Hans Liljenström

Neurodynamik


Professor vid SLU, medlem i Holones vetenskapliga råd och en av grundarna till forskningscentret Agora for Biosystems, med säte på Sigtuna Stiftelsen, se bild.


Neurodynamik

Neurodynamik, världsbild och klimatkris

Vi möter Hans Liljenström i ett holistiskt tvärvetenskapligt samtal som spänner mellan neurodynamik och det mänskliga medvetandets natur till världsbilder och klimatkris.

hans

”BORTOM TRO OCH VETANDE” 

Hans Liljenström ingår i en grupp om nio personer, som sedan sex år träffas regelbundet för gränsöverskridande dialog. Deras bakgrund är allt från fysik och biologi till filosofi och teologi. Resultaten av dessa samtal har de publicerat i boken ”Bortom tro och vetande: tankar från en dialog” (Carlsons förlag, 2010).

Hur fungerar våra hjärnor egentligen? Det var den stora frågan på en internationell forskningskonferens om kognitiv neurodynamik, ICCN, i Sigtuna i somras. Det senaste och hetaste om hjärnan idag finns att hämta i det tvärvetenskapliga gränslandet mellan kognitiv neurovetenskap och det som kallas icke-linjär neurodynamik, säger professor Hans Liljenström, en av arrangörerna.

Kaos och synkronisering
Forskningen inom neurodynamik har visat att tankeprocesser sker på flera nivåer i hjärnan samtidigt. Det handlar bl.a. om fluktuationer, dvs brus och kaos, samt synkronisering av svängningarna i hjärnans elektriska aktivitet. När neurodynamisk kunskap kombineras med kognitionsforskning landar den i allt från de enskilda synapserna, våra ”pianotangenter”, till mötet mellan två människor, ”musikstycket” som uppstår när hela ”orkestern” spelar. Mikro och makro. Området är komplext och kräver en ny sorts forskare med bred skolning, hemtama inom inte bara neurologi, biologi och filosofi utan även datateknologi och matematik. Hans Liljenström är just en sådan. Som biofysiker och professor i biometri vid Institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, har han ägnat mycket av sin tid till att modellera biologiska nätverk på olika nivåer, för att därmed öka kunskapen om den mänskliga naturen.

– Själva tänkandet måste studeras både reduktionistiskt och holistiskt. Att lokalisera olika fenomen till enstaka delar av hjärnan blir lätt missvisande. Det är en komplex dynamik som ligger bakom människans natur. Den tvärvetenskapliga dialogen är också ett viktigt verktyg för att öka kunskapen om vad en människa är, menar Hans.

Tillsammans med Peter Århem, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, grundade han Agora for Biosystems, ett internationellt forskningscentrum vars syfte är att få tillstånd en dialog mellan experimentalister och teoretiker inom biovetenskaperna, men också mellan naturvetenskap och humaniora och teologi.

Huvudman är idag Sigtunastiftelsen i Sigtuna. De har organiserat ett tiotal internationella konferenser, den senaste i raden var sommarens ICCN.

Hjärnor synkas!
Och äntligen, efter snart 20 år, börjar det hända revolutionerande saker på området! När neurodynamikforskarna vänder blicken mot vad som sker i mötet mellan två människor börjar det bli riktigt spännande, säger Hans.

Området kallas social neurodynamik. Flera presentationer under konferensen vittnade om att det sker en intressant synkronisering av nervaktiviteten i våra hjärnor när vi interagerar med varandra. Walter Freeman, en pionjär på området och författare till boken ”Societies of Brains” deltog i konferensen, trots sina ansenliga 87 år. Freeman hävdade tidigt att våra hjärnor synkroniserar i samspel. Riitta Hari, professor vid Brain Research Unit vid Aalto universitetet i Finland, har introducerat ”två-personperspektivet” inom kognitiv hjärnforskning. Hon leder en av de främsta grupperna i världen som arbetar med detta.

Hennes forskning visar att känslor, väckta av olika filmer som försökspersonerna fått se, förstärker synkroniseringen hos individernas hjärnaktivitet. Negativa känslor åstadkommer detta i högre grad än de positiva. Hon tror att denna ”hjärnsynk” också gör det lättare för oss att förutsäga den andra personens mål och motiv. Samtidigt finslipas vårt beteende så att samspelet, koherensen, i mötet ökar och de sociala banden stärks.

Forskarna tror att synkroniseringen triggas av sensoriska signaler.

– Men det fysiska mötet innehåller sannolikt många för oss ännu okända dimensioner som påverkar synkroniseringen av dynamiken i hjärnan. Det kan till och med finnas en påverkan som ligger bortom våra fem sinnen, menar Hans, något som inte visats ännu.

Riitta Hari kommer faktiskt snart tillbaka till Sigtuna för att delta i ett seminarium om sociala nätverk. Holone rapporterar från detta i nästa nummer.

HumaNatE – Human Nature Exploration
Agora for Biosystems fick i våras ett stort anslag från Templetonstiftelsen. Projektet går under namnet HumaNatE – utforskandet av människans natur. Intresset för biofili och människans förhållande till naturen har varit i fokus tidigare, men detta projekt inriktas mer mot medvetandet, kreativitet och den fria viljan. HumaNatE ska knyta kontakter med likasinnade runt om i världen med målet att så småningom bli navet i ett nätverk där intresse för andra aspekter än den rent materialistiska världsbilden med dess reduktionistiska människosyn tillvaratas.

– I den materialistiska världsbilden finns bara slump och naturlagar som styr vårt handlande, säger Hans. Vårt HumaNatE-projekt kan ses som ett steg längs vägen mot en större förståelse av såväl universum som vår egen natur.

Världsbild
Hans är inte bunden till någon specifik trosuppfattning. Han ser världen som en helhet som är mycket större än det vi kan mäta och förstå.

– Jag tror på ett öppet obestämt universum med en mängd olika möjligheter som realiseras beroende på våra val. Men jag tror också att det finns en högre mening, en intentionalitet bakom universums och livets utveckling.

Kanske ett slags gudsbegrepp ändå? Hans tillägger att vi måste vara öppna för andra sätt att se på tillvaron än genom naturlagar och slump. Det är tydligt att det inte räcker som förklaringsmodell för allt. Samtidigt är vetenskapen en framgångsrik metod som ger oss hyfsat bra modeller av vår fysiska värld. Men metafysiken behövs, poängterar han, och efterlyser lite mer ödmjukhet i vårt förhållande till tillvarons alla dimensioner. Dagens filosofi är morgondagens vetenskap.

– Panpsykism är ett filosofisk synsätt som tycks vara på frammarsch bland vetenskapsmän. Det innebär i princip att medvetande är en grundläggande egenskap hos universum, vilket avspeglas i att det finns någon form av medvetande, i olika grad, i allt.

I boken ”Consciousness Transitions” ((Elsevier, 2007) låter Hans och Peter Århem, som var redaktörer, ett antal forskare redovisa sina teorier och rön om medvetandet, såsom det tar sig uttryck hos alltifrån insekter till människor.

– Vi måste hitta ett nytt språk där vi kan beskriva olika nivåer av medvetande beroende på organism och utvecklingsstadium. Aspekter av vårt eget medvetande kan ju spåras långt tillbaka i evolutionsstegen, men det blir lätt förvirrat när man menar olika saker med begreppet medvetande.

Inom Templetonprojektet passade man på att, direkt efter ICCN, ordna en dialog mellan agnostikern och hjärnforskaren Walter Freeman och jesuitpatern Rainer Carls. Det blev ett mycket spännande samtal om intentionalitet, där Freeman menar att vetenskapen kan få inspiration även från religionen.

Planeten, klimatkrisen och människans natur
Det tvärvetenskapliga anslaget hos Hans Liljenström breddades ytterligare för ett år sedan när Agora for Biosystems och Sigtunastiftelsen, SLU och Stockholm Resilience Center fick EU-finansiering för ett stort projekt om klimatforskning. Tillsammans med 14 olika partners i Europa har man fått 5,4 miljoner € för att under 4 år lösa frågan om hur vi ska lyckas nå målet att sänka utsläppen av växthusgaser med 80-95% till år 2050.

Hans är övertygad om att förståelsen av människans natur är en av nycklarna till de problem vi står inför när det gäller klimatkrisen. Och relationen mellan hållbar utveckling och sociala och naturliga system är hetare än någonsin. Projektet kallas COMPLEX och Hans Liljenström är en av koordinatorerna.

– Vi ska försöka förstå kedjan av beslutsprocesser och handlingsplaner från EU:s högsta nivå hela vägen ner till de enskilda hushållen. En viktig del av projektet är att skapa kontakt mellan forskare, politiker och andra beslutsfattare. En fallstudie kommer göras i Stockholm-Mälarregionen. Det handlar om att minska effekterna av det moderna samhället och vår livsstil med allt från nya tekniska lösningar till hur vi använder marken och vad vi äter. Köttproduktionen har t.ex. en stor påverkan på klimatet. Det snabbaste sättet att få ner koldioxidhalterna i atmosfären är att gå över från animalisk till vegetabilisk föda, visar en ny engelsk rapport. Storbritannien kan redan år 2030 nå ett kolneutralt samhälle om man stoppar all djurproduktion, förklarar Hans.

Det pågår också en hel del forskning med s.k. livscykelanalys. Där följs en varas ”liv från vaggan till graven”. I sådana analyser kan exempelvis en flygresa till Thailand vägas mot att man lägger om kosten till en mer klimatsmart sådan.

Det är viktigt med ett helhetsperspektiv, men de kognitiva och beteendemässiga aspekterna utgör en mindre del i EU-projektet. Men området är intressant. Många som forskar om hållbarhet och som är medvetna om djurproduktionens klimatpåverkan, fortsätter ändå att äta kött. Man kör bensinslukande bilar och säger nej till vindkraftverk utanför det egna sommarstället. Vindkraft är bra, men inte här! Vad är det som gör att vi inte lever som vi lär och förstår, undrar Hans?

– Den mänskliga hjärnan samspelar ständigt med det samhälle hon samtidigt bygger. Jag tror att en förståelse av hjärnan och medvetandet kan hjälpa oss till en bättre värld. Insikter kan förändra vårt beteende. Till exempel har vi på bara några decennier fått en ny syn på djurs lidande och medvetande. Vi värnar mer om djurens välfärd och biologisk mångfald, och försöker minska vår negativa inverkan på klimat och miljö.

I en debattartikel i DN i vintras samlades 19 svenska forskare inom projektet till ett upprop om större ansvar för klimatet från våra politiker. Artikeln avslutas så här:

”Läget är allvarligt. Den nuvarande politiken är hycklande, den skapar misstro och, kanske mest allvarligt, den legitimerar passivitet hos alla.”

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken