Tänkandets dynamik

Om att vara och inte vara - i fokus

Hjärnans olika delar är sammankopplade i nätverk. Olika nätverk är igång vid olika aktiviteter. De begränsar varandra. Nätverket för vårt arbetes målfokuserade tankeverksamhet balanseras mot nätverket för dagdrömmens spontangenererade tankeflöde. Dagdrömmen stjäl vårt fokus men bär i gengäld härliga kreativa frukter.

Tankar vandrar. En ström av inre händelser passerar revy. Ibland vandrar tanken spontant och fritt såsom fågeln ibland är den hårt styrd likt en målsökande missil. Spontant uppkomna tankar formar en dagdröm men så plötsligt i nästa stund skickas en målorienterad tanke till en punkt på en ”att-göra-lista”. När vi kopplar av och känner att vi behöver vila börjar vi ibland dagdrömma, ibland går tankarna spontant till vad vi måste göra eller så kanske vi rent av fastnar i ett negativ ältande av något ovidkommande som hänt. Dessa tankemönster som kommer och går i vila har av tradition kallats för ”vandrande tankar” översatt från engelskans ”mindwandering”. Nu har en grupp amerikanska och kanadensiska forskare publicerat en ny modell för det dynamiska tänkandet i Nature Reviews Neuroscience. De pekar på en betydligt högre komplexitet än vad man tidigare utgått ifrån.

Två energislukande huvudnätverk

Hjärnans delar är sammankopplade i ett antal nätverk. Olika nätverk är aktiva vid olika aktiviteter. Det finns två övergripande huvudnätverk:

• Det exekutiva nätverket (pannloben); aktiveras för fokuserat tankearbete, sköter planering och impulskontroll för att vi ska kunna hålla fokus, och

• Default Mode Network, DMN, (mittfåran); aktiveras när vi tappar eller inte väljer fokus på en uppgift, tankarna vandrar, vi dagdrömmer.

Forskningsfokus låg länge på det exekutiva nätverket. Men för 15 år sedan när DMN upptäcktes blev viloläget plötsligt hett villebråd bland forskarna. Det visade sig nämligen att DMN var lika dyrt i drift som det exekutiva nätverket.

Tre olika typer av tänkande när vi inget gör
Forskarna bakom Nature-artikeln har ifrågasatt den förenklade synen på DMN där man utgått från att vilotillståndets ”vandrande tankar” definieras som tankar som berör något annat än det man för tillfället ägnar sig åt. Detta synsätt fångar inte själva kärnan, förklarar Zachary Irving en av forskarna från UC Berkeley. Att vandra innebär ju att något rör sig hit och dit.

De lät därför göra en förnyad analys av nära 200 fMRI studier som gjorts på hjärnor i vilotillstånd. De kunde konstatera att det finns tre olika typer av tänkande som kan uppstå när vi behöver vila från fokus:

• spontana tankar (drömmar, vandrande tankar, kreativa tankar)

• målorienterade tankar och
• ältande/tvångsmässiga tankar.

– Det är viktigt att förstå skillnaden mellan spontana fritt associerande tankar och tvångsmässiga tankar, men det är också viktigt att förstå att dessa typer av tänkande fungerar ihop, betonar Zachary Irving. Med utgångspunkt i sina fynd presenterar de nu en ny modell för hur vårt tänkande fungerar (se Figur 1).

Den nödvändiga begränsningen

Om tankeverksamheten fick vara obegränsad fylld av fritt flödande tankar, skulle innehållet bytas i så snabb takt att det skulle bli obegripligt för oss. Aktivt alltså bli Irving och hans kollegor menar att det finns två olika processer i hjärnan som begränsar våra tankars innehåll; den ena sker medvetet (Modellens x-axel) medan den andra sker omedvetet och automatiskt (Modellens y-axel).

När vi medvetet styr och därmed begränsar tankeflödet praktiserar vi det som kallas för kognitiv kontroll. Denna kommer till uttryck exempelvis när vi försöker hålla oss uppmärksamma under en tråkig föreläsning. Tack vare förmågan till kognitiv kontroll kan vi hämta tillbaka uppmärksamheten till föreläsaren när tankarna vandrat iväg till roligare saker. Den automatiska processen som styr och begränsar tankarna kommer till uttryck när uppmärksamheten beslagtas av yttre stimuli eller inre känslor. Detta sker exempelvis när vi är oförmögna att sluta bry oss om flugan som surrar i fönstret eller när vi inte kan sluta att oroa oss för något.

Irving och hans kollegor definierar spontant tänkande som ett mentalt tillstånd, som uppstår då starka begränsningar av tankarnas innehåll saknas. Spontant tänkande kan delas in i antingen drömmar, vandrande tankar eller kreativt tänkande (se Fig 1).

Ältande eller tvångsmässiga tankar kännetecknas i sin tur av en hög
grad automatiskt begränsade tankar. Målorienterade tankar kännetecknas av en hög grad av medveten begränsning.

Den nödvändiga obegränsningen

Under de senaste åren har det blivit mycket populärt att försöka träna upp sin kognitiva kontroll för att genom det lättare kunna hålla kvar sitt fokus. Man tränar sig alltså på att medvetet begränsa sitt tankeflöde så att det styrs åt ett specifikt håll. Samtidigt har vandrande tankar ofta betraktats som något dåligt. Den nya modellen innebär att vandrande tankar är något naturligt som vi dessutom behöver för att tänka nytt och kreativt. Vi behöver värna dagrömmen.

Aktiva nätverk begränsar andra

När forskarna studerade interaktionerna mellan olika nätverk i hjärnan fick de även insikt om hur det ofokuserade tänkandet fungerar. De fann till exempel att när hjärnan är fokuserad på en uppgift, gör det exekutiva prefrontala nätverket, som bland annat styr över planering och impulskontroll, att annan hjärnaktivitet begränsas.

Likaså kunde forskarna konstatera att när vi fastnar i en negativ tanke och blir oroliga så tar hjärnans kraftfulla nätverk för känslohantering över. Detta nätverk har förmåga att stänga av de flesta andra nätverk och ett ältande blir resultatet.

Spontana tankar, så som dagdrömmar, drömmar vid sömn och andra former av fria associationer, gav en mycket lägre aktivitet i de nätverk som hanterar kontrollerat tänkande. Vilket tillåter fantasin att flöda fritt.

Kreativitetens dynamik

Forskarna diskuterar även kreativitetens dynamik inom modellens ramverk. Kreativt tänkande är kanske unikt bland de spontana tankeprocesserna därför att det inbegriper dynamiska skiften mellan de två ytterligheterna av begränsningar. Den kreativa processen tenderar att växla mellan att generera nya idéer, alltså väldigt spontant och den kritiska utvärderingen av dessa ideer, vilket kräver starkt begränsning med hög kognitiv kontroll.

Naturlig växling mellan kontroll och spontanitet
Forskarna menar att vi i vardagen växlar naturligt mellan spontana och kontrollerade tankar.

– Låt säga att du går in i en matbutik, först kanske du är splittrad mellan en mängd olika tankar: din nya tröja, ett skämt du hörde tidigare, en resa som börjar närma sig. Sedan blir tankarna automatiskt kontrollerade när du börjar oroa dig för en deadline på jobbet du måste klara av innan resan. Sedan inser du att du mår dåligt av att oroa dig och du bestämmer dig för att begränsa dessa tankar och tvingar tillbaka tankarna till att handla mat, säger Irving.

Allas tänkande flödar naturligt mellan att vara begränsat fokuserat och att vandra. Den nya modellen kan förändra hur vi ser på diagnoser som ADHD, depression och ångest, menar Irving. De blir bara förlängningar av normalvariationen när det gäller tänkande. Forskargruppen menar att vi alla har olika grad av ångest och ADHD. Ångesten får oss att fokusera på det som är viktigt för oss personligen och ADHD får oss att tänka fritt och kreativt.

Källa

Christoff, K., Irving, Z. C., Fox, K. C., Spreng, R. N., & Andrews-Hanna, J. R. (2016). Mind-wandering as spontaneous thought: a dynamic framework. Nature Reviews Neuroscience.

Publicerat av:

Marie Ryd

22 mars 2017

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Tänkandets dynamik

Marie Ryd

Liknande artiklar

Skärmljus påverkar melatoninet

Reptilhjärnan styr ekonomiska beslut

Resiliens