En ekonomi byggd på människans sanna natur

Hjärnforskare tar plats på World Economic Forum och efterlyser ekonomiska modeller baserade på nya rön om den mänskliga naturen. Men vi måste också göra vår hemläxa – en stunds mental träning om dagen för att förstärka hjärnans förmåga till universell medkänsla – den kommer inte lätt, säger Tania Singer.

World Economic Forum 2015

Neuroscience of Compassion

Föredrag: Tania Singer på World Economic Forum Professor och chef för Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences, Tyskland

Universell medkänsla, globala medborgare och en känsla för det allmänna bästa är det som fattas i vårt ekonomiska system.

Professor Tania Singer,
World Economic Forum, Davos 2015

Dagens ekonomiska modeller baseras på två grundläggande antaganden: för det första, antagandet om den s.k. ”Homo Economicus” - att människan är självisk och endast handlar för egen vinning; för det andra Adam Smiths kända metafor om ”den osynliga handen”, att en individ som handlar i egennytta också indirekt handlar till nytta för kollektivet – marknaden regleras därmed alltid av självintresse, konkurrens, utbud och efterfrågan. Människokärlek finns inte med i leken.

– Forskning inom psykologi och neurovetenskap visar att dessa antaganden om den mänskliga naturen är helt fel, framhöll Tania Singer, professor och chef för Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences i Tyskland, när hon som inbjuden till World Economic Forum (WEF) i Davos 2015 föreläste på temat: Kan ett ekonomiskt system grundas på omsorg och medkänsla?

En ny och mer sann syn på människans natur och hennes drivkrafter tillsammans med hjärnans formbarhet har kraft att förändra världen och lösa globala utmaningar som klimathot, jämställdhet och flyktingfrågan, ja till och med uppnå världsfred. Det kommer tillika att förbättra den psykiska hälsan och vår sociala kompetens. Singer vill döpa det nya systemet till ”Caring Economics”, ett namn som speglar vad det är att vara människa!

De sju drivkrafterna

Forskning inom såväl neurobiologi som psykologi visar att människan har 7 olika motivationssystem, förklarade hon vidare. Dessa är gemensamma för alla. Det system som är mest aktiverat för stunden blir drivkraften bakom vilka beslut och beteenden vi väljer. Motivationerna är:

Prestation: leder till en önskan att vara bättre än andra; alltid prestera bäst
Ilska: leder till aggressivt beteende; att trycka ner andra
Konsumtion: leder till själviskt beteende; att vilja ha mer
Makt: leder till tävlingsinriktat beteende
Rädsla: leder till att man går i försvar
Samhörighet: önskan att tillhöra en grupp; kan leda till överanpassning
Omsorg: leder till en önskan att hjälpa andra; att agera prosocialt

Organisationer som arbetar med att bygga en särskild företagskultur arbetar i själva verket med att skapa strukturer som gynnar ett önskat motivationssystem, menar Singer. Hennes forskningsintresse ligger i Omsorgens motivationssystem; där finns potentialen för den nya ekonomin och världsfreden.

Universell medkänsla

Det finns två huvudsystem i hjärnan som samverkar och är betydelsefulla för god social förmåga; ett känslomässigt som uttrycker empati och medkänsla och ett icke känslomässigt, som ger oss förmågan att intellektuellt förstå och ta en annan människas perspektiv.

Singer var en av de första som neuro- vetenskapligt drog isär begreppen empati; att känna andras känslor, och medkänsla; drivkraften att hjälpa andra. Att ha empati innebär inte nödvändigtvis att man också kommer vara hjälpsam. Empati, medkänsla och perspektivtagande tycks vara naturliga förmågor i oss. De har utvecklats för att värna gruppen. Men de är samtidigt sköra, betonar Singer. Vi har svårare att känna empati med ”fienden” och med dem utanför gruppen; empati kan förvandlas till skadeglädje, medkänslan till aggressivt beteende.

– Det kräver betydligt mer att känna empati och medkänsla med personer man inte känner, ogillar eller som är olika en själv. Det kräver avancerade kognitiva funktioner för att kunna ta en okänds eller fiendes perspektiv. Sannolikt är det nog bara den mänskliga rasen som klarar detta. Tania Singer kallar tillståndet för ”universell medkänsla”. Hjärnan är plastisk och de olika systemen träningsbara, men eftersom de sköts av olika nätverk i hjärnan måste de sannolikt tränas mentalt med olika tekniker. Och det är just detta som Singers grupp vill ta reda på i ett unikt tvärvetenskapligt projekt.

”The ReSource Project”

I en unik omfattande studie kallad “The ReSource Project” undersöker Singer just detta: tre olika mentala träningsmetoders effekt på 90 olika parametrar! Det handlar alltså inte bara om vad som förändras i hjärnan utan även hur hjärtat, immunsystemet, stress-systemet och beteendet påverkas. Projektet är ett samarbete mellan erfarna meditationslärare, hjärnforskare och psykoterapeuter. Försökspersonerna (ca 300) har följts i 11 månader. Programmet består av tre olika moduler som var och en fokuserar på en alldeles specifik förmåga: närvaro,

känsloreglering och perspektivtagande. I varje modul får deltagarna lära sig en viss typ av mental träning och effekterna av just denna träningsform kan således utvärderas separat från de andra två.

Preliminära resultat lovande

Vi väntar fortfarande på huvuddelen av resultaten. Tania Singer delade dock med sig av några övergripande preliminära resultat, som visar att modulerna verkligen utvecklade de förmågor de var avsedda för:

Perspektivmodulen tycks förbättra deltagarnas förmåga att ta andras perspektiv. Känslomodulen tycks stärka förmågan
till medkänsla och ökar viljan att hjälpa till och donera pengar. Forskarna kunde också se att den grupp som började med Känslomodulen inte förbättrade sitt perspektivtagande förrän de genomgått Perspektivmodulen, omvänt gällde för den andra gruppen. Kontrollgruppen förbättrade varken närvaro, empati, medkänsla eller perspektivtagande. Det tycks alltså vara så att specifika övningar utvecklar antingen närvaro, empati, medkänsla eller perspektivtagande.

Är meditation alltid avslappnande?

Även om forskningen kring meditation och mental träning gett mycket ny kunskap finns det fortfarande många obesvarade frågor, exempelvis huruvida det alltid är avslappnande att meditera? Genom ”The ReSource Project” har Singer kunnat besvara även detta i en redan publicerad delstudie.

Det visade sig att den mest avslappnande träningen skedde i Modul Närvaro med andningsmeditationerna. Träning i ”kärleksfull vänlighet” och ”öppen uppmärksamhet var mer kognitivt krävande och ledde också till en högre fysisk aktivering i kroppen. Så det är minsann inte alltid avslappnande att meditera – olika meditationer får olika effekt!

Deltagarna lärde sig dock att uppskatta meditativa tillstånd med hög aktivitet i kroppen. De angav dem faktiskt som mindre ansträngande trots att fysiologiska mätvärden visade annorlunda. Författarna drar paralleller med ”flow”, ett tillstånd som vi ofta upplever som behagligt trots att det kännetecknas av intensiv aktivitet.

Stressmarkörerna i kroppen tar tid att dämpa
Det visade sig också att mental och känslomässig transformation tar tid. Trots att en del deltagare rapporterade att de kände mindre stress redan efter några dagar eller veckors träning, gick inte skillnaden att se i de biokemiska markörerna förrän efter ett par månader!

Nya ekonomiska modeller på väg – nya ”globala medborgare” på väg
– Resultaten har en överväldigande betydelse. De visar att genom att kultivera sinne och hjärta, med samma dagliga regelbundenhet som vi borstar våra tänder, kan vi förändra vårt motivationssystem från ett självcentrerat till ett präglat av omsorg och medkänsla, vilket i sin tur leder till samarbete och ett ökat prosocialt beteende, avslutade Singer i Davos.

Om vi någonsin ska kunna samarbeta mot samma mål måste vi verkligen träna oss i universell medkänsla och i att kunna förstå varandras perspektiv!

De mentala träningstekniker som används i the ReSource Project kan användas inom näringslivet, vid politiska institutioner, skolor och hälsovård – faktiskt i alla sammanhang där vi hittar höga nivåer av stress och stressrelaterad psykisk ohälsa.

Det är icke minst viktigt att barn tidigt får lära sig etiska värden och mentala förmågor som aktiverar den välgörande positiva medkänslan och reglerar stress, verktyg som kan hjälpa dem hela livet.

Tillsammans med en grupp ekonomer och Dennis Snower, chefen för Kiel Institute for the World Economy, arbetar Tania Singer redan med att formulera en ny motivationsbaserad modell för ekonomiskt beslutsfattande som bland annat baseras på denna omfattande forskning. Vi avvaktar med spänning på de publicerade resultaten och på vad som kommer ut av detta tvärvetenskapliga samarbete!

Källor

Singer T, Lumma A, et. al, 2015, International Journal of Psychophysiology 97
Tania Singer på World Economic Forum – jan
2015 Youtube: https://www.youtube.com/ watch?v=5P70CQsoSHY

The Resource Project: https://www.resource-project. org/en/home.html

Publicerat av:

Marie Ryd

20 april 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

En ekonomi byggd på människans sanna natur

Marie Ryd

Liknande artiklar

Psykologisk trygghet

Lyckoträna på webben

Att förebygga är lönsamt