När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!
Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!
Hjärnan klarar av fullt fokus och att leverera ”bästa kvalitetstänk” blott 2–3 timmar per dag. Detta är hårdvaluta! – Vi behöver ett nytt begrepp inom näringslivet, ”attentional capital”, ett slag uppmärksamhetskapital som borde förvaltas lika omsorgsfullt som det finansiella och intellektuella kapitalet, säger ledarskapscoachen David Rock. Vi intervjuade honom.
En ny tvärvetenskaplig studie har identifierat en genetiskt variant för uttrycket av signalsubstanserna serotonin och opioider. Personer som har denna variant har en ökad social känslighet.
”Mindhouse Park Mindfulness Week” hölls i Tällberg sista veckan i juni och blev startskottet för Sveriges och Europas första internationella, årligen återkommande, mindfulness-konferens. Organisatörerna och initiativtagarna Anders Lidén, Mindhouse Park och Ola Schenström, Mindfulnesscenter erbjöd med arrangemanget möjligheter till erfarenhetsutbyte, samtidigt som internationella toppforskare och ledarskapsutbildare med mindfulness i fokus kunde inspirera och uppdatera alla med den senaste utvecklingen.
Trots att människans förmåga till uppmärksamhet är en fascinerande och så grundläggande förmåga saknas kunskap på cellnivå om vad fokus och medvetenhet egentligen handlar om. Men kunskapen växer i snabb takt. Nu har svenska forskare hittat en typ av nervcell som kan påverka uppmärksamhetsförmågan.
För knappt 10 år sedan blev det noll träffar när man googlade ”neuroethics”, idag är det uppe i 319 000. Det nya heta begreppet handlar om de etiska utmaningar människan ställs inför när hjärnan kan fotograferas, stimuleras och kanske snart även simuleras. EU:s skuta ”Human Brain Project” släpps inte vind för våg, 3% av projektanslaget är öronmärkta för neuroetik.
Inom sociologin har man under årtionden studerat hur grupper och organisationer självorganiserat sig i hierarkier. Vilka är det som får hög status, med alla dess medföljande självgenererande fördelar. I vissa grupper finns det individer som lyser starkare än andra avseende ledartalang. Vad är det dom har? Hittills har man undersökt stabila demografi ska faktorer som ålder, kön, yrke, religion och personlighet mm. Nu vaknar forskarintresset för vilken roll tillfälliga mindset vid första mötet kan spela.
Deprimerade personer går mer framåtlutade, med slokande axlar, vaggar mer i sidled med överkroppen och svänger mindre med armarna. När man känner sig glad och pigg går man istället med ”klipp i steget” och upprätt överkropp. Detta är vetenskapligt bevisat – men gäller det omvända?
Ska du knäcka ett problem eller komma upp med en kreativ lösning på något du fastnat i – ja då är det extra viktigt med ett gott humör och en positiv inställning, visar ny hjärnforskning.