Finansbubblor - det syns i hjärnan

Finansbubblor på börsen formas när människor kollektivt övervärderar något och skapar det som fd ordförande i amerikanska Centralbanken Alan Greenspan en gång kallade det, ”irrationella överdrifter”. Ny forskning, publicerat i ansedda PNAS i juli, visar att hjärnaktiviteten i insula kan fungera som en biologisk markör för när bubblan är på väg att spricka.

Neuroekonomi

Experimentell ekonomi

Finansbubblor uppstår genom att aktörerna
på marknaden har orealistiska förväntningar
på de inkomster som finansiella
tillgångar kan generera. En finansbubbla
kännetecknas därför av snabbt stigande
priser på exempelvis fastigheter, guld,
mineraler eller olja. Så länge kollektivet
spekulerar: ”… det kan nog stiga lite till”,
växer bubblan. Fenomenet ses emellanåt
på aktiemarknaden och aktiekurserna
stiger högt över det tekniska värdet. När
priserna stiger utan grund i ekonomisk
teori och istället bygger på spekulationer
och rädsla för att ”missa tåget” – då har
en finansbubbla börjat utvecklas.
När priserna börjar stiga blir den stora
utmaningenen för alla inblandade: – Är
det en finansbubbla och kan man förutsäga
när den ska spricka? Endast rationella
analyser av marknadspriser räcker nu inte
längre. Det finns många teorier om hur
finansbubblorna kan identifieras. Flertalet
av dessa hävdar att det är psykologiska
faktorer som är avgörande. Någon aktör
börjar plötsligt tvivla? Vad händer då?
Frågan är ifall dessa psykologiska teorier
också får stöd inom hjärnforskningen?
En amerikansk forskargrupp, ledd
av professor Read Montague, chef för
Virginia Tech Carilion Research Institute
och Colin Camerer, beteendeekonom på
California Institute of Technology, har
undersökt hur beteende och hjärnaktivitet
interagerar när finansbubblor uppstår. Forskningsområdet kallas experimentell ekonomi (Faktaruta 1).

Bubbelmått – så här gjorde dom
Forskarna lät 320 personer agera börsmäklare
i ett simulerat aktiebörsspel.
– ”Det är mycket svårt att identifiera
bubblor på aktiemarknaden och försöka
förutse börskrascher genom att bara
studera hur priserna fluktuerar”, säger
Colin Camerer. ”Den typen av experimentell
metod vi använde i vår studie är
idealisk för att förstå hur börsmäklares
underliggande neuropsykologi ger upphov
till finansbubblor eftersom vi kan använda
både priser och hjärnaktivitet för att
försöka ta reda på varför bubblor formas
och spricker”.
Fördelen med en simulerad situation är
att forskarna kan bestämma aktiens referensvärde vid spelets början. När spelets
deltagare börjar köpa till ett, i förhållande
till referensvärdet, orealistiskt pris är en
finansbubbla på väg att skapas. Ett sådant
tydligt ”bubbelmått” är omöjligt att fastställa
i verkliga livet. Det fiffiga med detta experiment var att vissa personer samtidigt låg i var sin
hjärnscanner. Deras pågående hjärnaktivitet
kunde alltså studeras medan de fattade
beslut om att köpa och sälja. Ännu bättre
var att deras respektive hjärnscanners var sammankopplade, trots att de befann sig
på olika platser. Denna nya internetbaserade
teknik kallas hyperscanning (Faktaruta 2).

Det simulerade aktiebörs-spelet
spelades i 16 omgångar. Varje omgång
innebar 50 olika köp- och säljsituationer.
Mellan 11-23 personer deltog under varje omgång varav hjärnaktiviteten registrerades
hos 2-3 av dem. Av de 320 deltagarna
scannades alltså 44 personer.

Bubblor vanligare än man trodde
Forskarna trodde att en kollektiv övervärdering
– en finansbubbla – möjligen skulle
uppstå vid några enstaka tillfällen under
försökens gång. Till deras förvåning visade
det sig att det faktiskt skapades en bubbla
vid varje spelomgång. Finansbubblor
verkar alltså uppstå som en ren funktion
av interaktionerna mellan olika typer av
mäklare.

Vad hände i hjärnan
Samtliga deltagare hade ökad aktivitet
i ett hjärnområde kallat nucleus accumbens
(NAcc). Området har en central
roll i hjärnans belöningssystem. Det är
även kopplat till subjektiv värdering och
förstärker beteendet därefter. I detta fallet
kunde man koppla NAcc-aktivitet till ett
köpbeteende.
Vad som förvånade forskarna var att de
såg distinkta skillnader mellan vinnarna
och förlorarna. Börsspelets förlorare hade
ett betydligt mer aggressivt köpbeteende
som en följd av aktiviteten i NAcc. Dessa
personer köpte även som mest vid de tillfällen
när finansbubblorna var som störst.
Det var ingen hejd på dem.

Vinnarnas magkänsla hittades i huvudet
Vinnarna däremot, uppvisade förutom
aktiviteten i NAcc, även aktivitet i främre
insula (Ord & Begrepp). Detta område är
aktiverat när vi blickar inåt i oss själva för
att känna efter hur vi mår. Det är kopplat
till vår kroppsmedvetenhet. Tidigare
forskning har visat att insula aktiveras
när man upplever finansiell risk. I denna
studie kunde aktiviteten i insula kopplas
till större benägenhet att sälja. Och till de
som tjänade mest pengar.
Det intressanta var att aktiviteten i insula
kunde urskiljas redan innan priserna
blivit som högst, dvs innan finansbubblan
skulle spricka.
– Aktiviteten i främre insula verkar
kunna fungera som en mätbar neurologisk
varningssignal för att priserna i en finansbubbla
närmar sig toppen. Aktiviteten i
insula ligger bakom att deltagarna börjar
sälja innan bubblan kraschar, säger Read
Montague. Studien publicerades i somras
i ansedda vetenskapliga tidskriften PNAS.

Källa
Proc Natl Acad Sci U S A, 14:111:29; 10503-10508, juli 2014.

Publicerat av:

Marie Ryd

1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Finansbubblor - det syns i hjärnan

Marie Ryd

Liknande artiklar

Den fokuserade ledaren

Integration ger adaption och resiliens

Mindful management