Hjärnan

Nervceller

... artificiell intelligens saknar idag förmåga till såväl kreativitet som syfte, mening och helhetssyn...

Harald Kjellin, professor

Hjärnans kapacitet allt mer hisnande

10¹²bytes!

Hjärnan, med sina i runda tal 130 miljarder nervceller, har sannolikt en mycket större minneskapacitet än vad vi tidigare trott visar ny forskning från amerikanska Salk Institutet

Synapserna förändras

Vår hjärna är formbar och det visar sig bland annat i att nervcellernas kontakt-ytor, synapserna (se faktaruta), blir fler eller färre, starkare eller svagare, större eller mindre, beroende på hur mycket de används.

Nu har forskarna upptäckt att vissa nervceller har två kontaktpunkter med varandra: axonen sitter ihop med sin nervcellsgranne med två dendrittaggar istället för med bara en. Fyndet tyder på att dubbel information skickas från den sändande till den mottagande nervcellen. Men när man undersökte dendrittaggarna fann man också att de förekom i olika storlekar – ett tecken på att det är olika information som överförs. Man fann totalt 26 unika storlekar på dendrittaggar, till skillnad från de 3 man tidigare sett. Ett större antal synapsstorlekar betyder att vi har större kapacitet att lagra information.

– Det här handlar om en 10- dubbling av lagringskapaciteten i hippocampus jämfört med vad vi tidigare trott, och då är vi uppe i häraden en biljon bytes, säger forskarna.

AI - artificiell intelligens – hisnande

Vi ber Harald Kjellin, professor i systemvetenskap vid Stockholms Universitet, att förklara hur hjärnans kapacitet med hisnande en biljon bytes, 10¹², 1 terabyte står sig i en jämförelse med datorer.

– På ett litet löstagbart minneskort till din dator eller mobiltelefon kan man idag spara 512 Gigabyte = 512 miljarder byte. Externa hårddiskar till persondatorer kan rymma 3 Terabyte vilket motsvarar 3000 miljarder bytes. Det verkar alltså som om datorerna fortfarande har betydligt större minneskapacitet än människan.

Samtidigt måste vi skilja på den typ av funktioner som en dator kan utföra och de funktioner som en människa kan utföra, förklarar Harald. En dator kan utföra otroligt många komplexa matematiska beräkningar på kort tid, vilket människans hjärna inte kan. Datorer tänker huvud-sakligen algoritmiskt och sekventiellt och de kan göra detta med en hastighet som är många 1000 gånger snabbare än vad en människa klarar av.

Det sekventiella logiska tänkandet hos en människa är mycket långsamt.

Däremot kan en människas omedvetna parallella processer hantera väldigt mycket större mängder data på kort tid. Forskning har påvisat att en människa på ett kort ögonblick kan ta komplexa beslut som det annars kunde ta flera veckor att komma fram till, jämfört med om människans rationella sekventiella tänkande hade tagit beslutet.

IQ ett primitivt mått – hur mäta mognad?

Harald Kjellin tycker att vår förståelse för hjärnans komplexitet är väldigt låg. När vi exempelvis mäter IQ så mäter vi bara de mest primitiva nivåerna av vår förmåga. Den intuitiva verkligheten och högre nivåer av abstraktioner kan vi idag inte mäta och heller inte skapa med artificiell intelligens. Detta illustrerar att vetenskapen idag inte förstår vilka resurser som finns i människans hjärna. Vi vet inte säkert varför det är nödvändigt att högsta chefen i ett multi-nationellt företag behöver ha det man kallar mognad och erfarenhet. Detta är variabler som är svåra att mäta utifrån ett kvantitativt perspektiv, menar Harald.

AI, mål och mening

En dator saknar den kausala dimensionen, den har inget personligt mål med sitt liv och därför saknar den en stabil identitet. Detta är en mycket kontroversiell fråga. För att datorerna skall kunna uppnå högre nivåer av abstraktionsförmågor så är det antagligen nödvändigt att de programmeras utifrån en kausal dimension med en egen identitet. Det som små barn lär sig redan i trotsåldern.

Vi har redan datorer idag som Googles AI Alphago, IBM:s Watson m flera som vinner schack, Jeopardy mm, som kan lära sig utifrån sina egna erfarenheter, det vill säga de kan själva utvärdera vad som händer i omgivningen. De kan ackumulera kunskap som de sedan kan använda för framtida problemlösningssituationer.

Men om någon lyckas med konststycket att ge datorn förmåga till en målinriktad inlärning så finns en risk att datorn börjar skapa sina egna mål och därefter skulle det bli svårt att kontrollera datorns inlärning, varnar Harald. Det är just därför många bland världens skarpaste tänkare påstår att AI är det allra största hotet mot mänskligheten. Personer som Bill Gates och Stephen Hawking har gjort oss uppmärksamma på att en skenande artificiell intelligens inte kan kontrolleras. Att den kanske inte går att stoppa. Vi kan förutsätta att det alltid kommer att finnas politiska, militära och ekonomiska intressen bakom att utveckla mer kompetenta datorer.

De som lyckas allra bäst med detta är också de människor eller organisationer som får mest makt i det globala samhället, vilket i sin tur riskerar att urarta till att någon kan få så mycket makt att de inte längre kan stoppas av demokratiska processer.

Ett humanistiskt perspektiv

Det förefaller som om det enda sättet att bevara ett humanistiskt perspektiv i en accelererande utveckling av teknologin i samhället är att ta ansvar för hur vi relaterar till datorer, så att datorerna hjälper oss att hitta vår potential istället för att bli till ett hinder för medvetandeutveckling. Harald Kjellin menar att ett av dessa ansvarstaganden kan vara att länder kommer överens om att all datorlagrad kunskap måste vara öppen för alla, på samma sätt som stater idag gör det olagligt att gömma pengar i skatteparadis. En sådan lagstiftning skulle kunna medföra en maktbalans ur ett globalt perspektiv. Den förhindrar att det kan uppstå en maktkoncentration till en monolitisk singularitet, det vill säga att den mest avancerade artificiella intelligensen blir till ett enda svart hål av kunskap som aldrig når tillbaka till människor utan istället gör mänskligheten till teknikens slavar.

När det kommer till artificiell intelligens, AI, säger Harald Kjellin att den idag befinner sig på en myggas nivå jämfört med människans hjärna. AI saknar idag förmåga till såväl kreativitet som syfte, mening och helhetssyn även om man kan simulera likande egenskaper via datorernas extrema kapacitet till beräkningar.

Källor
Bartol, T. M, Bromer, C, Kinney, J, et al. (2016). eLife, 4, 2016
Personlig kontakt med Harald Kjellin, maj 2016.

Synapserna förändras

– Det här handlar om en 10- dubbling av lagringskapaciteten i hippocampus jämfört med vad vi tidigare trott, och då är vi uppe i häraden en biljon bytes, säger forskarna.

AI - artificiell intelligens – hisnande

Det sekventiella logiska tänkandet hos en människa är mycket långsamt.

Prae sent quis accu msan lorem. Cras condim entum ex sed leo egestas, sit amet placerat felis tempor.

Cur abitur semper enim dolor, vitae convallis est vestibulum rutrum. Maec enas rutrum faucibus urna non iaculis.

Cras gravida, nunc quis rhoncus faucibus, erat sapien semper massa, non placerat nibh orci a massa. Duis semper impe rdiet augue eget commodo.

Sed ferm entum, metus id aliquet ultrices, eros dolor vesti bulum mi, nec mattis eros tellus quis urna. Cras volu tpat mollis nulla in scelerisque.

Praesent et massa eget lorem gravida vulputate. Vestib ulum efficitur ante massa, eget sagittis metus mollis in. Duis rutrum lacus quis metus elementum, bibe ndum hen drerit metus ullam corper.

Class aptent taciti soc iosqu ad litora torq uent per conubia nostra, per inceptos him enaeos.

Duis rutrum lacus quis metus elementum, bibe ndum hen drerit metus ullam corper. Class aptent taciti soc iosqu ad litora torq uent per conubia nostra, per inceptos him enaeos. Cras volu tpat mollis nulla in scelerisque.

Publicerat av:

Marie Ryd

20 september 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Hjärnans kapacitet allt mer hisnande

Marie Ryd

Liknande artiklar

Ensamma tillsammans

Kultur Hälsa Kreativitet Flow

Kroppar talar, Vi tittar, Känslor smittar