Intelligensträning

Arbetsminne


mmm

Kan intelligens tränas?

Kan man bli smartare genom träning med olika typer av databaserade träningsprogram – ett nytt hett kontroversiellt forskningsområde. Denna omfattande studie visar att träning av arbetsminnet ger positiv utdelning på arbetsminnet, men förbättrar inte annan typ av intelligens som exempelvis problemlösande förmåga.

Tanken att man, genom träning, skulle kunna förbättra de grundläggande kognitiva förmågorna och därmed också bli ”smartare” är idag hett stoff för såväl hjärnforskare som gemene man. Det ligger också helt i linje med de senaste årens forskning som avslöjat hjärnans förmåga att byggas om, sk plasticitet. Men forskningsresultaten är hittills motsägelsefulla. En förmåga som ansetts speciellt svår att träna upp är förmågan att lösa nya problem.

Träningsprogram för arbetsminnet
På senare tid har det publicerats en hel del forskning som tyder på att man skulle kunna förbättra vissa former av intelligens genom att träna arbetsminnet. Arbetsminnet definieras här som den del av minnet som upprätthåller och manipulerar relevant information i stunden under en kortare tidsperiod. Det jämförs ofta med datorns sk primärminne (även kallat RAM-minne; Random Access Memory). Kapaciteten hos vårt arbetsminne är mycket begränsad och därför inte så väl lämpat för ”många bollar i luften” och ”multi-tasking” som vi gärna vill tro.

För att reda ut begreppen beslöt sig ett stort forskarteam från bl a tre av de mest ansedda universiteten i USA, att göra en omfattande studie.

40 minuters daglig träning
Unga, friska, högerhänta, drogfria vuxna (drygt 40 personer mellan 18 och 45 år) genomförde två olika träningsprogram för arbetsminnet. Det fanns också en tredje passiv kontrollgrupp. De två träningsprogrammen höll på i sex veckor med ett träningspass varje vardag på ca 40 minuter.

Det ena programmet tränade deltagarnas förmåga att komma ihåg två saker parallellt; dels vilken bokstav som hördes från datorhögtalarna, dels var en kvadrat placerats ut på datorskärmen (se bild från http://www.highiqpro.com). Svårighetsgraden ökades genom att personerna skulle försöka komma ihåg allt fler bokstäver och allt fler placeringar.

Det andra programmet fokuserade på förmågan att visuellt komma ihåg hur 4 gröna prickar bland totalt 16 svarta prickar flyttade sig. Efter 2,5 sekunder blev plötsligt alla prickar svarta och själva uppgiften var då att komma ihåg var de 4, tidigare gröna, prickarna nu befann sig. Svårighetsgraden ökades genom att prickarna rörde sig allt snabbare.

Utförliga tester genomfördes
Före och efter träningsprogrammet gjordes ett stort antal olika intelligenstester. Testerna omfattade allt från likartade uppgifter till helt olika uppgifter jämfört med dem man tränat på under själva träningsprogrammen. Man undersökte också försökpersonernas mer generella personlighetsdrag – t ex uthållighet och passion för långsiktiga mål samt föreställningen om de trodde att deras intelligens kunde förbättras genom träning.

Arbetsminnet blev bättre, men…
Studien visade att båda träningsprogrammen ledde till förbättrat arbetsminne. Förbättringen fanns kvar åtminstone sex månader efter att träningen var avslutad! Däremot såg man inga förbättringar av annan typ av intelligens som deltagarnas problemlösande förmåga.

Forskarna lyckades inte hitta några kopplingar mellan försökspersonernas personlighetsdrag och deras resultat. De konstaterade dock att det är möjligt att vi människor är olika mottagliga för arbetsminnesträning. Kanske är vi då också olika till vilken omfattning träning av vissa förmågor skulle kunna positivt påverka även andra förmågor. Det är exempelvis visat i ett antal studier på personer med ADHD, stroke och vissa små grupper av yngre och äldre, att arbetsminnesträning ökar annan typ av intelligens.

Nästa steg
Något som bör utforskas ytterligare är själva upplägget av träningsprogrammet. Istället för att fokusera på en specifik uppgift borde man kunna utföra flera olika träningsuppgifter som till sin natur berör flera olika delar av hjärnan. Detta skulle kunna medföra en spridningseffekt till uppgifter som kräver flera olika kognitiva förmågor.

Forskningsområdet är defintivt hett just nu och mer forskning behövs innan man säkert kan säga vilken form av träning som kan lyfta en persons intelligens.

Källa
Thompson TW, Waskom ML, Garel K-LA et al. PLoS ONE 8(5) maj, 2013.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Exekutivt stressyndrom

Stress och mindset

Sociala hot är en bister verklighet: SCARF sätter ord på dem