Savant syndrom – neurovetenskapens skattkista

När filmen Rain Man kom 1988 sattes begreppet savant syndrom på kartan. Raymond är född med ett extraordinärt minne men är samtidigt rädd för förändringar och måste strikt följa sina rutiner. Hur är det möjligt att kunna memorera 9000 böcker eller kunna spela komplexa musikstycken som man bara hört en gång? De extraordinära förmågor de med savant syndrom uppvisar gäckar hjärnforskarna: ligger detta latent hos oss alla?

Fram till mitten av 90-talet trodde man att
savant syndrom var medfött och förknippat
med andra mentala handikapp. Idag
vet vi att syndromet kan förvärvas och
att det inte nödvändigtvis är kopplat till
ett mentalt handikapp. Fenomenet kan
uppstå efter en olycka eller annan skada
på hjärnan och kallas då ”förvärvat savant
syndrom”. Upptäckten väcker givetvis frågor
kring om dessa enastående förmågor
finns latent inom oss alla och hur vi i så
fall skulle kunna få tillgång till dem, utan
att utsättas för sjukdom eller skada.
Darold Trefferd, professor på University
of Wisconsin Medical School-Madison
träffade en person med savant syndrom
för första gången 1962 och har sedan
dess forskat på fenomenet. Han anlitades
som expertråd inför inspelningen
av ”Rain Man” och driver webbplatsen
www.savantsyndrome.com, vid Wisconsin
Medical Society. Trefferd menar att 50 års
forskning på fenomenet avslöjar en enastående
dold potential inom oss alla.
– Savantforskningen ger oss ett unikt
fönster in i hjärnan. Vi kommer aldrig
kunna förstå människan till fullo förrän
vi förstår savant syndrom, säger han.

Kännetecken för savant syndrom
Savant syndrom kännetecknas av att en
individ är förvånansvärt duktig inom ett
specifikt område, i relation till sina övriga
mentala handikapp. Ungefär hälften av
alla savanter är autistiska och en av tio
med autism har savant syndrom.
Vissa är så enastående duktiga inom sitt
specialområde att det hade varit spektakulärt
även för en frisk person. En sådan
person kallas för ”utomordentlig savant”,
på engelska ”prodigious savant”. Det finns
förmodligen färre än 50 kända nu levande
sådana fall i världen.
Den största studien hittills är från 1995
där man intervjuat 51 personer med
savant syndrom, varav 20 hade utomordentliga
förmågor. Forskarna fann ett antal gemensamma nämnare som: en
avvikande intellektuell förmåga med en
språklig och intellektuell försvagning i linje
med autism, en intensiv upptagenhet av
vissa intresseområden på ett regelstyrt och
onyanserat sätt, trots generellt låg kognitiv
flexibilitet har de en fullgod kapacitet att
processa information som har att göra
med den specifika förmågan, de har ett
välutvecklat medvetet minne och kommer
från högpresterande familjer med samtidigt
stöd och uppmuntran från socialarbetare
och lärare.

Kända fall av medfött savant syndrom
Kim Peek [1951-2009] var ”the real Rainman”, en av de mest kända individerna med savant syndrom och förlagan till filmen. Peek kallades även ”Mr Everest of memory”. Han hade ett fotografiskt minne och mindes precis allt han någonsin läst. Dessutom hade han en fantastisk slutlednings- och associationsförmåga. Kim memorerade runt 9000 böcker och var som en uppslagsbok när det kom till exempelvis geografi, musik, litteratur, historia och sport. Han kunde USA:s alla områdeskoder och postnummer. Han
hade även memorerat kartor och kunde
berätta exakt hur du tar dig från en stad
i USA till en annan och hur du sedan tar
dig runt i den staden, gata för gata. Han
hade kalenderberäkningsförmågor och en
stor talang för musik. Speciellt intressant
är att han kunde scanna vänster sida i en
bok med vänstra ögat samtidigt som han
scannade högersidan med högra ögat och
på så sätt läsa oerhört fort. En hjärnscanning
visade att han saknade en struktur
som kallas corpus callosum (se fig), hjärnbalken
och bryggan mellan hjärnhalvorna
(Se Ord&Begrepp). Väggen mellan hjärnhalvorna som binder dem samman och gör att de kommunicerar [se mer i ord och begrepp]. Han hade även andra omfattande skador på centrala nervsystemet. Kim Peek avled av en hjärtattack 58 år gammal.

Leslie Lemke [1952--] har förmåga att lagra och replikera musik efter att ha hört ett stycke en enda gång, trots att han aldrig har tagit en enda pianolektion i sitt liv och inte heller kan läsa noter eftersom han är blind. Vid 14 års ålder kunde han spela Tchaikovskys första pianokonsert felfritt efter att ha hört den som filmmusik. Leslie kan inte bara imitera musik utan även improvisera och skapa egna stycken. Experten Darold Treffert menar att Lemkes
färdigheter visar att kunskapen savanter har inte är statisk utan utvecklas hela
tiden; ”a testament to brain plasticity”.
Leslie har även en förmåga som kallas
”parallellt processande” vilket innebär att
han kan höra ett stycke musik och sedan
upprepa det efter enbart 3 sekunder. Dessa
människor utmanar oss verkligen att tänka
på intelligens på ett nytt sätt, säger Treffert.
Lemke har ett lågt IQ på 58. Ofta är
det brister i den verbala förmågan som
gör att personer med savant syndrom presterar
dåligt i de klassiska IQ-testen.

Stephen Wiltshire [1974--] är en ung man med autism. Han sade sina första ord när han var 5 år. Vid 11 års ålder gjorde han en felfri
ritningar av London med cirka 200 byggnader, detta efter blott en mycket kort helikopterresa över staden. Allt ritat i skala och perspektiv. Wiltshire har ritat otaliga städer sedan dess, lika
exakta som en karta, och allt från minnet. Han får med rätt antal fönsterrutor på de stora kontorsbyggnaderna och kan återge Colosseum lika exakt som ett foto!

Förvärvat savant syndrom
Bruce Miller, professor i neurologi vid
University of California San Fransisco
(UCSF), har undersökt 12 patienter som i
samband med utvecklandet av frontaltemporal
demens (dvs skador på de delar av
hjärnan som reglerar socialt beteende) fått
unika konstnärliga förmågor. Hjärnavbildningar
visade att dessa personer utvecklade
förändringar i hjärnan förbluffande
lika de som uppstår vid savant syndrom.
Tillbakabildningen uppstod, till skillnad
från vid Alzheimers sjukdom, lokalt i
vänster temporallob. Denna region brukar
vanligtvis hämma aktiviteten i det visuella
systemet beläget längst bak i hjärnan.
Oviktiga synintryck gallras då bort vilket
sparar energi. Skador i den här regionen
medför att den hämmande funktionen
stängs av vilket gör det möjligt för hjärnan
att processa syn- och hörselintryck på
nya sätt.
Millers rapporter om dessa individer
som utvecklade unika savantliknande
konst- och musikförmågor var det som
verkligen väckte intresset för vad som
kallats ”förvärvat” savant syndrom. Sedan
dess har det rapporterats om andra fall
där liknande savanta förmågor uppkommit
till följd av stroke, slag mot huvudet, demens eller andra sjukdomar på centrala
nervsystemet. I Millers patienters fall fick
de förmågorna på bekostnad av annat.
Men det finns även fall där förmågan
kommit utan att andra förmågor förlorats.
Några av de mest kända exemplen är:
Orlando Serrell [1969--] träffades
i huvudet av en baseboll 1979 så hårt att
han blev medvetslös. Sedan dess kan
Serrell återge exakt veckodag och väder
för varje enskilt datum. Han kan även säga
vilka kläder han haft på sig varje dag och
vad han ätit till lunch. Serrells förmåga
kallas för autobiografiskt minne. Hjärnavbildningar bekräftade att Serrell ägnar sig åt omedvetna beräkningar. Hans kunskaper
är alltså inte ett resultat av att han
medvetet försökt memorera kalendern.

Tony Cicoria [1952-] träffades av blixten
via en telefonautomat 1994 och överlevde
helt utan men. Kort efteråt fick han dock
ett oförklarligt sug efter att lyssna på
pianomusik och snart därpå även att spela.
Trots att han aldrig haft något intresse för
att spela instrument tidigare lärde han sig
själv att spela piano och komponerade ett
dussin stycken utifrån melodier han sade
sig ”höra” i huvudet. Jason Padgett utsattes för ett brutalt rån med slagsmål 2002, vilket gav honom en allvarlig hjärnskakning. Snart efteråt började han överallt se komplexa matematiska formler som han för hand tecknar ner till vackra och oerhört komplicerade geometriska former och diagram, så som en bild av den matematiska formeln Pi. Enligt egen utsago ritar han fraktal konst – hela bilden kan brytas ner till mindre delar som är identiska med helheten. Om han hade 1000 små bilder av ett ansikte kan han sätta ihop dem på rätt sätt så de tillsammans formar samma bild av ansiktet, men större.

Förklaringsmodeller
En förklaring till hur savant syndrom ens
är möjligt saknas fortfarande. Fenomenet
är svårt att undersöka eftersom det är en
teknisk utmaning att scanna hjärnor i rörelse,
som när en individ målar eller spelar
piano. Den generellt accepterade teorin är
att savant syndrom medför en brist i den
vänstra hjärnhalvan, som kompenseras av
att höger hjärnhalva blir extra kraftfull.
De vanligaste förmågorna som individer
med savant syndrom uppvisar, som
extremt god rumsuppfattning, musikalisk
talang och detaljfokus, brukar kopplas just
till höger hjärnhalva. En annan teori är att den högra hjärnhalvan har en gigantisk kapacitet hos alla individer, men att denna kapacitet
hämmas av vår vänstra hjärnhalva. Savant
syndrom skulle i så fall innebära en minskning
av vänster hjärnhalvas hämmande
funktion, vilket då skulle frigöra höger
hjärnhalvas latenta kapacitet.

Darold Treffert går så långt som att säga
att vi kanske inte alls föds som ”blanka
blad”, utan att hjärnan är sprängfylld med
kunskap redan från start. Denna idé om
ett genetiskt kunskapsminne baseras på att
vissa individer med savant syndrom visar
prov på att veta saker som de aldrig ens
har exponerats för. Den genetiskt lagrade
kunskapen och de extraordinära förmågorna
skulle då kunna aktiveras genom en
omorganisering av hjärnan. Men självklart
påverkar även omgivningen utvecklingen;
talangen måste uppmärksammas och
uppmuntras.

Ny ledtråd
Forskning på autism kan ge ledtrådar till
vilka neurologiska processer som ligger
till grund för savant syndrom. I en studie
publicerad 2014 i Brain and Cognition
jämfördes autistiska personer med
icke-autistiska personers förmåga till
kalenderberäkning. Forskarna undersökte,
via en metod som kallas för magnetencefalografi (MEG), hur de olika grupperna löste kalenderuppgifter och hur detta påverkade magnetiska fält och hjärnans
aktivitetsmönster. De autistiska personerna
utklassade de icke-autistiska i antal rätta

svar, men i snabbhet var de ungefär lika
snabba. Båda grupperna aktiverade prefrontala
områden av hjärnan inklusive insula
och delar av vänster tinninglob (se ord
& begrepp). Hos de autistiska personerna
aktiverades även delar som är förknippade
visuella-spatiala strategier De hade
kunskapen djupt liggande och den krävde
inte samma typ av medvetna ansträngning
utan var mer reflexmässig. Kalenderberäkning
hos de icke-autistiska utmärktes
av att arbetsminnet och hippocampus
aktiverades mer än hos de autistiska. Detta
experiment utfördes på ett litet urval, men
ger oss en spännande ledtråd till de neurologiska
processer som sker hos de med
savant syndrom.

Källor
Young R. Savant syndrome: processes underlying
extraordinary abilities. Unpublished doctoral
dissertation, University of Adelaide, South Australia;
1995.
Dubischar-Krivec et al. Brain and Cognition 90,
157–164, 2014
Takahata K & Kato M. Brain Nerve. Jul;60(7):861-9. 2008
Darold Treffert, Scientific American, augusti, 2014
Treffert, J Autism Dev Disord (2014) 44:564–571
Treffert, Philosophical Transactions of the Royal Society
of London, 2009

Publicerat av:

Marie Ryd

1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken