Därför fungerar mindfulness

I en välskriven sammanfattnings-artikel beskrivs för första
gången ett teoretiskt ramverk till de positiva resultaten av mindfulness. Olika delar av hjärnan utvecklas och samverkar vilket skapar en ökad förmåga till självreglering.

oga

När du väljer att i ögonblicket fokusera
på det som sker och när du gör det utan
att värdera eller döma, då är du helt
närvarande eller mer populärt uttryckt:
”mindful”. Mindfulness inbegriper att
rikta uppmärksamheten mot upplevelsen
av tankar, känslor och kroppsliga sensationer
och att observera hur dessa kommer
och går – utan att låta sig involveras.
Det är slående hur denna till synes enkla
metod kan ha en sådan mängd olika
tillämpningar och effekter, skriver Britta
Hölzel och medarbetare i sin artikel.
Omfattande forskning har visat att
mindfulnessträning har positiva effekter
på en mängd medicinska tillstånd. En
svensk utvärdering visar att bevisstyrkan
ligger näst högst på en fyrgradig skala
när det gäller att mindfulness har effekt
på stress och egentlig depression.

denna stora mängd forskningsresultat
som producerats under 30 års tid, saknas
det fortfarande ett teoretiskt neurovetenskapligt
ramverk, som förklarar hur det
fungerar. Nu har Hölzel och medarbetare
vid Harvard Medical School i Boston
tagit sig an uppgiften och identifierat fem
områden som ligger bakom effekterna av
mindfulness:
– reglering av uppmärksamheten
– kroppsmedvetenhet
– reglering av känslor: omvärdering
– reglering av känslor: exponering
– förändring i synen på sig själv.
På senare år har modern hjärnavbildningsteknik
identifierat de neurovetenskapliga
processerna som ligger bakom
dessa komponenter (se Tabell).
Hölzel menar att utövandet av mindfulness
kan sättas i samband med neuroplastiska
förändringar i flera olika hjärnregioner.
Dessa arbetar sannolikt tillsammans
så att ett tillstånd av förstärkt självreglering
etableras.

Källa
Hölzel BK et al. Perspective Psycho Sci
6:537-559, 2011
Schuckher F & Nilsson K Läkartidningen 41:108,
2011

Tre dagar räcker för effekt
En grupp som tränade mindfulness
3 x 20 minuter per dag i tre dagar, erfor
mindre negativa känslor, minskad trötthet
och hade sänkt sin puls mer än kontrollgruppen.

Källa
Zeidan F et al J Altern Complement
Med. Aug;16(8):867-73, 2010

”Sorgligt” kan hanteras
Att kunna återhämta sig från känslomässiga
utmaningar och att ha tolerans
med de negativa känslorna anses vara
två grundpelare för mental hälsa. Denna
studie visar att mindfulnessträning
påverkar båda positivt.
Friska personer som aldrig praktiserat
mindfulness och de som tränat i 8 veckor
fick se två olika långfilmer. En sorglig och
en känslomässigt neutral film. De fick
skatta sin subjektiva nedstämdhet samtidigt
som deras hjärnor genomgick funktionell
magnetresonanstomografi, fMRI. Alla
deltagarna kände sig ungefär lika ledsna
av att titta på den sorgliga filmen, oavsett
om man tränat mindfulness eller ej. Trots
detta avslöjade hjärnbilderna olikheter
mellan grupperna! Mindfulnessgruppen
hade överlag mindre reaktivitet i
hjärnan, speciellt i de områden som
associeras med egna minnesupplevelser
och självrefererande processer. Detta
kan innebära att man med mindfulnessträning
lättare kan släppa taget om
känslor som orsakar nedstämdhet,
negativa tankar och depression. De som
tränat mindfulness visade även aktivitet i
områden som förknippas med kroppsliga
sensationer: ju större aktivitet i detta
område ju mindre nedstämda var de.
Att praktisera mindfulness innebär just
att skaffa sig ett kroppsmedvetande och
observera på var och hur känslorna känns
i kroppen.
Författarna menar att balansen mellan
de känslomässiga och de kroppsliga nätverken
i hjärnan kan vara en mekanism
varmed mindfulness fungerar och att
detta förkroppsligande gör oss mer motståndskraftiga
mot livets påfrestningar.

Källa
Farb NA. et al. Emotion Feb;10(1):25-33 2010

tabell
Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Tänkandets dynamik

Mindfulness och meditationscirkeln

Utfrysning gör ont