ramverk

Mindful management

Managementforskare och hjärnforskare presenterar en modell som förklarar varför mindfulnessträning har potential att ge så goda spinoff-effekter på arbetsplatsen.

Mindfulness

På arbetsplatsen


 

Nästan 13 % av USA:s arbetande
befolkning använder sig av mindfulnessbaserade tekniker. Anställda i stora
framgångsrika organisationer som Google,
Aetna, Mayo Clinic och även US Army
gör det. Över 4000 vetenskapliga artiklar
i ämnet är publicerade. Den nykläckta
yran från hängivna forskare som också är
meditatörer och yogisar har lagt sig. De
goda effekterna är bortom tvivel.
Nu börjar managementforskarna få
upp ögonen för metodiken. Tillsammans
med hjärnforskare som Sara Lazar vid
Harvard Medical School i Boston har man
publicerat en översikt, ”Contemplating
Mindfulness at Work: An Integrative
Review”, i tidskriften Journal of
Management. Vad kan mindfulnessträning
på en arbetsplats åstadkomma egentligen?
Forskarna presenterar en modell som
identifierar hur mindfulness påverkar
uppmärksamheten vilket för med sig
andra positiva effekter på områden i
hjärnan som är kopplade till kognition/
tankeverksamhet, emotion/känsloliv,
beteende och fysiologi. Ytterst ger detta
resultat på jobbet när det kommer till
prestation, relationer och välmående.

Hierarkiskt överordnad intervention
– Mindfulnessträning är en extraordinär
intervention eftersom den påverkar
funktioner som är hierarkiskt överordnade
vår kognitiva förmåga, vårt känsloliv, hur
vi uppför oss och även hur kroppen svarar
an på utmaningar, säger Adam Haar
Horowitz, hjärnforskare vid Massachusetts
Institute of Technology, MIT. Han var i
Stockholm och presenterade en alldeles
färsk och ännu opublicerad studie vid
ett seminarium arrangerat av SIME
Consciousness och Stiftelsen Ekskäret.
Studien är den första som kan förklara
hur en metakognitiv förmåga tar sig
uttryck i hjärnan.

TRÄNA MINDFULNESS EN STUND
VARJE DAG – DETTA PÅVERKAS

Uppmärksamheten
Mindfulness har visat sig förbättra
olika aspekter av vår uppmärksamhet
som:
• stabilitet; man blir mindre disträ.
• kontroll; man blir mindre impulsstyrd
av yttre stimuli.
• effektivitet; tankeverksamheten blir
mer resurssnål.

Kognitionen
Mindfulness har visat sig förbättra den
kognitiva förmågan i dessa avseenden:
• Arbetsminnet ökar i kapacitet.
Detta underlättar samordningen och
hanteringen av mycket information
samtidigt.
• Det blir lättare att se nya perspektiv
och man blir mer kreativ och flexibel i
sin problemlösning.

Känslolivet
Mindfulness förändrar känslomässiga
reaktioner:
• Man upplever mindre negativa känslor
vid stress
• Känslans varaktighet förkortas; den
når sin ”peak” snabbare och försvinner
snabbare.
• Det känslomässiga grundläget blir mer
positivt

Beteendet
• Mindfulness minskar automatiserat
beteende. Medvetenheten ökar kring
ens beteendemönster vilket skapar
valmöjligheten: ”Ska jag agera på min
spontana reaktion, min ”autopilot”, eller
välja att göra på ett annat sätt?”

Fysiologin
Mindfulness kan kopplas till flera neurobiologiska mekanismer, bland annat:
• stressrespons; mindre kortisol utsöndras
vilket i sin tur påverkar sömnen
• plasticitet; dvs flera områden i
hjärnan byggs om ex amygdala (se
Ord & Begrepp) minskar i volym och
hippocampus (se Ord & Begrepp) ökar.
• Den vanliga åldersrelaterade volymminskningen av hjärnan bromsas

Påverkar metakognition
När tanken är vänd inåt och upptäcker sig
själv – då har vi ett metakognitivt tillstånd
(meta; grekiskans över). Vi är inte längre
ett med tanken och omedvetna om att den
är där och kanske påverkar oss – istället
bevittnar vi tanken och kan då observera
vad den gör med oss. Vi har antagit ett
metaperspektiv och ser den från ”ovan”.
Det betyder att vi plötsligt kan ha tankar
om denna tanke.
– Fördelen med det tillståndet är att vi
då kan bryta negativa associationer och
tankemönster. När destruktiva tankar
uppstår kan vi med vår metakognitiva
förmåga välja att rikta uppmärksamheten
åt ett annat håll.

Olika nätverk börjar samköra
Adam förklarar att hjärnan arbetar med
olika nätverk beroende på vad som i
stunden krävs. Det finns ett nätverk som
aktiveras när vi löser uppgifter, det sk
exekutiva nätverket eller ”Task-Positive
Network”, TPN. Det finns ett annat
nätverk som aktiveras när vi vilar oss från
uppgifter och istället dagdrömmer, det
kallas ”Default Mode Network”, DMN.
– Hos de allra flesta personer kan dessa
båda nätverk inte vara aktiva samtidigt.
När aktiviteten i det ena sjunker, ökar
aktiviteten i det andra. Och tvärtom,
berättar Adam. Vårt intressanta resultat
är att när man börjar träna mindfulness,
dvs att observera och acceptera sina
vandrande tankar utan att värdera dom, ja
då börjar dessa båda nätverk att samverka!
Vi kan se att TPN och DMN är aktiva
samtidigt. Vår tolkning är att vi med detta
observerar den metakognitiva förmågan där
personen har fokus på vandrande tankar.

Källor
Good, D. J., Lyddy, C. J., Glomb, T. M., et al. (2015). Journal of Management
Föredrag av Adam Haar Horowitz vid SIME Consciousness och Stiftelsen Ekskäret. Personlig kontakt.
Se Agneta Lagercrantz intervju med Adam Haar Horowitz: www.youtube.com/watch?v=EI4bRuzJwhA

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
28 november 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Om tillgänglighet och hållbarhet

Kognitiv kontroll – tveeggat svärd

Ta ett ”skogsbad” och kom igen!