Greater Good Sciences

"Det allmänna bästa"


 

Greater Good Sciences

Forskning om makt, mening, hänförelse och ett gott liv till så många som möjligt. På ett av världens främsta universitet finns sedan 15 år tillbaka en forskningsinstitution med inriktning ”det allmänna bästa”. Forskarna där drivs av visionen att så många som möjligt ska känna mening och livsglädje. Holóne åkte till University of California at Berkeley, för att träffa professor Dacher Keltner, chefen för Greater Good Sciences.

1
dacher

DACHER KELTNER

Dacher Keltner är grundare av och chef för Greater Good Science Center. Efter att ha erhållit sin Ph.D. från Stanford University, har Dacher ägnat sin karriär åt att studera mänsklig godhet, samt utfört banbrytande forskning on medkänsla, hänförelse, skratt, and kärlek. Han är även en ledande expert på social intelligens, makt-psykologi, samt de emotionella grunderna till moral. Han har skrivit fler än 100 vetenskapliga rapporter och två bäst-säljande textböcker, ”Social Psychology” samt ”Understanding Emotions”. Han är även författare till ”Born to Be Good: The Science of a Meaningful Life”, samt ”Greater Good anthology, The Compassionate Instinct” och nu senast: ”The Power Paradox: How we Gain and Lose Influence”.

Källa
http://greatergood.berkeley.edu
Foto (ovan) Sofie Lundmark

Keltner kommer in iklädd reflexväst och cykelhjälm under vilken ett blont hårsvall sticker fram. På frågan om han vill få en minut att byta om svarar han: ”Nej det här är mina jobbkläder” och skrattar. Dacher Keltner är professor i psykologi och författare till flertalet böcker. Han är även grundare av Greater Good Sciences, institutionen som studerar psykologin, sociologin och neurovetenskapen bakom välmående, medkänsla och vad det betyder för oss att känna mening.

Institutionen startades för att forska och arbeta för ”the greater good”, det allmänna bästa, efter terrorattacken den 11 september 2001.

Det är inte bara en akademisk institution utan man har även utbildningsprogram för allmänheten och en hemsida där den senaste forskningen på området löpande presenteras och görs begriplig. Detta för att så många personer som möjligt ska kunna ta del av kunskapen. Greater Good Sciences är övertygade om att kunskap och förståelse för hur människans psyke fungerar, i kombination med mental träning av olika slag, kan göra oss alla gott. Det gör oss mindre stressade, mer medkännande, bättre på att samarbeta – och i slutänden både fridfullare och lyckligare.

Arbetslivets utmaning – känna mening
På frågan vad den största utmaningen är för människor i arbetslivet idag svarar Keltner att det utan tvekan är att känna att jobbet verkligen är meningsfullt.

– Idag jobbar vi både mer och hårdare än för bara 30 år sedan. För att orka tempot krävs det att vi kan känna mening med det vi gör. Det är en stark drivkraft som behöver få utlopp och som gör oss mer robusta. Vi vill göra gott, vi vill göra skillnad.

Men det beror inte bara på den enskilda individen när det gäller att skapa sig ett gott liv. De mest välbeställda måste också bidra till det allmänna bästa och börja dela med sig, menar Keltner. Det är inte ovanligt att chefer i USA lyfter feta löner medan andra i organisationen knappt får så det räcker till mat och hyra. Utmaningen är att öka medvetenheten om klyftorna och att plantera idén om att dela med sig. Det är också en förutsättning för att så många som möjligt ska kunna få ett gott liv, säger han med eftertryck.

Vår forskning visar att makt ofta leder till att makthavaren tappar i medkänsla och moral

Dacher Keltner

The Power Paradox
I höst släpper Dacher Keltner en ny bok ”The Power Paradox: How We Gain and Lose Influence”. Här lägger han fram sina teorier om makt – varför en person får makt och varför personen i nästa stund kan förlora den.

Keltners forskning, om det han kallar maktparadoxen, handlar om att människor gärna ger förtroende och makt till personer med förmågan att skapa en lugn miljö omkring sig, som kan lyssna och bekräfta andra och som kan fokusera på gruppens bästa. Men tyvärr är det inte ovanligt att just dessa kvaliteter förloras när personen väl fått makt.

– Vår forskning visar att makt ofta leder till att makthavaren tappar i medkänsla och moral. Dessa egenskaper byts mot ökad självcentrering och impulsivitet, ja till och med respektlöst och otrevligt beteende, förklarar Keltner. Och snart har personen förlorat makten – och då på grund av avsaknad av just de egenskaper som var grunden till förtroendet. Men vi kan också visa att denna paradox går att stävja genom ökad självmedvetenhet.

Född rik
Keltner och hans kollegor har även ett annat forskningsspår som visat att de som är födda in i välstånd inte reagerar lika snabbt och starkt på andras lidande jämfört med personer från en mindre priviligierad samhällsklass. De senare uppfattade snabbare andras smärta jämfört med den mer välbeställda gruppen. Empatin mättes bland annat genom pulsförändringar. Pulsen sjunker när man engagerar sig i och bryr sig om andra.

– Välstånd skapar segregering och isolering och därmed bjuds det färre tillfällen att möta lidande och att känna och träna medkänsla. – Ja, empati och medkänsla är träningsbara förmågor, förklarar Keltner.

Ett stilla sinne
Genom att lära ut ett medvetet och närvarande sinnestillstånd genom metoder som exempelvis mindfulness hoppas Keltner att människor i arbetslivet kan bli mer medkännande. När sinnet är stilla är det naturligt medkännande, menar han. Det är i det tillståndet vi förvandlas till bra ledare och medmänniskor.


Källor
Sofie Lundmark (Holone) intervjuar Dacher Keltner, UCLA at Berkely, Kalifornien, juni 2016.
Piff, P. K., Dietze, P., Feinberg, et al. Journal of Personality and Social Psychology, 108(6), 883, 2015
Stellar, J. E., Manzo, V. M., Kraus, M., et al. Emotion, 12(3), 449, 2012

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
4 oktober 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Kan intelligens tränas?

Självmedkänsla – varför och hur

Mindfulness och meditationscirkeln