Distansarbete

För- och nackdelar


 

 

Stressed Man With Baby Working From Home Using Laptop

Distansarbete effektivt – i måttlig mängd

Att arbeta på distans har sina
för- och nackdelar. Det kan öka
tillfredsställelsen i arbetet –
om det sker i begränsad mängd.

DEFINITION DISTANSARBETE
När medarbetare i en organisation förlägger
delar av ordinarie arbetstimmar
på annan plats än på den huvudsakliga
arbetsplatsen. Arbetet utförs ofta i
hemmet med teknologi som främsta
verktyg och kommunikationsmedel.
Distansarbete inkluderar inte personer
som saknar kontor helt och hållet eller
som arbetar mycket hos kund som ex.
konsult eller reparatör.

Tack vare den tekniska utvecklingen är
det nu möjligt att sköta sitt arbete utan att
vara bunden till kontoret. Vi arbetar från
pendeltåget, köket, cafét. En undersökning
som genomfördes i 24 länder 2011 visade
att en av fem anställda ofta arbetar på
distans.
Distansarbete blir allt mer populärt men
det är fortfarande oklart hur fördelaktigt
det egentligen är, det saknas kunskap och
forskningen är spretig. Definitionerna
och namnen på fenomenet är många:
distansarbete, fördelat arbete, flexibla
arbetsförhållanden, telependling,
telearbete, virtuellt arbete. Man kan
arbeta hemifrån, på café eller på resande
fot. I en studie publicerad i Psychological
Science har författarna gått igenom vad
som finns i forskningsväg. De fann att
distansarbete är fördelaktigt – men bara
i måttlig mängd.

Effekter i arbetslivet
Distansarbete tycks vara förknippat
med större tillfredsställelse i arbetet.
Men bara till en viss gräns! En metaanalys
från 2007 gjord på 28 studier visar
att tillfredsställelsen på arbetet ökar i takt
med antal timmar distansarbete och att
sambandet når sin höjdpunkt vid ca 15
timmar per vecka. Fler timmar än så tycks
minska tillfredsställelsen. En förklaring till
detta kan vara den sociala isolering från
kollegor som distansarbete kan skapa.
Andra förklaringar är mindre feedback,
mindre tekniskt stöd från organisationen
och fler störmoment som exempelvis
ljudnivå om man jobbar från café eller
familjeliv om man jobbar från hemmet.
Vidare visar forskning att personer som
distansarbetar ibland inte blir lika lätt
utmattade och de redovisar också mindre
arbetsrelaterad stress. En förklaring
tros vara ökad autonomi och känsla av
kontroll.

Påverkar även privatlivet
Men distansarbete tycks även kunna
medföra negativa effekter genom att
gränsen mellan arbete och fritid suddas
ut. Studier har visat att distansarbete
ökar sannolikheten för att arbeta övertid
och kolla mailen utanför arbetstid. Ett
annat problem med att arbeta hemifrån
är att det kan störa familjelivet och vice
versa. Forskning visar på vikten av tydlig
gränsdragning mellan yrkesroll och
familjeroll. Oavsett om gränserna sätts
fysiskt, tidsmässigt, eller på andra sätt ger
det bättre förutsättningar för att kunna
prestera både i arbetet och i hemmet.

Tips från författarna
Distansarbete är fördelaktigt – om det
används med måttlighet. Författarna
ger några take home messages för att
få distansarbete att fungera optimalt:

  • Tidigt i ett projekt är fysiska möten
    viktigast – distansarbete lämpar sig
    oftast bättre en tid in i projektet.
  • Individuell disciplin är avgörande
    för att det ska fungera.
  • Alla arbetsuppgifter lämpar sig inte
    för distansarbete. Förlägg lämpliga
    distansuppgifter till samma dag.
  • Försäkra dig om att du har stöd för
    ditt distansarbete både hos chef och
    kollegor.
  • Se till att du har tillräckligt bra teknik
    till hands.
  • Fråga dig själv – får jag tillräckligt med
    social stimulans?

Vågskål mellan flexibilitet och
kommunikation
För chefer innebär medarbetarnas
distansarbete att väga önskemål om
ökad flexibilitet mot de nackdelar som
kan uppstå av färre fysiska möten. Hur
påverkas kommunikationen? Distansarbete
kan öka medarbetarnas produktivitet
men samtidigt finns en risk att kvaliteten
på deras yrkesmässiga relationer kan
försämras.

Källa
Allen, T. D. Et al. Psychological Science in the Public Interest. 16(2), 40-68. 2015

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
25 november 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Flow, cirkadiansk rytm och återhämtning

Svaghet för grupptryck finns inbyggt i hjärnan

Självmedkänsla – varför och hur