Missbruk på jobbet

”Missbrukare” - ordet associeras ofta med de som hamnat djupt ner i ett beroende och som redan förlorat allt. Men dessa utgör bara en liten del av alla som har problem med beroendeframkallande substanser.

Hälsa

Missbruk

Ett annat område som påverkas av drogberoende är pannloberna vilket kan få effekter på beslutsfattande, risktagande och personlighet.

Missbruk av alkohol, narkotika eller läkemedel är vanligare än vi tror. Exakt hur vanligt är dock svårt att säga. Narkotika är olagligt och socialt olämpligt, vilket medför att missbruket ofta döljs väl. Utan hjälp eskalerar lidandet för individen och arbetsgivare drabbas av kostsamma produktionsbortfall.

Riskbruk, missbruk eller beroende
Konsumtion av alkohol, narkotika och starka läkemedel kan leda till riskbruk, missbruk eller beroende.

Riskbruk är en alkoholkonsumtion som ännu inte lett till allvarliga problem men som kan leda till missbruk och skador om det fortsätter. Enligt Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) är gränsvärdena för riskbruk 9 glas vin/ vecka för kvinnor och 14 glas vin/vecka för män. 16 % av svenskarna uppvisade ett riskbruksbeteende år 2014.

Missbruk är ett upprepat användande av alkohol eller droger på ett sätt som leder till återkommande sociala problem. Man kanske kör rattfull, sjukskriver sig eller kommer för sent till jobbet för att man konsumerat alkohol eller narkotika.

Beroende är konsumtion av alkohol, narkotika eller läkemedel som gått så långt att det påverkar omgivningen på ett mycket negativt sätt. Det ger upphov till förändringar i hjärnan och intaget kan inte längre styras enbart med viljans kraft.

Istället är det alkoholen eller drogerna som styr. Ett samlingsnamn för missbruk och beroende är ”substansbrukssyndrom”.

Var femte har problem
Det är svårt att säga hur vanligt det är med missbruk och beroende på arbetsplatsen. CAN presenterar en undersökning från 2013 som visade att 6 % av svenskarna missbrukar eller är beroende av alkohol. 2,5 % av Sveriges vuxna befolkning angav 2015 att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. 2012 visade en undersökning att 0,6 % av befolkningen mellan 17 - 84 år visat tecken på narkotikaberoende. Mörkertalet tros vara stort.

Sarah Demitz-Helin är VD för det privata utbildnings- och vårdföretaget Ljung & Sjögren som har specialiserat sig på alkohol- och drogproblem inom näringslivet.

– Vi räknar med att 20% av personer i arbetsför ålder har problem med alkohol, droger spel eller mediciner, säger hon till Holóne. Av dessa har 25 - 30 % ett utvecklat beroende. Resten har olika grader av riskbeteenden. Dessa siffror innebär för ett företag med ex. 2000 anställda att 400 medarbetare har ett skadligt intag av alkohol eller droger. Om vi räknar lågt har sannolikt 100 personer ett utvecklat beroende, säger Sarah.

Ökning eller minskning?
Det är svårt att säga om användandet av alkohol och andra substanser på arbetsplatsen ökar eller minskar. Proaktivt arbete där hjälpinsatser sätts in innan en medarbetare utvecklat ett beroende sparar både lidande och pengar. När problematiken uppmärksammas kan upplevelsen bli att användandet ökar när det i själva verket bara handlar om att det dolda förs upp till ytan.

Idag är synen på framförallt alkohol-konsumtion annorlunda jämfört med för bara 10 - 15 år sedan. Tidigare ansåg man inte att alkoholmissbruk faktiskt var ett missbruk, säger Sarah Demitz-Helin till Holóne. Det var heller inget som arbetsgivaren hade att göra med. Idag är det vedertaget att de här frågorna är arbets-givarens ansvar. Alla arbetsgivare har utredningsskyldighet och rehabiliterings-ansvar i enlighet med arbetsmiljölagen.

Normalisering av droger
– Vi upplever en väldigt snabb normal-isering av framför allt droganvändning bara de senaste 10 åren, säger Sarah Demitz-Helin. Den yngre generationen som nu ska ut på arbetsmarknaden har en annan inställning till droger än de som varit på arbetsmarknaden länge. Vissa 15 - 17-åringar tror inte att cannabis är skadligt eller att det borde vara illegalt medan personer i 40 - 45-årsåldern ofta tror att de som använder cannabis befinner sig på samhällets ytterkant och är kriminella, fortsätter Sarah. Det är en utmaning att synen skiljer sig så markant åt mellan grupperna.

Förändringar i hjärnan vid beroende
Det finns idag tydliga bevis för att kroniskt användande av psykostimulerande substanser som droger och alkohol medför förändringar i hur hjärnan bearbetar belöningar. Olika typer av droger har olika effekter. Men en gemensam nämnare är att hjärnans belöningssystem påverkas. Alkohol påverkar inte något specifikt område i hjärnan utan ”skjuter brett”. Flera signalsubstanser som glutamat, GABA, dopamin, opioider och serotonin (se O&B) påverkas vilket gör att alkohol har olika effekt på olika individer. Kokain ökar frisättningen av signalsubstanser i striatum (se O&B) kraftigt vilket gör att vi upplever en känsla av välbehag. Detta får i längden motsatta effekter eftersom hjärnan anpassar sig efter de höga dopaminnivåerna och belöningssystemet blir mindre känsligt – detta märks genom en ökad tolerans för

drogen. Ett annat område som påverkas av drogberoende är pannloberna (se O&B) vilket kan få effekter på beslutsfattande, risktagande och personlighet.

Alla kan utveckla ett beroende
Vissa individer är genetiskt mer benägna att utveckla ett beroende. Men det absolut vanligaste är att man knarkar/dricker sig till ett beroende.

– Det är viktigt att veta att vem som helst kan utveckla ett beroende givet att man följer ett visst mönster, säger Sarah. Om man dricker mycket, isolerar sig, börjar prioritera annorlunda och börjar ljuga eller dölja saker för sin omgivning ligger man i riskzonen.

Kostsamt för arbetsgivare
Alla typer av substansbruksyndrom kan bli kostsamma för arbetsgivare. Sarah Demitz-Helin menar att det varken är sjukdomen i sig eller rehabiliteringen av den som är det mest kostsamma för arbetsgivare. De verkliga kostnaderna ligger i de konsekvenser som genereras så länge en person inte får hjälp och kommer till rätta med sitt problem. Ofta kan ett underliggande alkohol-/narkotikaproblem misstas för depression eller utbrändhet. Rehabiliteringsansvaret hos arbetsgivaren kan då leda till missriktade insatser vilket i sig är en stor kostnad – samtidigt som det verkliga problemet kvarstår.

– Lösningen är att aktivt arbeta för att den dolda problematiken ska komma upp till ytan och att de personer som har någon form av problem får rätt hjälp, säger Sarah. Insatser i ett tidigt skede gör störst skillnad – och blir billigast för arbetsgivaren. Men det kan vara svårt eftersom missbruksproblematik av många anses vara skamligt och kan vara förknippat med mycket rädsla.

Hur hjälpa?
Enligt Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning är det tillåtet att göra drogtester på arbetet, men en avvägning måste göras mellan arbetsgivarens intressen och arbetstagarens rätt att skydda sin integritet. Testerna ska genomföras av ett certifierat laboratorium. Arbetsgivaren har enligt lag ansvar för rehabilitering samt att förebygga ohälsa. Om du som chef ser signaler om att något inte stämmer måste du agera på det.

– Du behöver inte tala om för med-arbetaren att något är fel men du kan säga ”det är min skyldighet att utreda bakomliggande orsaker till dessa signaler”,

säger Sarah. I nio fall av tio får man ett av två svar; ”Jag har inget problem” eller ”Jag vill inte göra en utredning.” När man som chef ska bemöta detta är det viktigaste att flytta det från något personligt till något objektivt som kan hanteras.

Det första svaret ”Jag har inget problem” kan bemötas med ”Jag kan inte avgöra om du har ett problem eller inte, det är något som specialister gör. Om det visar sig att det föreligger ett problem så kommer vi hjälpa dig”.

För att kunna bemöta det andra svaret på ett bra sätt krävs att företaget har en vedertagen policy och en tydlig handlingsplan för hur man hanterar problem med alkohol, narkotika och läkemedel, poängterar Sarah. ”Jag har ingen lust” kan då bemötas med ”Vi har den här policyn som säger att alla som arbetar på vårt företag behöver medverka. Det gäller mig, våra kollegor och även dig. Det är så vi beslutat att arbeta och det blev du informerad om när du gick in i detta samarbete vid din anställning.”

Om man som kollega känner oro för en medarbetare bör man i första hand prata med vederbörande och inte sticka huvudet i sanden. Det viktiga är att man pratar med istället för om, säger Sarah. Du bör även gå till vederbörandes chef eller HR. Förhoppningsvis har man en arbetsgivare som vet hur man bör gå vidare med dessa frågor.

Förknippat med rädsla
Missbruksproblematik på arbetet är ofta förknippat med mycket rädsla.

– Många chefer är rädda för att kränka medarbetare genom att ta ett samtal och sen visa sig ha fel i sin oro. De som själva har problem upplever ofta en rädsla över att t.ex. förlora jobbet, bli omplacerad eller bli betraktad som en ”alkis” om deras problem skulle komma fram, säger Sarah. Det behövs tydliga riktlinjer för hur chefer och medarbetare ska agera samt vilken hjälp som kan erbjudas. Vi behöver aktivt arbete med att avdramatisera frågan så den kommer upp på bordet. Så länge rädslan är större än motivationen till att agera kommer detta förbli ett dolt problem.

Källor
Vaquero, L. et al. (2016). Addiction biology.
Personlig kontakt, Sarah Demitz-Helin, VD Ljung & Sjöberg, www.ljungsjoberg.se Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, www.can.se

Publicerat av:

Marie Ryd

20 september 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Missbruk på jobbet

Marie Ryd

Liknande artiklar

Vagus har många strängar på sin lyra

Sitta stilla inte riskfritt

Kultur för hälsa och tillväxt