Hjärnan

Årstidernas effekt


 

Hjärnan dansar med årstiderna

Koncentrationsförmågan och arbetsminnet påverkas av årstiden även om de individuella skillnaderna är stora, visar ny amerikansk studie.

Illustration: Victor Vickman
Illustration: Victor Vickman

Björnar, igelkottar och paddor går i ide,
fåglar flyttar söderut. De flesta djurarter
har särskilda parningstider som infaller
regelbundet varje år. Säsongsmässiga
variationer spelar uppenbarligen en stor
roll i djurriket. Årstidsbundna fysiologiska
effekter hos människa har påvisats i
länder där årstiderna skiftar. Under
vinterhalvåret stiger såväl blodtryck som
kolesterolnivå och kalori-intaget ökar,
medan sinnestillståndet tenderar att hos en
del gå i moll. Fler dör under vintern och
självmorden ökar under vår och sommar.
Nu visar ny fMRI-forskning från
universitetet i Liège i Belgien att årstider
även tycks påverka arbetsminne och
koncentrationsförmåga. Det är två
förmågor som är viktiga inte minst i
arbetslivet.

Utan dagsljus och klocka
Det är svårt att studera årstidernas
isolerade påverkan på hjärnan. Faktorer
som ljusexponering, dygnsrytm, yttre
temperatur, födointag, motion och
sociala interaktioner måste kontrolleras
för att man ska kunna vara säker på vad
resultatet egentligen visar. De belgiska
forskarna lät därför de 28 deltagarna
flytta in i ett laboratorium utan dagsljus
under 4,5 dagar. De fick inte veta vad
klockan var någon gång under perioden.
De hade heller ingen möjlighet till sociala
interaktioner. En gång per säsong (4ggr/år)
återkom försökspersonerna till laboratoriet
och genomgick exakt samma procedur –
enda skillnaden var själva årstiden.

Varje gång försökspersonerna vistades i
laboratoriet fick de genomföra två olika
test medan hjärnaktiviteten avbildades
med en fMRI-kamera – ett test mätte
koncentrationsförmåga och ett annat
mätte arbetsminne.

Koncentrationsförmåga och
arbetsminne
Årstiden verkade inte påverka deltagarnas
förmåga till koncentration men däremot
påverkades energiåtgången för att behålla
samma fokus. Samma uppgift krävde alltså
olika mycket energi. Energiåtgången för
att hålla koncentrationen var högst på
sommaren och lägst på vintern.
Även när man mätte försökspersonernas
arbetsminne fann forskarna
ett klart samband mellan årstidernas
variation i dagslängd. Hjärnaktiviteten
i områden som hanterar arbetsminnet,
som thalamus, insula och i prefrontala
områden (Ord & Begrepp), var högst
under hösten och lägst på våren. Bara
några minuters skillnad i dagslängd gjorde
faktiskt skillnad för resultatet.

Individuella skillnader
Dessa fynd avslöjar en hittills okänd
säsongsbundenhet i hjärnans kognitiva
funktioner. Hjärnans aktivitet vid både
koncentrations- och minnesuppgifterna
varierade mellan säsongerna. Dock var
denna årliga rytm förvånansvärt olika
bland försökspersonerna. Forskarna
menar att det tyder på att säsonger har
en komplex påverkan på människans

hjärnfunktion. Den påverkar oss på
olika sätt beroende på personlighet, livsstil
och kultur. Vissa är mer sociala under
semestertider, vissa är mindre. Vissa arbetar
hela året, andra tar en månads semester
varje sommar. Det finns mycket kvar att
upptäcka om hjärnans komplexitet och
således vad som påverkar den.

Enkätsvar årstidsbundna
Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap
och anknuten forskare vid både Mayo Clinic
och Stressmottagningen i Stockholm, tillika
VD för Interactive Health Group AB, kan
bekräfta studiens resultat. Hasson har i sin
forskning genomfört flera longitudinella
studier och i företaget kunduppdrag med
upprepade mätningar och funnit att svaren
ofta varierar på ett systematiskt sätt över årstiderna.
Hans unika material vittnar tydligt
om att enkätsvar ofta blir mer positiva direkt
efter sommaren och andra ledigheter och
sämre i exempelvis november/december.
Det är hyfsat förutsägbart men trenderna
kan skilja sig lite i olika branscher beroende
på när det är som minst/mest att göra.
– Så vill du ha bättre resultat på en
arbetsmiljökartläggning eller annan enkät
så ska den förläggas till slutet av augusti
när många precis kommit tillbaka från
semestern, säger Hasson skämtsamt, då
blir betyget ofta bättre.

Källor
Meyer, C., Muto, V., Jaspar, M., et al. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(11), 3066- 3071. 2016
Dan Hasson, personlig kontakt

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
25 november 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Digital mindfulness

Kraften av en varm kopp kaffe

Blodflödet i hjärnan minskar när du slutar träna