Björnar, igelkottar och paddor går i ide,
fåglar flyttar söderut. De flesta djurarter
har särskilda parningstider som infaller
regelbundet varje år. Säsongsmässiga
variationer spelar uppenbarligen en stor
roll i djurriket. Årstidsbundna fysiologiska
effekter hos människa har påvisats i
länder där årstiderna skiftar. Under
vinterhalvåret stiger såväl blodtryck som
kolesterolnivå och kalori-intaget ökar,
medan sinnestillståndet tenderar att hos en
del gå i moll. Fler dör under vintern och
självmorden ökar under vår och sommar.
Nu visar ny fMRI-forskning från
universitetet i Liège i Belgien att årstider
även tycks påverka arbetsminne och
koncentrationsförmåga. Det är två
förmågor som är viktiga inte minst i
arbetslivet.
Utan dagsljus och klocka
Det är svårt att studera årstidernas
isolerade påverkan på hjärnan. Faktorer
som ljusexponering, dygnsrytm, yttre
temperatur, födointag, motion och
sociala interaktioner måste kontrolleras
för att man ska kunna vara säker på vad
resultatet egentligen visar. De belgiska
forskarna lät därför de 28 deltagarna
flytta in i ett laboratorium utan dagsljus
under 4,5 dagar. De fick inte veta vad
klockan var någon gång under perioden.
De hade heller ingen möjlighet till sociala
interaktioner. En gång per säsong (4ggr/år)
återkom försökspersonerna till laboratoriet
och genomgick exakt samma procedur –
enda skillnaden var själva årstiden.
