Hjärnan

EQ


Läs romaner – träna EQ

Illustration: Victor Vickman
Illustration: Victor Vickman

En bra skönlitterär bok kan förflytta läsaren till andra världar. Texten hjälper oss att simulera oss själva in i andra miljöer och interaktioner. Forskning visar nu att personer som läser skönlitteratur förbättrar sin förståelse för andra.

Ett moraliskt laboratorium
Den som först förde fram läsningens sociala effekter var dr. Frank Hakemulder i Holland. År 2000 gav han ut en bok som sammanställde forskningen på området. Han liknade läsning av skönlitteratur med ett moraliskt laboratorium. I boken beskriver han en serie experiment om hur våra fördomar och uppfattningar om andra formas när vi sätter oss in hur det är att vara någon annan. En grupp människor fick läsa antingen ett utdrag ur en novell som skildrade en algerisk kvinnas liv eller en facklitterär text på samma ämne. Det visade sig att personerna som läst novellutdraget efteråt reagerade starkare på orättvisorna i en algerisk kvinnas liv än den grupp som läst facklitteraturen.

Social kognition
Helt ny forskning från i år visar att social-kognitiva förmågor så som mentaliseringsförmågan (Ord & Begrepp) är bättre hos de som läste skönlitteratur än hos de personer som inte läste eller som läser annat än skönlitteratur.

Både skönlitteratur och social kognition aktiverar nämligen Default Mode Network, DMN, ett nätverk förknippat med vår förmåga att simulera hypotetiska scenarion, platser och känslor. Anledningen till att just skönlitteratur aktiverar DMN är att den innehåller åtminstone två typer av simulering: simulering av detaljerade fysiska scener och simulering av människor och deras tankar.

I studien lät forskarna 26 personer läsa korta utdrag ur olika typer av böcker samtidigt som deras hjärnaktivitet scannades med hjälp av fMRI. När de läste skönlitteratur aktiverades default mode network, samma som är aktiveras när vi mentaliserar. Och beroende på om böckerna innehöll social information eller inte, och om de innehöll detaljerade eller abstrakta platsbeskrivningar så aktiverades olika subnätverk i DMN. Den litteratur som mest effektivt engagerar läsaren i socialt innehåll torde vara den som mest effektivt förbättrar mentaliseringsförmågan, tror forskarna. Resultaten tyder på att skönlitteratur aktiverar samma ”simuleringsnätverk” i hjärnan som vi använder varje dag när vi föreställer oss hur något kommer att bli eller tänker på olika interaktioner vi deltagit i eller förväntar oss.

Läsningens neurovetenskap
Den amerikanske forskaren Nicole K Speer publicerade 2009 en studie där försökspersoner läste en historia medan deras hjärna scannades i fMRI-kameran. Hon fann att när deltagarna läste om hur huvudpersonen i historien drog i ett snöre så lyste ett område upp i hjärnan som vanligtvis aktiveras när vi greppar något. Likaså när huvudpersonen ”gick in genom ytterdörren och in i köket” aktiverades ett område som är aktivt när vi analyserar omgivningen i verkliga livet.

... social-kognitiva förmågor så som mentaliserings-förmågan är bättre hos de som läste skönlitteratur...

Neurokognitiv poesi
Forskningen har nu även börjat titta på hur poesiskapande och läsande ser ut i hjärnan. Fortfarande vet man väldigt lite om hur hjärnan processar och skapar litterära och poetiska texter. Arthur Jacobs, på Freie Universität Berlin, menar att ett sådant material är ett utmärkt sätt att visa på den oerhörda komplexitet med vilken vår hjärna skapar världen inuti och runt omkring oss. Det förenar tanke och språk, lek, känslor, njutning, musik och föreställningsförmåga på ett tydligt och studerbart sätt.

Källor
Tamir, D. I., Bricker, A. B., Dodell-Feder, D., et al. Social cognitive and affective neuroscience, 2015

Speer, N. K., Reynolds, J. R., Swallow, K. M., et al. Psychological Science, 20(8), 989-999, 2009
Oatley, K. Trends in Cognitive Sciences, 20(8), 618-628, . 2016
Jacobs, A. M. Frontiers in human neuroscience, 9, 186, 2015

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
6 oktober 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

De som är sämst på multitasking är de som gör det mest

Håll minnet ungt – utmana hjärnan från början till slut

Mindset – uppdaterat