Medkänsla kan tränas

Världen idag är i ett kritiskt behov av empati och medkänsla – en förmåga som går att träna upp, säger Tania Singer, som sorterar i begreppen.

handvatten

Social neurovetenskap handlar om interaktiviteten mellan hjärnor och söker svaret
på frågan: Hur förstår vi andra? Hur
vet jag dina intentioner? Vår förmåga att
plocka upp andra människors känslor, att
känna empati och medkänsla är här av
central betydelse. Men vad är empati och
medkänsla? Det saknas fortfarande en
universell definition på begreppen, säger
Tania Singer professor vid ”Max Planck
Institute for Human Cognitive and Brain
Sciences” i Tyskland. Hennes forskningsområde är social neurovetenskap där hon fokuserar på att förstå de neurologiska
och hormonella mekanismer som ligger
bakom empati, medkänsla, avund, rättvisa
och även människans känsloreglerande
kapacitet och hur den påverkar hur vi
fattar våra beslut.

Medkänsla kännetecknas av en varm känsla
Singer menar att emotionell smitta är ett
förstadium till empati, som sedan kan
utvecklas till medkänsla. Att ha empati
betyder att du befinner dig i en känsla av
exempelvis sorg eller glädje, samtidigt som
du vet att känslan inte tillhör dig. Har du
för mycket empati kan det ställa till problem.
En läkare som gråter eller är rädd
är inte till mycket hjälp. Du kan också bli
utbränd av för mycket empati. Vi har därför
fått förmågan att utveckla vår empati

till medkänsla eller empatisk sympati, som
Singer uttrycker det. Medkänsla föds ur
empatin och handlar om att bry sig om
den andre, om att vilja hjälpa till, det är
en stark inre drivkraft. Medkänsla kännetecknas
av en varm känsla.

Theory of mind
Empati och medkänsla går via känslohjärnan.
Men det finns även en rent kognitiv
och förnuftsmässig förståelse som gör att
vi kan föreställa oss en annan människas
situation. Denna förmåga finns i en annan
region i hjärnan och kallas ”Theory
of mind” eller ibland mentalisering.
Singer menar att det bästa exemplet för
att förstå skillnaden mellan empati och
mentalisering är att titta på psykopaten.
Psykopater saknar empatisk förmåga men
de har kvar de nätverk i hjärnan som ligger
bakom mentalisering, vilket ger dem
en extremt god förmåga att förstå andras
behov, något de utnyttjar för att manipulera
människor.

Empati och medkänsla kan tränas upp
Vårt empatiska svar går att mäta i
hjärnan. Vi känner mer empati för de
som tillhör vår egen grupp. Ju starkare
det empatiska svaret är i hjärnan, ju mer
villiga är vi att hjälpa den andre. Motpolen
till empati är skadeglädje något som
också avslöjas med magnetkamera. Ju mer

skadeglädje ju mindre är chansen att vi
kommer att hjälpa personen i fråga.
Vi har tidigare trott att människor föds
med en viss empatisk förmåga. Men ny
forskning visar att dessa olika tillstånd faktiskt
kan tränas upp. Och det ganska fort.
Buddhistiska munkar tränar medkänsla
dagligen. Tania Singer bad en munk som
tränat i 30 år att reglera sin medkänsla till
tre olika nivåer: lite, mellan och mycket
medkänsla. Samtidigt gjordes en hjärnscanning.
Bilderna visade att han lyckades
både öka och minska medkänslan på
beställning. Singer gick vidare till otränade
individer och mätte deras empatiska
förmåga före och efter meditativ träning
i medkänsla. Redan efter en veckas träning
hade medkänslan för en helt okänd
person ökats. Singer har nu startat en
studie med tusen deltagare som ska träna
medkänsla en längre tid.

Källor
Leiberg S, Klimecki O, Singer T. PLoS One. Mar 9;6(3) 2011
Tania Singer föredrag ”Breaking the walls
between the people” Falling Walls Conference:
Unique Access to Breakthrough Research Febr 2011.

Besök gärna the Center for Compassion and
Altruism Reserach and Education (CCARE).
Ett nytt forskningsinstiut vid Stanford.
http://ccare.stanford.edu/

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
27 september 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Flow, cirkadiansk rytm och återhämtning

Neuromyter

Om lärande och minne