Kroppar talar Vi tittar Känslor smittar

I våra öppna kontorslandskap är det inte bara virus som kan smitta. Även känslor kan gå som en omedveten löpeld genom rummet, ibland är vi medvetna om det – men oftast inte. Något att betänka och en möjlighet - glädjespridaren fungerar kanske precis som vattenspridaren – den ger tillväxt. Vi talade med Beatrice de Gelder, världsledande forskare i känslosmitta.

 

hejhej

Intervju

 


Vi ska verkligen vara ödmjuka inför idén om ytterligare sinnen

Beatrice de Gelder

Den nu 15 år gamla kunskapen om spegelneuron förändrade radikalt synen på vad en människa är och kan. En italiensk forskare, Giacomo Rizzolatti, identifierade en speciell sorts nervceller i hjärnan som automatiskt och undermedvetet aktiveras när du tittar på en annan människas handlingar. Det resulterar i att samma handling utspelar sig, eller rent av speglar sig, i din egen hjärna – precis som om du själv hade utfört den. Barn gör inte som man säger – de gör som man gör. Allt börjar med en automatisk simulering i den egna hjärnan. Det är grunden för lärandet. Men spegelneuronen är även förutsättningen för att du ska kunna sätta dig in i en annan människas situation och kunna dela glädje och sorg, känna empati.

Nu har Beatrice de Gelder, professor vid Cognitive and Affective Neuroscience Lab vid Universitetet i Tilburg i Nederländerna och världsledande på hur känslor överförs mellan människor, tagit kunskapen om icke-verbal kommunikation ett rejält kliv framåt.

– Spegelneuronen är en grov förenkling, förklarar hon. Rädsla smittar, liksom glädje och sorg. Och det sker med hela kroppen. Vi kallar det Emotional Body Language, EBL. Det är mycket snabbare och mer automatiskt än vi trott. Vi behöver inte ens vara medvetna om det, än mindre kunna se personen som ”smittar”. Det hela började med en blind man från Schweiz.

Blind man avslöjar ”sjätte sinne”
En dubbelsidig stroke skadade syncentrat på en schweizisk man. Han blev blind. Men det visade sig att han ändå ”såg”. När man lade ut olika föremål på golvet promenerade han runt dem – precis som om han såg! Han förstod inte själv sin bedrift och forskarnas uppståndelse. Allt skedde undermedvetet – han såg ju inget!

Mannen har något som kallas för ”blindsyn”. Det innebär att de mer utvecklade delarna av hans syn är förstörda, istället känner han det han ”ser”.

De speglade leenden de inte kunde se
Forskargruppen började studera detta märkliga fenomen, först på fler patienter med blindsyn. Försökspersonerna fick sitta framför en dataskärm som ömsom visade känslofyllda ansikten ömsom neutrala. Det visade sig att de reagerade på uttrycken i ansiktsbilderna på skärmen, ansikten de inte kunde se! Ett glatt ansikte och de drog på mungiporna och utan att

veta gissade de hade de nog hade ett glatt ansikte framför sig på skärmen.

– Samtliga sade sig gissa ansiktsuttrycken och pricksäkerheten var enastående, berättar Beatrice. Ansiktet måste vara laddat med känslor för att det ska fungera. De synnerligen revolutionerande resultaten publicerades för någon månad sedan.

Normalt transporteras signalen från ögat via den optiska nerven, direkt till visuella cortex. Forskarna kunde med hjälp av magnetkamera se att när den vägen var stängd, på grund av skada, vek signalen av direkt mot amygdala (Ord & Begrepp) och vidare till sex andra hjärnregioner.

– Vi har identifierat nio olika neuronala vägar, men det bara är en som vi börjar förstå. De andra åtta är fortfarande outforskade, förklarar hon.

Sociala interaktioner bygger på en mängd signaler som bär information om det känslomässiga tillståndet hos andra. Det är visat i flera studier att vi inte behöver se vare sig ansikte eller kropp med våra ögon för att kunna skilja på glada, arga och rädda ansikten. Rädsla påverkar den emotionella delen av hjärnan, eftersom länken mellan känslohjärnan och ”action” är starkare än länken mellan den visuella hjärnan och action. Att intuitivt ”känna” rädda kroppar förbereder oss blixtsnabbt och automatiskt på att agera.

När det gäller EBL är det nu visat på såväl de med blindsyn som på friska.

Vi förknippar visuell perception med att kunna se med ögonen. Men det finns så mycket mer information vi plockar upp, speciellt när situationer är laddade med känslor.

Beatrice de Gelder och hennes forskargrupp har hittat en djupt liggande dold förmåga hos hjärnan som inte tillåter oss att se objekten men väl att känna dem! Den är primitiv, snabb och intuitiv. Vi har den alla men den drunknar i intrycken från primärsynen.

– Vi ska verkligen vara ödmjuka inför idén om ett sjätte sinne och uppskatta mer och ta hänsyn till våra omedvetna interaktioner. Det är så mycket vi inte förstår om hjärnan, avslutar hon samtalet.


Källor

de Gelder B. Nat Rev Neurosci.

Mar;7(3):242-9. 2006

Van den Stock et al. PNAS 108:3: 16188–16193, sept 2011

Pichon, S. et al. Cerebral Cortex: doi: 10.1093/cercor/bhr060 in press

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
14 juli 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Utfrysning gör ont

Lärande organistioners mindset

Kultur for hjärnhälsans skull