k. HPA-axeln med hypotalamus, hypofysen och binjurebarken. Ur ett evolutionärt perspektiv är stressresponsen livsnödvändig och den vässar oss till att bättre överleva hot och faror.

Stressparadoxen

Det finns idag en utbredd uppfattning om att stress bara är något negativt och farligt. Men den omedelbara stressresponsen kan otvivelaktigt också ge fördelar, eftersom den under vissa förhållanden optimerar kropp och hjärna. Det tunnelseende som ibland upplevs vid hög stress, mobiliserar uppmärksamhetsresurserna och snabbar upp hjärnans förmåga att processa information.

Vidare finns det forskning som visar att de hormoner som frigörs vid stress förbättrar såväl minne som problemlösningsförmåga! Upplevelsen av stress stimulerar också produktionen av anabola/uppbyggande hormoner som genererar nya proteiner och stärker immunförsvaret.

Stressens dubbla natur, med sina både positiva och negativa effekter, kallas stressparadoxen.

Stress-mindset – en självuppfyllande profetia
Givet stressparadoxen och hjärnans behov av förenklande ramverk är det alltså möjligt att bära på olika mindset om stress. Ett sådant ”stress-mindset” beskriver vilka egenskaper och förväntningar man tillskriver stress, oavsett om man är stressad eller inte. Antingen har man uppfattningen att stress har positiva effekter– ett mindset om att ”stress stärker mig”. Eller så har man uppfattningen om att det har negativa konsekvenser och ett mindset om att ”stress skadar mig”. Men blir detta mindset självuppfyllande? Det var precis det som Yale-forskarna ville ta reda på.

De skickade ut enkäter till 388 an- ställda på ett internationellt finansinstitut i nordöstra USA. Deltagarna fick fylla
i självskattningsskalan ”Stress Mindset Measure” (SMM) och svara på frågor om hälsa, prestation och livskvalitet.

Det visade sig att individer som hade ett mindset att ”stress stärker mig” hade signifikant färre symptom på depression och ångest och upplevde mer energi än de som hade ett mindset ”stress skadar mig”. Dessutom var deras upplevda arbetsprestation och livskvalitet också bättre. I studien framgår inte om arbetsbördan skiljde sig åt mellan deltagarna.

– Dessa resultat om stress och mind-set är mycket intressanta eftersom de fördjupar frågeställningen kring om det är situationen i sig, eller individens förhållningssätt till en situation – ”hur du har det eller hur du tar det” – som betyder mest för exempelvis utvecklingen av stressrela- terad sjukdom, säger docent Walter Osika, stressforskare och föreståndare för CSS – Center for Social Sustainability, tillika medlem i Holones vetenskapliga råd.

Byte av mindset möjligt

Nästa fråga forskarna från Yale ställde sig var om det går att förändra ett mindset. Deltagarna delades slumpmässigt in i tre olika grupper som skulle påverkas mot uppfattningen att ”stress stärker” (N = 163) eller att ”stress skadar” (N=164). En kontrollgrupp på 61 personer fanns med.

Deltagarna i de två interventionsgrupperna fick under en veckas tid se tre korta videofilmer som presenterade effekterna av stress inom tre områden: hälsa, prestation och lärande/utveckling. För den första gruppen framställdes stressens effekter som positiva, för den andra gruppen framställdes stressens effekter som negativa. Resultaten visade att respektive mindset förstärktes i grupperna i enlighet med filmernas budskap. Dessutom uppgav deltagarna i ”stress stärker”-gruppen att de upplevde mindre ångest och depression samt värderade sin arbetsprestation högre.

Forskarna drar slutsatsen att mindset kan förändras och att detta leder till positiva förändringar i deltagarnas upplevelse av arbetsprestation och välmående. Men varar effekterna längre än 2 veckor? Det besvarar inte denna studie.

Walter Osika menar att det vore intressant att undersöka om man skulle kunna ”boosta” sitt mindset med jämna mellanrum. Hur skulle sådana övningar kunna se ut? Dessutom skulle det vara intressant att studera hur omgivningens syn på stress påverkar individers mindset, säger Osika.

Feed-back

I ytterligare en studie fann Yale-forskarna att personer med ”stress stärker”-mindset var mer benägna att be om feedback!

Genom feed-back blir man medveten om kvaliteten på sitt arbete och om något behöver förbättras. Det intressanta är att själva handlingen att söka feedback i sig själv är stressande. Negativ feedback kan ju ge självförtroendet en rejäl törn och ännu mer stress. Man måste alltså vara villig att genomleva stressen det innebär att ta emot feedback i utbyte mot den möjlighet till lärande och utveckling som feedback kan ge. Den stressen blir lättare att bära om man har ett mindset som säger att stress är helt ok.

De individer som hade ett ”stress stärker” - mindset tog gärna emot det extra stresspåslaget från feedback för att istället snabbare nå sina mål.

Mindset om stress påverkar stress

Studierna visar att vårt mindset spelar en viktig roll! Stress beskrivs ofta som negativt och hälsofarligt i nyheter, populärpress och på arbetsplatsen. Detta bidrar till formandet av ett mindset att stress enbart är farligt, vilket i sin tur leder till ännu mer stress.

Forskarna menar att kunskapen om mindset kan få implikationer för olika stresshanteringstekniker. Traditionellt sett riktar olika tekniker in sig på olika stressvariabler; vi använder avslappningstekniker för att minska kroppens biologiska svar, kognitiva tekniker för att förändra våra emotionella och kognitiva svar, samt övar upp vår sociala förmåga för att kunna förhöja sannolikheten att få socialt stöd vid stressiga situationer. Författarna menar att studiernas resultat, att mindset utgör ytterligare en variabel som påverkar stressupplevelsen, kan leda till mer effektiva tillvägagångssätt inom stresshantering. Att hantera stress även på mindset-nivå skulle kunna skapa en kedja av fysiologiska och beteendemässiga reaktioner som i sin tur kan förbättra hälsa och prestation.

– Men det finns en risk med att predika för att det bara är mitt mindset och hur jag ”tar det”, som spelar roll, understryker Walter Osika. Stressorer och situationer som drabbar individer ogynnsamt kan ibland alltför lättvindigt bortförklaras av att ”det beror bara på hur du tar det”. Det kan leda till att man helt felaktigt skuldbelägger en person som fallit offer för exempelvis mobbning eller dålig arbetsmiljö, istället för att åtgärda problemet. Studien visar att mindset är en viktig variabel som påverkar stressresponsen och dess effekter. Men det är viktigt att kunna hantera denna kunskap på ett nyanserat sätt.

Källor

Crum, a. J., salovey, p., & achor, s. (2013). Journal of personality and social psychology, 104(4), 716-733. doi:10.1037/a0031201
aronson, J., Fried, c. b., & good, c. (2002). Journal of Experimental social psychology, 38, 113–125. doi:10.1006/jesp.2001.1491

Publicerat av:

Sanna Ryd

8 juni 2018

Kontakt: 0704 - 33 88 74

sanna.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Stress och mindset

Sanna Ryd

Liknande artiklar

Kultur for hjärnhälsans skull

Billig genterapi

Naturen gör gott