Pass upp – empatin kan vara biased

Ett spel framkallar avundsjuka och skadeglädje
I fem studier, varav en med magnetkamera, undersökte de känslor av avundsjuka och skadeglädje hos totalt 152 personer. Samtliga studier bygger på ett spel som kallas för ”The Egocentricity Monetary Reward and Punishment Paradigm” (EMOP). EMOP är designat för att framkalla avundsjuka och skadeglädje när spelarna jämför sina resultat mellan varandra. Spelet är en form av reaktionsspel där den snabbaste vinner pengar och den långsammaste förlorar pengar.
Kort efter spelet avslutats visas resultaten upp för spelarna. Då triggas känslorna av skadeglädje och avund. Deltagarna fick därefter dels ange och gradera sina egna känslor, dels bedöma vad de trodde om motståndarens känslor.

Projektioner ett faktum
Helt klart var att deltagarna faktiskt projicerade både avundsjuka och skadeglädje på sina medtävlare när de skulle bedöma deras tillstånd. Detta oavsett om de var i affekt och deltog i spelet eller om de vara neutrala observatörer. Graden av självupplevda känslor och de känslor man tillskrev motspelaren hade starkt samband. Och det blev värre under tidspress. Bilderna från fMRI-kameran visade flera områden som aktiverades. När deltagarna upplevde avundsjuka handlade det främst om främre insula samt främre cingulära cortex (Se Ord&Begrepp). Vid skadeglädje aktiverades istället områden i mediala prefrontala cortex och striatum. Ett viktigt fynd som Singer och hennes forskargrupp gjorde var att den främre insulan aktiverades både när en deltagare upplevde avundsjuka och när deltagaren tillskrev andra att känna avundsjuka. Detta kompletterar tidigare forskning som visat att samma nätverk går igång när vi upplever något i verkligheten, som när vi föreställer oss att vi upplever något.

Detta är visat för smärta, beröring, avsky, och belöning. Nu har Singers grupp visat att detta även gäller för sociala känslor med högre grad av komplexitet. De som uppstår ur sociala jämförelser, likt avundsjuka och skadeglädje.
Ett annat nytt fynd författarna lyfter fram är att samma nätverk också aktiveras även när vi föreställer oss någon annans känslor. Det handlar om våra egna känslomässiga nätverk även då.
– Detta är de första bevisen som förklarar varför emotionell bias inträffar även när vi inte själva är i affekt utan bara observerar, menar Tania Singer. Fynden förklarar varför empatiska bedömningar av andra automatiskt blir biased mot ens egna erfarenheter. Sannolikt gäller denna mekanism oberoende av vilken känsla som uttrycks.

Tania Singer menar att det är viktigt att förstå mekanismerna bakom dessa känslomässiga projektioner och, vad hon kallar, vår uttalade egocentricitet. Denna mänskliga benägenhet är en av de saker som så ofta ger upphov till starka konflikter. Hon säger att när vi vet vad som händer neurologiskt kommer vi kunna hitta sätt att förhindra denna bias och förbättra träffsäkerheten när det gäller att ”läsa av” våra medmänniskor. Mer forskning behövs alltså. Slutsatsen är att vi behöver vara väldigt ödmjuka inför varandra och alltid stämma av med personen ifråga om vi har förstått dem rätt!

Källa
Neuroimage 102: 370-380;