Det kostar på att scrolla

– Minnet gillar papper

Skärmar, ”paddor” och smartphones förändrar vårt läsande! Tappar vi bort något väsentligt när vi slopar pappret till förmån för skärmljuset? Ja, i dagens digitala miljöer tappar vi både minnet och läsförståelsen, säger Erik Wästlund.

Genom åren har det publicerats ganska mycket forskning som stöder text på papper när det kommer till läsförståelse. Erik Wästlund, universitetslektor i psykologi vid Institutionen för sociala och psyko- logiska studier vid Karlstads Universitet, disputerade i ämnet 2007. Hur ser den optimala informationsbäraren ut?

– Det beror på, säger Erik Wästlund, jag är vare sig teknik- eller skärmmotståndare. Jag använder alltid två stora skärmar bredvid varandra. Det underlättar för det ”trånga” arbetsminnet!

Sämre läsförståelse

Ett av problemen med att läsa på skärm är formatet. När vi har långa sidor, till synes utan slut, och när det finns mycket reklam och designelement som styckar upp texten får vi problem med arbetsminnet. Arbetsminnet, som gör att vi kan hantera flera saker samtidigt, är inte så stort och det räcker inte till för att både hantera textförflyttningarna, scrolla, och att samtidigt förstå och minnas innehållet i en text.

Erik visade detta elegant i sin avhandling. I ett experiment fick 72 deltagare läsa ett identiskt stycke av ett läsförståelsetest från ett högskoleprov. Halva gruppen läste den pdf-sparade texten på papper och andra halvan läste pdf-filen från skärmen. När de fick frågor om innehållet fick de som läst texten på papper mycket bättre resultat (p<0.02).

Arbetsminnet beslagtas

I ett annat försök fick deltagarna exakt samma texter men i tre olika digitala format – som A4, eller som en enda flera skärmhöjder lång scrollningsbar sida eller till sist som textsidor i samma form som skärmen. Medan de läste texterna utsattes deltagarna för en arbetsminnesbelastning. Det gick till så att det på skärmen poppade upp andra små enkla uppgifter som skulle lösas under hand. Det handlade om exempelvis att sortera några kort eller att komma ihåg några siffror.

Det visade sig att sidlayouten påverkade hur snabbt de kunde lösa de små extrauppgifterna. När de läste skärmtexter i A4-format eller som en enda lång sida blev de mycket långsammare i att besvara de små extra uppgifterna.

– Deras arbetsminne var beslagtaget, förklarar Erik. Försöket visar hur stor kapacitet det tar av vårt redan begränsade arbetsminne att hålla på med att hantera själva textmassan på skärmen. Det är därför jag har två!

Arbetsminnet kallas också korttidsminnet och måste hela tiden repetera information för att hålla den kvar. Det är därför arbetsminnet inte kan hantera så många saker på en gång. Om något stör oss slutar repetitionen och informationen försvinner.

Spatiala minnet förloras

Det andra problemet är att vi förlorar det viktiga spatiala eller rumsliga minnet. När vi vill minnas något vi läst letar vi ledtrådar (se Holone nr 3/2013) och här har det spatiala minnet en viktig funktion. Vi minns till exempel att det stod längst till höger, högt uppe på en sida. Eller mitt i artikeln, i ett nytt stycke. Att komma ihåg en texts placering är stor hjälp för att minnas innehållet. Finns det inget att förhålla sig till blir det svårt att skapa ett spatiellt minne av informationen. Tryckta medier har en enorm fördel i detta. När vi läser på papper famnar vi hela texten. Vi vet var den börjar och slutar. Varje sida har fyra fysiska hörn.

På skärmarna saknas viktiga referenspunkter, men de fungerar lysande bra för att ögna igenom information. Men så fort vi ska lära oss något på djupet – ett komplext material som ska minnas – då behöver vi dock all hjälp vi kan få.

Framtiden

Erik menar att vi måste lära oss att designa digital information bättre. Finns det en viss yta i blickfånget måste texten förhålla sig till den. Likaså har många arbetsplatser idag flera olika digitala system. De har olika design och inloggningar. Att navigera i detta belastar arbetsminnet helt i onödan. När det förs in reklam eller fräcka designelement på sidan blir det bara värre.

– Vi är i och för sig duktiga på att filtrera bort ointressant information, som reklam kan vara, men den intressanta texten vi vill åt blir utspridd på större yta som kräver hantering.

Erik Wästlund tror inte att en mobiltelefons lilla skärm kommer kunna överträffa pappret som effektiv informationsbärare.

Publicerat av:

Sanna Ryd

7 juni 2018

Kontakt: 0704 - 33 88 74

sanna.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Det kostar på att scrolla

Sanna Ryd

Liknande artiklar

Emotionell frihet och psykologisk trygghet

Mindset – uppdaterat

Hjärnans kapacitet allt mer hisnande