Musik för hjärnan

I en studie publicerad i Neuron avslöjas att människans hjärna har ett alldeles eget musik-nätverk. Forskarna menar att fyndet tyder på att musik har och har haft ett evolutionärt syfte och att det inte bara är en biprodukt av att talförmågan utvecklats.

Fakta

Musik och människans fysik

Musik kan påverka blodtryck, hormoner och nervsystem.

• När vi sjunger kan halten av ”lugn och ro-hormonet” oxytocin öka liksom testosteronet som stimulerar kroppens förmåga att reparera och bygga upp celler.

• Människor från olika kulturer uppfattar samma grundläggande känslor i musik.

• Redan det nyfödda barnet har speciella regioner i hjärnan som aktiveras av musik.

• När barn tränar på musik förbättras deras arbetsminne. När man musicerar förstärks förbindelsen mellan höger och vänster hjärnhalva, och nervfibrerna i hjärnans vita substans lägger sig mer välordnat, parallellt med varandra. Även om detta naturligtvis framför allt stärker de förmågor som har med musik att göra påverkas också lärande.

• Musikträning stärker olika förmågor som behövs för att lära språk.

• Den svenske forskare som upptäckte musicerandets betydelse för arbetsminnet heter Torkel Klingberg, han är professor vid KI.

Källa
www.kulturellahjarnan.se

Om jag bad dig berätta ett minne från skolan, skulle du säkert kunna minnas ett sådant. Men om jag bad dig lyssna på musik från skoltiden skulle du säkert även känna känslorna från den tiden.

Salimpoor,
Massachusetts Institute of Technology

Musik skapar sociala band människor
emellan. Studentfester, bröllop, dop och
fotbollsmatcher; i ceremonier av skilda
slag är musik ett viktigt inslag. Musik
aktiverar flera olika områden i hjärnan
samtidigt, och det har därför varit svårt
att se hur hjärnan processar just musik
till skillnad från andra ljud.
En grupp forskare från Massachusetts
Institute of Technology lät 10 försökspersoner
lyssna på 165 olika ljud, däribland
musik. Samtidigt studerade man
medf MRI-kamera (se ord & begrepp)
deras auditiva cortex, det område av
cortex (se O&B) som processar ljud. De
upptäckte sex skilda nervcellskluster i
hjärnan som reagerade på ljud. Fyra av
dessa reagerade på tonläge och variation
av röstens tonfall och styrka, och ett
reagerade enbart på talade ord. Det sjätte
nervcellsklustret däremot, lokaliserat precis
utanför auditiva cortex, aktiverades enbart
när försökspersonerna fick höra musik –
och det gällde flera olika musikgenrer
som pop, blues, en enstaka cello, rap.
Vi har alltså fått en alldeles specifik
förmåga att kunna urskilja just musik
från andra ljud i omgivningen. Varför
– ja det vill forskarna inte spekulera i.

Apor kan inte hålla takten
Trots det nära genetiska släktbandet
mellan människor och apor så verkar
aporna inte ha utvecklat taktkänsla på
samma sätt som människor, enligt en
studie publicerad i Frontiers in Neuroscience.
Att uppfatta regelbunden puls i
musik eller andra ljud och att stampa eller
dansa i takt med detta verkar vara specifikt
för människor och lustigt nog, vissa fågelarter.
Makakapor kan bara röra sig i takt
med sådant de kan se, inte sådant de hör.
Forskarna tror att det beror på att
primaterna har mindre starka förbindelser
mellan ljud- och motoriknätverk.
Den allmänna uppfattningen har dock
varit att apor inte har så mycket till övers
för människans musik. Experiment visar
att de föredrar tystnad framför såväl
Mozart som vaggvisor. Men så
identifierade en forskargrupp från Emory
University i USA en brist i tidigare studier,
man har bara utgått från västerländsk
musik. De bestämde sig för att testa hur
schimpanser reagerar på Västafrikansk
akan, Indisk raga, och Japansk taiko.
Sexton schimpanser fick lyssna på de olika
musikstilarna i 40 min var. Man mätte hur
nära de gick högtalaren varannan minut.
Det visade sig att aporna föredrog den
indiska och afrikanska musiken framför
såväl japansk musik som bara tystnad.

Förväntan och igenkänning
Musik är kopplat till belöningssystemet
och därmed till våra drivkrafter. Vår
favoritlåt aktiverar nämligen samma
område i hjärnans belöningssystem som
ger oss välbehag när vi äter, har sex, får beröm eller lyckas med något. Dopamin
utsöndras i accumbenskärnan, en djupt
liggande struktur i de äldre delarna av
hjärnan.
Med hjälp av fMRI-kameran kunde
Valorie Salimpoor, forskare i neurovetenskap
vid McGill University i Montreal, även
konstatera att den del av belöningssystemet
som hanterar förväntningen av
vällust, utsöndrar dopamin precis innan
vårt favoritstycke i låten.
Denna förväntanseffekt sitter i ett område
som kallas nucleus caudatus. Mycket av den
välbehagliga upplevelsen av vår favoritmusik
handlar om alltså om igenkänning
och förväntan.

Ny musik
Men vad händer då när ett musikstycke är
helt nytt för oss. Går det alls att tycka om?
Salimpoor lät nu försökspersoner i
magnetkameran lyssna på musik de aldrig
hört förut. De uppmanades även att med
ett klick köpa de låtar de tyckte om.
Det visade sig att varje låt de köpte hade
samband med utsöndring av dopamin i
accumbenskärnan.
Men inte bara det – Salimpoor fann att
när vi lyssnar på musik som är ny för
oss, letar hjärnan igenom gamla minnen
och söker igenkänningsmönster vilket
hjälper till att avgöra hur musiken
kommer utvecklas. Om musiken är helt
främmande blir det svårt att ha förväntningar
på låtens struktur och vi kommer
förmodligen inte gilla den, säger hon.
Alltså utsöndras inget dopamin.
– Men om musiken har bara några få
igenkänningsbara inslag, kanske en takt
eller en kort melodisk struktur, så är det
lättare för oss att förutse låtens höjdpunkter.
Vi kan uppskatta den mer.
Dopaminutsöndringen kanske kommer
från att jag får mina förutsägelser
bekräftade, säger Salimpoor.

Popens popularitet
Hon tror att denna kombination av
igenkänning, förväntan och intensiva
emotionella upplevelser kan förklara
varför vi älskar musik. Den förklarar
också att det finns så olika musiksmaker.
Musiksmaken beror på vilka musikaliska
ljud och mönster vi hört och lagrat i
hjärnan genom hela vår livstid.
Detta förklarar också varför poplåtar
är så populära, menar Salimpoor. Deras
melodiska struktur och rytm är förutsägbara,
även om låten är okänd, det är alltså
lättare att känna igen och gissa rätt på
låtens struktur. Folk tenderar även att
tröttna på popmusik lite snabbare av
samma anledning, det kan bli för förutsägbart.
Jazz, med sina komplicerade
melodier och rytmer, är till skillnad från
pop en stil som ofta kräver mer erfarenhet
för att uppskatta. Hennes forskning kan
även förklara varför man kan lyssna på
samma låt om och om igen och fortfarande
uppskatta den. Den emotionella
belöningen av ett välbekant stycke är
ibland så intensiv att vi känner samma
välbehag av att höra den år efter år.

Källor
Norman-Haignere, S, Kanwisher, N.G, & McDermott,
J.H. Neuron, 88(6), 2015.
Salimpoor, V.N, Benovoy, M, Larcher, K, et al. Nature
neuroscience, 14(2), 2011.
Merchant, H, & Honing, H. Frontiers in neuroscience,
7. 2014.
Mingle, M.E, Eppley, T.M, Campbell, M.W, et al. 40(4),
2014.v

DANS TILL MUSIK
Att dansa till musik är något vi tidigare trott var unikt mänskligt. Ny forskning visar dock att djur som härmar ljud även gör spontana rytmiska rörelser som liknar människans dans. Tex olika sorters papegojor, fladdermöss och elefanter.

Publicerat av:

Marie Ryd

22 juni 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Musik för hjärnan

Marie Ryd

Liknande artiklar

Framgångsrikt åldrande

Självmedkänsla – varför och hur

Resiliens