Integration ger adaptation och resiliens

Sammandrag

Neuroleadership Summit 2011

Creating adaptive and resilient organisations

Daniel Siegel, professor of psychiatry, the UCLA School of Medicine, “Center for Culture, Brain, and Development”, Co-Director “Mindful Awareness Research Center”, USA.

Christine Williams, Director Systems Engineering Leadership Development Program NASA, USA

De flesta organisationer och arbetsplatser befinner sig idag i en situation av hög komplexitet. Begränsade resurser ska kombineras med hållbar tillväxt. Nya sätt att tänka och se på världen efterlyses i tider av osäkerhet. Ett ständigt samspel mellan möjligheter och hot kräver hög adaptiv förmåga i kombination med resiliens. Hög adaptiv förmåga kan beskrivas som en lätthet till förändring. Resiliens motsvaras av styrka genom flexibilitet.

Men hur blir en organisation adaptiv och resilient? Neuroleadershipkonferensen behandlade frågan från ett biologiskt, neurovetenskapligt perspektiv. Daniel Siegel, som inledde konferensen, menar att adaptivitet och resiliens hänger på vårt Mind!

Näst intill obegripligt för en lekman, vilket Siegel bekräftade och började från början: Vad är the Mind?

Ingen lätt fråga när ordet inte ens har en bra svensk översättning (se ruta). Men det är värre än så – en accepterad definition på the Mind saknas, även på engelska.

”Jag har frågat närmare 1000 ämnesföreträdare i hela världen, inom allt från psykologi, psykiatri, neurovetenskap, beteendevetenskap till filosofi och religion. Över 95% svarade att de saknade en definition på ”the mind”, berättade Siegel.

Kärnmekanismen bakom adaptiva och resilienta organisationer är att alla medlemmar har ett välmående och integrerat Mind. Att skapa detta handlar om att forma en organisationskultur som stimulerar bildningen av integrativa fibrer i hjärnan, vilket i sin tur ger ett balanserat och integrerat Mind med förmåga till självreglering.

Daniel Siegel

FAKTA MIND

Ett centralt begrepp inom ”neuroleadership” är det ännu odefinierade begreppet ”the mind”, vars motsvarighet saknas i svenska språket. Det översätts huller om buller med ord som; sinne, medvetande, intellekt, psyke och förstånd. Holone väljer att behålla det engelska uttrycket Mind.

Daniel Siegel presenterade sin definition på the Mind som: ”En förkroppsligad och relationell process som reglerar flödet av energi och information”.

En treenighet
Det är inte så konstigt att vårt Mind, före den moderna tekniken, ansetts ha en icke fysisk natur, skriver den kände neuroforskaren och författaren Antonio Damasio i boken ”Self comes to Mind”. I praktiken finns det nämligen två sätt att ”se” oss själva:

• med inåtvänd blick ser vi vårt Mind

• med utåtvänd blick ser vi biologiska vävnader, där förvisso mikroskop och kamera ger oss ett skarpare öga.

Kropp och Mind anses idag vara två aspekter av samma mynt, ofta liknat vid en flod. Hjärnan, den förkroppsligade aspekten motsvarar den flodfåra där den neurala aktiviteten/vattnet dansar fram. Flodfåran ger vattnet dess riktning. Men vattnet besitter samtidigt en kraft som formar flodfåran. Men visst påverkar annat än flodfåran vattnets riktning? Daniel Siegel vill komplettera bilden. Han vill lägga till en tredje aspekt som han kallar Relationer (se figur).

Människan är ett system med tre aspekter: Hjärna, Mind och Relationer.Vårt Mind är per automatik ständigt relaterande.

Antonio Damasio

Vad är vårt Mind
Siegel menar att förmågan att ”se vårt Mind med inåtvänd blick” är basen i det som kallas social och emotionell intelligens och något vi alla kan träna upp. Den metod som kallas ”mindfulness” bygger på detta och definieras som att: rikta uppmärksamheten på ett särskilt sätt, med avsikt, i ögonblicket och utan att värdera (Jon Kabat-Zinn 1979).

Men vad är då vårt Mind? Vad är det vi ser med inåtvänd blick? Ja, det är inte heller lätt att veta om vi inte kan definiera det. Siegels definition på människans Mind lyder:

”En förkroppsligad och relationell process som reglerar flödet av energi och information”

Vårt Mind av tre komponenter;

• Subjektiva upplevelser – en inre upplevelse av flödet av energi och information

• Medvetenhet – upplevelsen av att vi upplever mentala aktiviteter: tankar, känslor, minnen, attityder, föreställningar mm vilka skapar energi och informationsflöden

• Reglering och självorganisering av dessa energi- och informationsflöden i vårt liv.

När vi ser på oss själva med inåtvänd blick observerar vi flödet av energi och information i kroppen. Genom medveten observation kan vi reglera detta flöde i våra kroppar. I våra relationer delar vi informationsflödet med andra, både medvetet och omedvetet, och påverkas därav ömsesidigt.

Vad är ett integrerat Mind
Integration kan definieras som sammankopplingen av skilda delar, så att delarna arbetar tillsammans på ett sätt som gör helheten större än summan av delarna. Integration händer också fysiskt i hjärnan när det bildas integrativa fibrer mellan olika regioner. Dessa fibrer är knippen av axoner, nervcellernas långa utskott, längs vilka nervimpulserna färdas (se Connectome sid 14). Ett integrerat Mind har ett väl fungerande flöde mellan hjärnans olika delar. En sådan integration underlättar regleringen av tankar, känslor och uppmärksamhet. Integrativa fibrer skapar koordination och balans av nervimpulserna i hela kroppen.

– Corpus callosum, hippocampus och prefrontala kortex är tre delar av hjärnan som har uttalad integrativ funktion (se Ord&Begrepp).

Integration ger adaptation och resiliens
Integrativa fibrer i hjärnan är grunden för adaptation och resiliens. När hjärnans

olika delar inte är integrerade uppstår kaos och rigiditet. Ett väl integrerat Mind är reglerande och därmed adaptivt och resilient. Daniel Siegel lyfter fram två metoder som främjar bildningen av integrativa fibrer:

• ”Time in” – vända blicken inåt och skaffa en ökad medvetenhet om vad som pågår inom oss själva

• Integrativ kommunikation

”Integrativ kommunikation stimulerar aktiviteten och tillväxten av integrativa fibrer”! Den meningen har tagit mig 20 år och 24 böcker att formulera, förklarade Siegel. Integrativ kommunikation innebär att vi, när vi agerar med varandra, passar på att intressera oss för och framför allt hedra våra olikheter. Respekten och intresset för våra olikheter får oss att blomstra tillsammans. Samtidigt odlar vi medkänsla. Detta gör vårt Mind adaptivt och resilient.

Adaptiva och resilienta organisationer
Framtidens ledare som har att skapa adaptiva och resilienta organisationer kommer alltså behöva insikter i treenigheten:

• Hjärna

• Mind och;

• Relationer.

Framtidens förändringsarbete kan komma att handla om att lära sina anställda att känna och övervaka energi-och informationsflöden i sina egna kroppar med större klarhet, djup och detaljrikedom. Och sedan lära sig modifiera detta flöde.

Ett ledarskap som har tagit till sig att vårt Mind är en process av energi- och informationsflöden i en förkroppsligad hjärna, och att detta flöde kan regleras, har också förstått att ledarskapet, genom att driva mot integration, kan ”bygga om hjärnor” och alltså ändra flodfåran. Första steget för ledare som vill skapa en organisation som är flexibel och stark måste börja med att utveckla sin egen kapacitet först. Det måste komma inifrån och ut, betonade han.

Daniel Siegel driver ett forskningscenter för ”Culture Brain and Development” som sedan 10 år tillbaka studerar hur kulturyttringar formar den neurala strukturen. – Vi går hela vägen ”from social to synapses”.

NASA är redan där
Christine Williams, ansvarig för ledarskapsprogrammet på NASA, beskrev hur det högteknologiska arbetet med att bygga rymdfärjor går ut på att få alla delar helt integrerade. Det blev en ögonöppnare för henne när hon insåg att det skulle vara omöjligt att integrera rymdskeppen om inte organisationen runt omkring också var integrerad. Ledarna på NASA arbetar nu med att utveckla en självmedvetenhet som i sig utvecklar deras Mind mot integration, adaptation och resiliens.

Publicerat av:

Marie Ryd

1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Integration ger adaptation och resiliens

Marie Ryd

Liknande artiklar

Flow – magiskt och eftertraktat

Kan intelligens tränas?

Det kostar på att scrolla