EVA BOJNER HORWITZ AKTUELL MED BOKEN ’KULTUR FÖR HÄLSANS SKULL’

Boken är utgiven på Gothia Förlag. Andra titlar av Eva Bojner Horwitz är Fibromyalgi: på grund av stress?, och Må bättre med musik.


ewa

Varför inte inleda möten med att lyssna på ett stycke musik tillsammans under några minuter?

dans

Kultur för hjärnhälsans skull

Om nyttan med spegelneuron och dans

Kulturen är bärare av viktiga nycklar som kan öppna och förändra vårt medvetande på ett djupare plan, säger Eva Bojner Horwitz, en tvärvetenskaplig kulturhälsoforskare, disputerad inom socialmedicin, legitimerad sjukgymnast och dansterapeut. Hon delar sin arbetstid mellan forskning vid Uppsala Universitet och kliniskt arbete på Riddargårdskliniken i Stockholm.

Synen på kultur har lämnat stadiet som ett passivt intag av konst, opera och teater. Idag vet vi att kultur kan förändra hjärnan till det bättre såväl när vi passivt betraktar, som aktivt deltar i olika kulturaktiviteter. Och det är mycket tack vare spegelneuronen.

Kultur kan på ett unikt sätt gå bakom orden, det vill säga de försvar som vi ofta tror är den enda vägen till framgång, säger Eva Bojner Horwitz.

När hjärnan förändras, som den gör när vi aktiverar oss på olika sätt med kultur, tycks en rad intressanta effekter följa med som ökad minneskapacitet, nya kontaktytor mellan hjärnans olika nätverk och ökad möjlighet till nyinlärning.

Jag måste dansa
”Jag kan inte stå still, jag måste dansa!”, kontrade Eva när hon som 2-åring blev tillsagd att stå still. Vid 6 års ålder började hon med gymnastik, som 10-åring befann hon sig på elitnivå och turnerade i USA och Europa. När hon fyllde 20 slog det henne att nu måste hon börja begripa vad som mer var viktigt i livet och en inre resa började. Hon utbildade sig till sjukgymnast med ett specialintresse för psykosomatisk medicin och stressrelaterad ohälsa. Efter forskarutbildning vid Folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala Universitet och tre års utbildning vid Danshögskolan i Stockholm la hon fram sin doktorsavhandling 2004. Hon startade dessförinnan Riddargårdskliniken där hon sedan snart 20 år tillbaka använder multimodala konstnärliga metoder vid stressrelaterad smärta.

Förvånande resultat gav mersmak
Eva började tidigt i sitt arbete med patienter att fundera på om rörelse och musik kunde påverka olika smärttillstånd. Hon fann förvånansvärt lite internationell forskning i ämnet. Evas avhandling visade hur dans och musik i form av sk Creative Art Movement Therapy, påverkade smärtupplevelsen hos kvinnliga patienter med fibromyalgi. Efter 6 månaders dans mådde patienterna bättre och hade minskad smärtupplevelse. Det något förvånande resultatet visade att de biologiska markörerna på stress inte påverkades nämnvärt förrän rätt sent efter avslutad behandling. Det som var anmärkningsvärt, och helt ny kunskap, var istället hur snabbt patienternas kroppsmedvetenhet och motorik förbättrades!

Nyanserna i såväl kroppsspråk som känsloläge blev mycket bättre redan efter ett par månader. Patienterna fick även allt lättare att läsa av och bedöma sin omgivning.

Rörelse ger access till känslohjärnan och självkänslan
Genom kroppen får vi direkt tillgång till den djupt liggande känslohjärnan, förklarar Eva resultaten (Ledoux 1998). För bara några år sedan ansågs dans och yoga som flummigt. Idag vet vi att det kan vara bakvägen in till underliggande känslor och då är det inte långt kvar till vi får fatt på den viktiga självkänslan, den som utgår från känslohjärnan. Självkänslans grund läggs tidigt under det lilla barnets utveckling, långt innan hjärnan är färdigutvecklad. Självförtroendet kommer senare in i bilden och är uppbyggt tack vare prefrontala cortex (Ord & Begrepp). En slags konstruktion som skapas med hjälp av intellektet. Utan en underliggande god självkänsla blir självförtroendet en sårbar rigg utan fundament. Dansen, musiken och andra kulturella aktiviteter kan ”nära” och förstärka detta fundament och därmed fungera meningsbyggande.

Mer berikande kontakter
Läkare glömmer idag att läsa av kroppen på patienten, hävdar Eva. De förlitar sig på den verbala kommunikationen och dataskärmens provsvar. Genom att titta på patienten och exponera sina spegelneuron för patienten kan läkaren få tillgång till väldigt mycket mer information, kalla det för intuitiv information.

Detta gäller förstås inte bara kontakten mellan läkare och patient, betonar hon. Genom att titta på varandra kan vi aktivera empatin och få djupare och mer meningsfulla kontakter. När vi tror att den intellektuella stimulansen och orden är den enda som är berikande har vi verkligen missat det som är grunden för vårt välmående och varande; känslohjärnans klangbotten.

Kontemplerar med andra forskare
Eva är aktiv medlem i SACER, ”Swedish Association for Contemplation in Education and Research”. En gång i månaden träffas en grupp forskare för gemensam kontemplation (hör Walter Osika tala om detta i Holone TV). Medlemmarna kommer från vitt skilda discipliner som exempelvis medicin, ekonomi, konst, arkitektur och omvårdnadsforskning.

– Här arbetar vi med transparens istället för forskarhemligheter. Vi delar våra intentioner och genom att stilla ”det inre” få tillgång till nya kreativa forskaridéer och lösningar.

Förra gången ledde Eva alla i en kontemplativ rörelse. Det är en metod för att också komma tillrätta med skrivkramp som är ganska vanligt bland doktoranderna. Rörelsen kan luckra upp låsningar eftersom den ger access till känslohjärnans djupare kompetens (Rizzolatti & Arabib 1998).

Innan vi hade tillgång till språket processades avläsning av rörelser i våra nuvarande språkcentra. Denna avläsningsmekanism hanterades av spegelneuron som givetvis fortfarande är högaktuell och som ju är själva grunden till vår kommunikation.

Inled mötet med 5 minuters musik
Hur skulle du vilja att framtidens arbetsplats ser ut? Menar du att man ska upp och dansa på ledningsgruppsmötena innan de svåra besluten ska fattas?

– Varför inte inleda möten med att lyssna på ett stycke musik tillsammans under några minuter. Någon i gruppen kan få ta med sitt favoritstycke. Musiken leder in till känslan och man lämnar intellektet för en stund. Besluten tas i kontakt med en mer förankrad och fördjupad hjärnaktivitet. Att mötas utan prestation kan innefatta beslut som har en långt mer hållbar och empatisk ton än de prestationsdrivna.

Framtidens arbetsplatser skapas i dagens skola och Eva är orolig. Man har skurit ner mängden gymnastik, musik och kultur så radikalt att det kommer att få oönskade effekter. Dessa ämnen går bortom orden, skapar sammanhang och känslan av meningsfullhet och kontakt med allas lika värde. De är nycklarna till hållbara relationer och långsiktigt välmående. Om inte detta finns fastnar inte någon kunskap, avslutar Eva Bojner Horwitz.

Källor
Gallese V. & Goldman A. 1998 och Rizzolatti G., Fogassi L. & Gallese V. 2001

Bojner Horwitz E. 2004, 2007, 2010, 2011

Bojner Horwitz E (2011) Kultur för hälsans skull. Gothia förlag. ISBN 978-91-7205-775-3

Bojner Horwitz, Anderberg (2007). Fibromyalgi – på grund av stress. Ica förlag, Västerås, Sweden. ISBN 978-91-534-2765-0

LeDoux JE (1998) The emotional brain: the mysterious underpinnings of emotional life. London Phoenix.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Salutogen boost

TV-reklam för läkemedel har placeboeffekt

Utfrysning gör ont