"Med stor behållning har jag läst Holones första nyhetsbrev. Jag imponeras och gläds åt det tematiska innehållet, kvaliteten på det utvalda vetenskapliga arbetena och de lättillgängliga texterna"

- Mikael Johansson
Professor i psykologi, inriktning kognitiv neurovetenskap
Lunds Universitet

"Idag finns det kunskap om hur hjärnan fungerar som vi inom näringslivet inte får missa. Med Holone blir jag tryggt uppdaterad och får dessutom hjälp med att omsätta kunskapen i vardagen."

- Ann Askenberger
Managing Partner
FranklinCovey Radical Change Sweden AB

"Äntligen finns den senaste hjärnforskningen tillgänglig i lättfattlig form och med hög kvalité genom Holones försorg. Marie Ryd, som står bakom, är en skicklig vetenskapsjournalist."

- Ola Schenström
Med dr, specialistläkare inom allmänmedicin
Grundare av Mindfulnesscenter AB

Psykologi

Inlärning

Så lär du dig bäst

Kunskap ska svettas fram – i små portioner med långa mellanrum. Nu finns en omfattande forskningsöversikt som kan leda oss rätt; ”spacing” får MVG, överstrykningspenna IG.

När man läser om en text får man en falsk bild av att man lärt sig texten eftersom man andra gången får ett bra flyt när man läser.

Efter att ha analyserat över 700 forskningsartiklar om välbeprövade och populära inlärningstekniker kan nu fem amerikanska professorer i psykologi berätta vilka som faktiskt fungerar – och vilka som inte bara är dåliga utan faktiskt gör att du lär dig sämre. De två överlägset bästa inlärningsteknikerna är de som kallas ”självförhör” och ”spacing”.

Självförhör

Att förhöra sig själv innebär att man kontinuerligt testar sin kunskap och sitt minne av det man just läst, istället för att läsa om samma stycke en gång till. Självförhören avslöjar effektivt vad man inte minns.

Ett bra verktyg för detta finns i många läroböcker i form av ”testa dig själv”-frågor efter varje kapitel. Men forskarna lyfter också fram värdet av att konstruera sina egna frågor. Hundratals experiment visar att tätt förekommande självtestningar förbättrar inlärning och lagrar kunskapen bättre i långtidsminnet. Likaså är det bra om någon annan rättar svaren.

Spacing - fördelad inlärning

En annan effektiv teknik kallas ”spacing” och innebär att man sprider ut inlärningstillfällena och gör något helt annat däremellan. Detta har visat sig betydligt mer effektivt än att försöka ta in mycket kunskap under kort tid.

I ett experiment fick elever lära sig spanska ord. Orden repeterades vid sex tillfällen. En grupp genomförde de 6 tillfällena direkt efter varandra, en annan grupp hade en dag emellan och en tredje hade 30 dagar emellan tillfällena. Studenterna i 30-dagarsgruppen mindes de nya orden bäst! En forskningsöversikt med 254 studier med sammantaget 14 000 deltagare visade att den mest långsiktiga inlärningen inträffade när man lät det gå 6 och 12 månader mellan varje ny kunskapsinjektion. Vad beror detta på?

Förståelse och associationer

Mikael Johansson är minnesexpert, professor i psykologi vid Lunds universitet och medlem i Holones vetenskapliga råd. Han förklarar att inlärningstekniker egentligen handlar om att lagra kunskap så att de blir till minnen som man sedan lätt ska kunna plocka fram.

– Det handlar om att använda tekniker som förvandlar ny kunskap till långtidsminnen. De bästa teknikerna för detta är de som ger ett så kallat bearbetningsdjup, förklarar Mikael. När man tar hänsyn till varför något är som det är, hänger upp det på något annat minne och dessutom gör det till något personligt kommer man få lättare att både lagra och plocka fram kunskapen när den behövs.

Lagom svettigt att lära

Vad man också vill ha i inlärningssituationen är vad man inom minnesforskningen kallar en önskvärd svårighet. Mer krävande inlärning leder till bättre minne. Spacing är kognitivt krävande. Efter varje uppehåll måste man rekapitulera tidigare kunskap.

– Man måste ”börja på ny kula” vid varje nytt tillfälle för att kunna fullt förstå och ta in den nya kunskapen man ska bygga vidare på, säger Mikael. Självförhören är också mer ansträngande än att bara läsa om texten.

Det ger en djupare inkodning. Är det för lätt leder det inte vidare i kunskapsbearbetningen.

De vanligaste teknikerna är sämst

Forskningsöversikten visade att vissa vanliga inlärningstekniker är ineffektiva eller till och med kontraproduktiva.

En sådan är användandet av ”high-lighters” som överstrykningspenna för att markera viktiga delar i en text. Tyvärr visar många studier att det ger en väldigt grund form av inlärning och inte gynnar minnet. En studie har visat att överstrykning faktiskt försämrade förmågan hos deltagarna att dra egna slutsatser från läroböcker i historia. Överstrykningen drar uppmärksamheten till specifika fakta, men bidrar inte till att koppla ihop dom. Överstrykning kan dock vara användbart som komplement för att urskilja den information som sedan kan användas vid t.ex. självtestning.

En annan vanlig uppfattning är att man lär sig mer om man läser om en text flera gånger. I en undersökning angav 84 procent av de tillfrågade att de läste om böcker och anteckningar flera gånger när de försökte lära sig något nytt. Men i jämförelser med exempelvis självtestning visar det sig att tekniken står sig dåligt.

– När man läser om en text får man en falsk bild av att man lärt sig texten, eftersom man andra gången får ett bra flyt när man läser, säger Mikael Johansson. Men anledningen till att det känns som man ”kan” texten är bara för att man känner igen ordföljden. Man misstar sig på att texten blivit lättläst och tror att det betyder ökad förståelse och kunskap. Att känna igen en text är en mindre avancerad minnesfunktion som inte ger någon djupare inlärning.

Källor

Mikael Johansson, personlig kontakt
Dunlosky J, Rawson K, A Marsh et al. Psychological Science in the Public Interest 2013: 14(1), 4-58.

Publicerat av:

Marie Ryd

17 mars 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

"Med stor behållning har jag läst Holones första nyhetsbrev. Jag imponeras och gläds åt det tematiska innehållet, kvaliteten på det utvalda vetenskapliga arbetena och de lättillgängliga texterna"

"Idag finns det kunskap om hur hjärnan fungerar som vi inom näringslivet inte får missa. Med Holone blir jag tryggt uppdaterad och får dessutom hjälp med att omsätta kunskapen i vardagen."

"Äntligen finns den senaste hjärnforskningen tillgänglig i lättfattlig form och med hög kvalité genom Holones försorg. Marie Ryd, som står bakom, är en skicklig vetenskapsjournalist."

Så lär du dig bäst

Marie Ryd

Liknande artiklar

Neuromyter

Det kostar på att scrolla

Konsten att minnas