Fokus

Emotionell intelligens

Den fokuserade ledaren

En ledare ska träna sig i att medvetet rikta sin uppmärksamhet åt tre håll, betonar Daniel Goleman i sin senaste bok ”Focus – The hidden driver of excellence”. Det handlar om att ha fokus på 1) sig själv, 2) en annan person och 3) yttre övergripande system. Alla tre måste odlas.

I år är det faktiskt 20 år sedan Daniel Goleman, amerikansk psykolog och författare gav ut succéboken ”Emotional Intelligence” och förkortningen EQ blev ett känt begrepp. Idag är det mer aktuellt än någonsin. Stora internationella företag har under de senaste åren fått upp ögonen för en mjukare syn på intelligens. Kosmetikajätten LÓreal är ett av de många företag som låtit EQ bli en del i rekryteringsprocessen av nya säljare.

I Golemans nya bok ”Focus – The hidden driver of excellence” har han fördjupat sig i den nya forskningen om uppmärksamhet och gjort kopplingar till ledarskap. Till sin överraskning fann han, under arbetets gång, att den nya kunskapen om fokus, uppmärksamhet och närvaro faktiskt förde honom tillbaka till vikten av EQ.

Emotionell intelligens

Emotionell intelligens utvecklades på 90-talet ur en gren inom psykologin som kallas positiv psykologi – ”Lyckans vetenskap” (se Holone 2/2013). Den traditionella synen på intelligens – den som mäts genom IQ-tester – visade sig vara alltför snäv. Att rationellt bortse från känslor när det kommer till kognition och beslutsfattande är inte möjligt. Det stämmer inte med hur hjärnan arbetar. Psykologerna John Mayer och Peter Salovey myntade begreppet EQ, vilket fick internationell spridning och allmängiltighet med Daniel Golemans artiklar och böcker.

Balans mellan förnuft och känsla

Hjärnans evolutionära utveckling visar att de strukturer som styr förnuft och planering har utvecklats ur det limbiska systemet och de strukturer som styr känslor, det som i dagligt tal kallas för ”känslohjärnan”. Nervbanor mellan ”förnuftshjärnan” och ”känslohjärnan” är livligt trafikerade. Trafiken går åt båda håll.

Känslohjärnans ögonblickliga innehåll är mer eller mindre involverade i varje tanke och beslut, likaså i hur och vad vi lär oss. Och de har förmåga att ”kapa” vårt förnuft. Det är orimligt att förbise en människas känslor.

Emotionell intelligens innebär att vara medveten om känslor, sina egna och andras, för att därmed kunna uppehålla en balans mellan förnuft och känsla.

Detta i sin tur utvecklar förmågor som självkontroll, entusiasm, uthållighet, förmågan att lyssna, intuition, fantasi, empati, samarbetsförmåga – kort sagt social begåvning.

EQ har 5 områden

Daniel Goleman delar in EQ i fem områden:

1. Att ha kontakt med sina känslor, närvaro

2. Att kunna hantera känslor, känslomässig självreglering,

3. Att kunna motivera sig själv, självledarskap,

4. Att uppfatta känslor hos andra, empati

5. Att skapa och bevara relationer, social förmåga.

Det är individuellt vilken eller vilka av dessa fem områden man har en fallenhet för, och vilka man kan bli bättre på. Det är nervsystemet som avgör – men hjärnan är formbar! Med lite ansträngning kan samtliga fem emotionella färdigheter utvecklas och stärkas. Och uppmärksam- hetsträning är här nyckeln till framgång.

Goda ledares uppmärksamheter

Problemet för de flesta idag är inte slöhet och brist på uppmärksamhet, tvärtom, problemet är att uppmärksamheten är splittrad. Aldrig någonsin har människan varit utsatt för så många stimuli samtidigt och som pockar på omedelbar uppmärksamhet.

När vi tillåter hjärnan att alltid ha en splittrad uppmärksamhet tränas den inte i att bibehålla fokus. Istället lär den sig att låta sig störas av minsta impuls och blir som ett ”rö för vinden”. Men uppmärksamhetens nätverk är träningsbara och vi kan därför återta kommandot. Den senaste neurovetenskapliga forskningen ger nya perspektiv. Vi tycks kunna fokusera på olika sätt med olika syften – och det är olika nätverk i hjärnan som används.

Daniel Golemans nya budskap handlar om vikten av att medvetet träna på att rikta uppmärksamheten åt tre olika håll; inåt, mot andra och mot yttre system. Och forskning visar att EQ byggs av de två första.

Forts.

Utan en uppmärksamhet inåt saknar vi roder

1. Fokus på oss själva

När vi riktar uppmärksamheten inåt ägnar vi oss åt själviakttagelse, det som också kallas för metakognition. Det handlar om att noga uppmärksamma fysiologiska signaler i kroppen. Dessa, ibland subtila, signaler övervakas av ett område i hjärnan som kallas insula. Medveten uppmärksamhet stärker insulas känslighet för respektive kroppsdel. Ju mer vi lyssnar inåt, desto mer medvetna kommer vi bli om vad som pågår i kroppen, vilka känslor vi härbärgerar i stunden och vilka psykologiska ramverk som uppstår ur dessa. Förmågan till känslomässig självreglering ökar därmed. Detta är en viktig egenskap eftersom känslor styr tankar och beslut.

Träning i själviakttagelse har också visat sig stärka förmågan till kognitiv kontroll – även kallat viljestyrka. Förmågan tillhör hjärnans exekutiva funktioner och styrs av prefrontala cortex, pannloben. Kognitiv kontroll handlar om att kunna motstå frestelser, ignorera distraktioner och att hålla siktet inställt på framtida mål. Viktiga ledaregenskaper. En person med hög kognitiv kontroll kan hålla sig lugn i stressade situationer, tämja sin ilska och snabbt återhämta sig från motgång.

Men hur gör man då? Daniel Goleman menar att mindfulness är ett utmärkt verktyg för träning i att hålla fokus inåt. Ju starkare kontakt vi får med våra egna känslor – desto enklare blir det att känna igen dem i andra och därigenom veta vad en annan person går igenom. Att kultivera ett starkt inre fokus utvecklar också empatisk förmåga.

Utan en uppmärksamhet mot andra blir vi aningslösa.

2. Fokus på andra

När uppmärksamheten riktas mot en annan person aktiveras hjärnans empatiska nätverk. Det finns olika typer av empati. Goleman delar in dem i kognitiv empati; förmågan att kunna förstå någon annans perspektiv, emotionell empati förmågan att känna det någon annan känner och empatisk omtanke; förmågan att veta hur man bäst kan hjälpa en annan person.

När vi är närvarande i mötet med andra och 100 % uppmärksamma stärks samtliga former av empati. Vi blir helt enkelt mer socialt begåvade.

Individer som kan hantera olika sociala situationer och få personer runtomkring sig att trivas brukar beskrivas som sociala ”kameleonter”. Inom neurovetenskap kallas förmågan för social känslighet - en egenskap som visat sig vara relaterad till empati.

– Skrämmande nog har det visat sig att social känslighet sjunker i takt med att makt ökar. Psykologer har kunnat mäta hur individer på höga befattningar faktiskt fokuserar sin blick mer sällan på medarbetare med lägre befattning. De är också i dessa möten mer benägna att avbryta en konversation eller ”ta över”. Som ledare är det därför särskilt viktigt att detta fokus-område uppmärksammas och tränas.

Ett bra sätt att utvecklas sin empatiska förmåga är att be människor om feedback med frågor som: ”Jag uppfattar det som att du känner såhär – stämmer det?”; ”Hur uppfattar du min reaktion på det du sa?”; ”Jag upplever dessa signaler från dig som att du har gått i självförsvar – stämmer det?”

Utan en uppmärksamhet mot yttre system agerar vi som blindstyren.

3. Systemfokus

Vi har även kapacitet för ett tredje fokus – ett yttre, menar Goleman. Först när vi helhjärtat riktar uppmärksamheten mot den yttre helheten och de övergripande system vi befinner oss i kan vi förstå hur större krafter som exempelvis politik, ekonomi och ekologi påverkar organisationen. Förmågan att uppmärksamma och förstå dessa krafter gör att man lättare kan förutspå vilka konsekvenser ett lokalt beslut kan få i den övergripande organisationen. Detta är särskilt viktigt vid exempelvis strategiplanering.

– Vi har särskilda nätverk i hjärnan som gör det möjligt med själviakttagelse och empati – vilket är grundstenarna i EQ. Dessa nätverk stärks när uppmärksamheten riktas mot oss själva och mot andra. Dessa nätverk är kopplade till naturliga signalsystem som signalerar oro, fara, lust och olust. När vi ser ett hotfullt ansikte aktiveras det limbiska systemet och amygdala och stresshormon skickas ut – blixtsnabbt kan vi hantera situationen. Men detta gäller inte för den tredje uppmärksamheten – medvetenheten om hur olika system påverkar och påverkas av oss, menar Goleman. Denna typ av fokus är inte naturligt sammanlänkad med känslohjärnan och uppstår inte av sig själv.

Hjärnans hotsystem är inte skapat för att varna för större systemfel och långsamt inrullande hot. Det bästa exemplet är växthuseffekten, den är för abstrakt för hjärnan att reagera på. Vi kan förnuftsmässigt förstå att miljöhotet utgör ett problem, men eftersom det saknas en känslomässig reaktion kan vi lättvindigt rycka på axlarna. Istället måste vi lära oss om vilka system som finns och intellektuellt förstå hur dessa påverkar oss och hur vi ska hantera dem. Den tredje uppmärksamheten måste odlas!

– Att aktivt upprätthålla ett yttre systemfokus är därför mycket viktigt, menar Goleman. Till detta bör varje klok ledare ta hjälp av flera rådgivande personer, som tillsammans bygger en bild av de omgivande systemen.

Publicerad i Holóne nr 1 2015.

Källor

Goleman, D. (1998). Känslans intelligens. Stockholm: Wahlström & Widstrand.(Original publicerat 1995). Goleman, D. (2013). Focus: The hidden driver of excellence. A&C Black.

Goleman, D. Harvard Business Review, dec 2013.

Publicerat av:

Sanna Ryd

18 april 2018

Kontakt: 0704 - 33 88 74

sanna.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Den fokuserade ledaren

Sanna Ryd

Liknande artiklar

Den sociala hjärnan utmanar ledarskapet

Exekutivt stressyndrom

Att förebygga är lönsamt