Musik skapar sociala band människor
emellan. Studentfester, bröllop, dop och
fotbollsmatcher; i ceremonier av skilda
slag är musik ett viktigt inslag. Musik
aktiverar flera olika områden i hjärnan
samtidigt, och det har därför varit svårt
att se hur hjärnan processar just musik
till skillnad från andra ljud.
En grupp forskare från Massachusetts
Institute of Technology lät 10 försökspersoner
lyssna på 165 olika ljud, däribland
musik. Samtidigt studerade man
medf MRI-kamera (se ord & begrepp)
deras auditiva cortex, det område av
cortex (se O&B) som processar ljud. De
upptäckte sex skilda nervcellskluster i
hjärnan som reagerade på ljud. Fyra av
dessa reagerade på tonläge och variation
av röstens tonfall och styrka, och ett
reagerade enbart på talade ord. Det sjätte
nervcellsklustret däremot, lokaliserat precis
utanför auditiva cortex, aktiverades enbart
när försökspersonerna fick höra musik –
och det gällde flera olika musikgenrer
som pop, blues, en enstaka cello, rap.
Vi har alltså fått en alldeles specifik
förmåga att kunna urskilja just musik
från andra ljud i omgivningen. Varför
– ja det vill forskarna inte spekulera i.
Apor kan inte hålla takten
Trots det nära genetiska släktbandet
mellan människor och apor så verkar
aporna inte ha utvecklat taktkänsla på
samma sätt som människor, enligt en
studie publicerad i Frontiers in Neuroscience.
Att uppfatta regelbunden puls i
musik eller andra ljud och att stampa eller
dansa i takt med detta verkar vara specifikt
för människor och lustigt nog, vissa fågelarter.
Makakapor kan bara röra sig i takt
med sådant de kan se, inte sådant de hör.
Forskarna tror att det beror på att
primaterna har mindre starka förbindelser
mellan ljud- och motoriknätverk.
Den allmänna uppfattningen har dock
varit att apor inte har så mycket till övers
för människans musik. Experiment visar
att de föredrar tystnad framför såväl
Mozart som vaggvisor. Men så
identifierade en forskargrupp från Emory
University i USA en brist i tidigare studier,
man har bara utgått från västerländsk
musik. De bestämde sig för att testa hur
schimpanser reagerar på Västafrikansk
akan, Indisk raga, och Japansk taiko.
Sexton schimpanser fick lyssna på de olika
musikstilarna i 40 min var. Man mätte hur
nära de gick högtalaren varannan minut.
Det visade sig att aporna föredrog den
indiska och afrikanska musiken framför
såväl japansk musik som bara tystnad.
Förväntan och igenkänning
Musik är kopplat till belöningssystemet
och därmed till våra drivkrafter. Vår
favoritlåt aktiverar nämligen samma
område i hjärnans belöningssystem som
ger oss välbehag när vi äter, har sex, får beröm eller lyckas med något. Dopamin
utsöndras i accumbenskärnan, en djupt
liggande struktur i de äldre delarna av
hjärnan.
Med hjälp av fMRI-kameran kunde
Valorie Salimpoor, forskare i neurovetenskap
vid McGill University i Montreal, även
konstatera att den del av belöningssystemet
som hanterar förväntningen av
vällust, utsöndrar dopamin precis innan
vårt favoritstycke i låten.
Denna förväntanseffekt sitter i ett område
som kallas nucleus caudatus. Mycket av den
välbehagliga upplevelsen av vår favoritmusik
handlar om alltså om igenkänning
och förväntan.