Hjärnan

Yogans effekter


Hjärnskydd med yoga

Close-up detail of the surface of the cerebellum

Nu har man jämfört hjärnorna hos vana yoga-utövare med vanliga motionärer. Den typ av yoga som kombinerar kroppspositioner med meditation tycks bromsa hjärnans normala åldrandeprocess.

När vi åldras sker förändringar i hjärnans struktur. Man kan framför allt se att hjärnans grå substans (se Ord & Begrepp) minskar i volym, den degraderas. Detta är normalt och drabbar nästan alla. Flera studier tyder dock på att vi i viss mån själva kan minska denna nedbrytning. Fysisk aktivitet, god kondition och även meditation tycks ha en så kallad ”neuroskyddande” effekt. Nu publicerar tidskriften Frontiers in Human Neuroscience en studie som tyder på att även yoga kan skydda.

Yogans effekter
Yogans effekter på hälsan började undersökas vetenskapligt redan på 1940-talet. Idag vet man att yoga kan hjälpa såväl vid stress som ångest och depression och att yoga kan lindra olika smärttillstånd. Men ännu saknas kunskap om vilka effekter yoga har på hjärnan.

Det finns flera olika inriktningar och förgreningar inom den yogiska filosofin. Den i västvärlden mest kända inriktningen kallas ”Hathayoga” och den avser den fysiska delen av yoga där man går in i olika typer av kroppspositioner och kombinerar dessa med andningskontroll och meditation. Kombinationen gör det fullt möjligt att denna del inom yogan också har en neuroskyddande effekt mot åldersrelaterad volym-minskning av hjärnan. En grupp forskare från Kanada och USA har undersökt detta och fått intressanta resultat.

Matchad kontrollgrupp
28 personer mellan 30 och 43 år deltog i studien. 14 var erfarna yogautövare som fick uppge hur många år de utövat yoga, hur många timmar i veckan de tränade yoga samt gradera hur stor del av den veckovisa träningen som ägnades åt positioner respektive andningsövningar eller meditation.

I kontrollgruppen fanns lika många individer vilka matchades mot yogautövarna avseende kön, ålder, Body Mass Index, höger-/vänsterhänthet, utbildningsgrad samt träningsmängd över tid och frekvens. Ingen i kontrollgruppen hade någon erfarenhet av yoga. Samtliga deltagares hjärnor avbildades med hjälp av f-MRI-teknik.

... yoga kan hjälpa såväl vid stress som ångest och depression och kan lindra olika smärttillstånd

Yogaträningen syntes i hjärnan
Det visade sig att den normala degradering som sker hos de flesta människor var betydligt mindre än förväntat hos yogautövarna. Dessutom visade det sig att de som tränade yoga flest gånger i veckan hade större hjärnvolym i områden som är associerade med kroppslig representation, uppmärksamhet, visualiseringsförmåga och stressreglering. De som tränat yoga i flest antal år hade större hjärnvolym i områden som bl a har att göra med reglering och hantering av känslor och de områden som är aktiva när vi känner oss fridfulla och glada.

Forskarna menar att man funnit en neurologisk grund till de goda effekter som yoga-träning leder till. Även om studien var grundligt gjord så var antalet deltagare relativt få och mer forskning behövs.

Källor
Villemure, C., Ceko, M., Cotton, V. A., et al. Frontiers in human neuroscience, 9, 281, 2015
Froeliger, B., Garland, E. L., & McClernon, F. J. Evidence- Based Complementary and Alternative Medicine, 2012
Giorgio, A., Santelli, L., Tomassini, V., et al. Neuroimage, 51(3), 943-951, 2010

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
6 oktober 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Håll minnet ungt – utmana hjärnan från början till slut

Yoghurt med probiotika påverkar känslolivet

Alexitymi kopplat till hälsa och cannabis