Molekyler

Oxytocin


Tidigare i Holone – nr 1/11, nr 4/12 och nr 2/13

Oxytocin – närhetens hormon – ett tveeggat svärd

Oxytocin skänker inte bara lugn och ro. Avsikten med detta finurliga hormon är att stärka relationer. I en fredlig miljö genererar oxytocinet känslor som omsorg och medkänsla. Men i en hotfull miljö ligger oxytocinet bakom ”vi och dom”-känslan. Den goda oxytocinfyllda medarbetaren förvandlas plötsligt till en person som skadeglatt njuter av att se ”de andras” smärta.

Oxytocin har länge ansetts vara nyckeln till kroppens lugn & ro-system. Det upptäcktes först hos ammande kvinnor och deras ammande bebisar och kallades därför ”amningshormon”. Idag vet vi att det även utsöndras när vi är i samvaro med andra, är förälskade, har sex, klappar en hund eller får massage. Helt enkelt då beröring ingår. Det kallas nu även kroppens eget ”må bra”-hormon.

Men oxytocinet finns där också för att stärka gruppkänslan. Detta hänger samman med att det sedan flera miljoner år varit så mycket lättare för människor att överleva som del i en grupp än som ensamma. Gruppbeteendet tillhör våra starkaste överlevnadsmekanismer och har gynnats evolutionärt rent neurofysiologiskt. När oxytocinet utsöndras blir vi avslappnade, vänliga, empatiska och hjälpsamma. Tankar, känslor och beslut som främjar gruppen tonas upp. Men hur förhåller det sig med individer som inte tillhör gruppen? Det beror på.

Vad som är mindre omtalat är att oxytocinet även har ett finger med i spelet när det gäller att försvara gruppen mot

yttre fiender. Ny forskning visar att oxytocinet har två sidor: förvisso gruppstärkande, men till priset av ett ökat avståndstagande till andra. Som en konsekvens av detta framkallas två typer av känslor: å ena sidan kärlek och omsorg för dem inom gruppen, å andra sidan fientlighet och skadeglädje för dem utanför gruppen!

Tävlingsinstinkten påverkas
Idag kan oxytocin framställas i ren form. Att ge sådant oxytocin i nässpray har blivit ett sätt att mer metodiskt undersöka dess effekter. I ett förenklat pokerspel på fyra rundor fick försökspersonerna spela mot antingen en i den egna gruppen eller med en person från en annan grupp. Hälften av personerna fick tillskott av oxytocin och hälften fick placebo, en verkningslös nässpray. Ingen visste vem som fick vad. I oxytocingruppen tävlade deltagarna mindre aggressivt mot personer från den egna gruppen än mot andra. De som fått oxytocin blev också mindre riskbenägna. De som fått placebo påverkades inte alls av vem motståndaren var och vilken grupp han eller hon tillhörde.

oxy

Oxytocin som fredsmäklare i Israel- Palestina konflikten
Men oxytocinets verkningsmekanismer är komplexa. De är nämligen beroende av sammanhanget. En avgörande faktor för vilken effekt oxytocinet får på oss är bland annat gruppdynamiken. Och om det exempelvis finns förutfattade meningar eller en historik av konflikter mellan grupperna. En hotfull atmosfär ger oxytocinet en annan effekt än att bara vara ett ”må bra-hormon. Ett bra exempel på detta publicerades i somras med titeln: Give peace a chance.

I en dubbel-blind placebokontrollerad studie skulle judiska deltagare från Israel bedöma sin empatiska reaktion på smärta för individer i 1) den egna (judiska) gruppen, 2) motståndargruppen (palestinska) och 3) en neutral europeisk grupp.

De som fått tillskott av oxytocin angav i denna studien att de kände större empati med de personer som tillhörde den andra gruppen jämfört med de som fått placebo. Oxytocinet gjorde däremot ingen skillnad för empatin med den egna gruppen. I tidigare forskning har samma forskargrupp sett att oxytocin dessutom ökade förtroendet för andra, liksom förmågan att kunna sätta sig in i andras perspektiv, tankar och känslor. Forskarna menar att oxytocin skruvar upp volymen på all information som är socialt relevant, vilket gör det lättare att förstå hur oxytocinet påverkar vårt sociala beteende och känsligheten inför andras smärta.

 

– Oxytocinet är väldigt kontextberoende, förklarar Kerstin Uvnäs-Moberg, professor vid Statens Lantbruksuniversitet och landets ledande expert på oxytocin. Hon har skrivit flera böcker, bland annat: Närhetens hormon: Oxytocinets roll i relationer (Natur och kultur, 2009).

Om du är i en vänlig miljö så fungerar oxytocinet inkluderande, men om miljön känns hotfull förvandlas oxytocinet till ett försvarshormon. Jag har en god vän som arbetar med krigsskadade i Bosnien. Hon använder sig av rosenterapi, vilket egentligen inte är något annat än att de med en mjuk beröring påverkar oxytocinsystemet. Hon får i denna situation de krigsskadade kontrahenterna att bli vänner! De kommer också lättare ur sin krisreaktion och

kan gå vidare. Under precis rätt omständigheter kan du få fram dessa positiva effekter.

Mammabeteendet är ett annat bra exempel. Mamman ger omsorg och ovillkorlig kärlek, men hon försvarar barnet med näbbar och klor om hon anar minsta oro i omgivningen. Oxytocinet kan göra en lugn mamma till en vildsint lejoninna!

– En lugn-och-ro-substans kan ju egentligen vara en väldigt riskfylld substans om den inte även innehar möjligheten till misstänksamhet och försvar, förklarar Kerstin Uvnäs-Moberg.

Implikationer för arbetslivet?

Det är ingen skillnad mellan vad som händer med mamma-barn och vad som händer i större grupper eller på en arbetsplats, det är samma system men en annan komplexitetsgrad.

Ska vi spraya oxytocin i näsan för att få en bra empatisk företagskultur och behålla våra relationer intakta?

Nässprayen de använder i studierna måste ha väldigt höga koncentrationer och dessutom hamnar det lite överallt, inte bara i synapserna. Kerstin Uvnäs- Moberg tror mer på den naturliga vägen. Teamskapande aktiviteter som kickoffer, konferenser eller after works där man gör saker tillsammans är nog bättre än att ha oxytocin i kontorsfläktarna eller i näsan. Även mindre saker, som en kamratlig ryggdunk, en kram eller att klappa en hund frisätter oxytocinet - i rätt mängd och på rätt plats i kroppen.

Men det är viktigt att komma ihåg att om rädsla, konkurrens och osäkerhet ligger som en våt filt över en organisation är det också stor risk att oxytocinet i människorna driver dem in i försvars-och hotläge. Då kan motsättningarna mellan olika undergrupperingar öka dramatiskt. Om vi tror att ”de där andra” tar det som är vårt; våra jobb och våra pengar, ja då kommer vi att odla ett beteende som handlar om att skydda vår flock mot de där andra. Oxytocinet är tillsynes ett tveeggat svärd men det fyller egentligen bara sin gruppstärkande funktion.

Källor
Ten Velden et al. Brain Research 1580:172-179, 2014.
Shamay-Tsoory et al. Psychoneuroendocrinology 38: 2013
Kerstin Uvnäs-Moberg Personlig kontakt sept 2014.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Mindful management

Flow, cirkadiansk rytm och återhämtning

Lärande organistioners mindset