Resiliens

Nya ledtrådar kring hjärnans återhämtningsförmåga. En människas resiliens avser förmågan att kunna bibehålla en hög nivå av positiva känslor trots motvind. Det innebär inte att resilienta människor aldrig upplever negativa känslor, utan att negativa känslor inte stannar kvar. Det handlar om återhämtningsförmåga.

Idag ska inte bara organisationer vara
resilienta – även människorna i dom. Alla
dagar innehåller mer eller mindre stora
stressmoment; vi fastnar i trafiken, spiller
kaffe på tröjan eller glömmer våra nycklar.
Det finns fler stressfaktorer som med- eller
motgång i arbete, nedläggningshot, ekonomi
och relationer. Utöver det måste vi dessutom
hantera oro för klimathotet, terrorism,
zikavirus och skrämmande clowner.
Människan har en fantastisk
återhämtningsförmåga, men varför
hanterar vissa stress, kriser och svåra
förändringar bättre än andra? Forskningen
om resiliens är på frammarch.

Resiliens är komplext
Forskare på King´s College i London
har sammanfattat befintlig forskning
om stress och resiliens. Efter att ha gått
igenom dussintals studier om de neuronala
mekanismerna bakom resiliens inom
neurobiologi, genetik och epigenetik kom
de fram till att det inte går att hitta en
enda fysiologisk mekanism som svarar
för människans resiliens. Resiliens är
komplext. Det handlar om samverkan
mellan biologi och genetik men även
om personlighetsdrag, temperament,
copingstrategier, fysik och socialt
skyddsnätverk.

Signal i vmPFC – men bara hos vissa
Men en grupp forskare på Yale University
tror sig nu ha funnit förklaringen till hur
resiliens gestaltar sig i hjärnan.
Trettio friska vuxna personers hjärnor
scannades medan de tittade på hemska
bilder i sex minuter. Bilderna föreställde
personer som blev hotade med pistol,
misshandlade eller skrämda. De fick
därefter se neutrala bilder, som inte väcker
särskilt mycket känslor, exempelvis en bild
på en stol.
Forskarna fann tre aktivitetsmönster i
hjärnan som reagerade under försöket.
Det mest intressanta fyndet var aktiviteten
i ett område som kallas ventromediala
prefrontala cortex, vmPFC (se Ord &
Begrepp). Det hanterar hotfulla situationer
och den känslomässiga reaktionen. Precis
i början när försöksdeltagarna fick se de
hotfulla bilderna minskade aktiviteten
i vmPFC för att därefter plötsligt bli
hyperaktivt. Forskarna tolkar det som att
området nu var i febrilt arbete med att
hantera och kontrollera den emotionella
responsen. Men det mest spännande var
att detta mönster hos vmPFC fanns
bara hos vissa deltagare.

De som hade högst flexibilitet i området, dvs
ett vmPFC som snabbt kunde öka och minska
i aktivitet, var också samma personer som
hade bäst emotionell och beteendemässig
känsloreglering i vanliga livet.

Sämre svar i vmPFC –
mer missbruk och bråk
När forskarna intervjuade försöksdeltagarna
visade det sig att de vars
vmPFC inte aktiverades lika mycket
också var mer benägna att missbruka
alkohol, tröstäta och bråka. Studiens
huvudförfattare Rajita Sinha, vid Yale
Stress Center, menar att dessa beteenden
kan vara ett resultat av att hjärnan saknar
förmåga att snabbt reglera känslor.
Personen har svårare att återhämta sig
vilket kan leda till destruktiva beteenden.
vmPFC verkar alltså vara det område
i hjärnan som mobiliseras när det är
dags att återta kontrollen och reglera
stressen. Tidigare forskning har visat
att upprepad och kronisk stress orsakar
skada på neuronala strukturer, nätverk
och funktioner i prefrontala cortex, det
område i hjärnan där mer komplex
kognition sker. Författarna menar att
denna kunskap om vmPFC skulle kunna
användas för att identifiera människor som
har svårare att återhämta sig emotionellt
efter en traumatisk händelse och för att
hjälpa människor i kronisk stress.

Träna vmPFC
Men hur hjälpa? Människors stressrespons
verkar alltså till viss del bero på vmPFCs
förmåga att vara flexibel. Rajita Sinha
ser positivt på möjligheten att stärka detta
område tack vare hjärnans plasticitet.
I en studie i PLOSONE från 2013
visar ett annat forskarteam exempelvis
att mindfulnessträning aktiverar och
förstärker vmPFC. Behandling för att
öka resiliensen hos en individ skulle alltså
kunna inkludera tekniker som mindfulness
som har visat sig framgångsrika när
det kommer till att strukturera om flera
områden i hjärnan.

Amygdalas återhämtning
Richard Davidson, professor i psykologi
och psykiatri (se mer i Holone nr 2/2012),
har också forskat på hur människor med
olika emotionell stil påverkas av den

De som hade högst flexibilitet i området, dvs ett vmPFC som snabbt kunde öka och minska i aktivitet, var också samma personer som hade bäst emotionell och beteendemässig
känsloreglering i
vanliga livet.

initiala reaktionen på en händelse och hur
länge det känslomässiga svaret ligger kvar i
olika delar av hjärnan. I en annan studie, där
personer fick titta på hotfulla bilder medan
deras hjärnor scannades, kunde Davidson
för första gången visa att amygdalas (se
O&B) förmåga till återhämtning var det som
bäst kunde förutspå emotionell instabilitet
hos personen.
– Människors förmåga till känslomässig
reglering och återhämtning från negativa
händelser kan vara en avgörande faktor
vid depression och oro, säger Davidson.
Deprimerade är oförmögna att släppa
taget om negativa händelser. Men det
bästa är att hjärnan är formbar och att vi
kan förbättra alla dessa kvaliteter genom
att träna.
I en alldeles ny rapport från 2016
visar Davidsons team att när vi
medvetandegör en negativ känsla
och riktar uppmärksamheten mot
hur den känns i kroppen så startar en
känslomässig reglering av stressresponsen
i amygdala. Davidson kallar detta
för ”neuro-inspirerade metoder för
beteendeförändring”. Välmående är
en förmåga likt andra förmågor – när
du tränar på det blir du också bättre,
konkluderar Davidson.

Läs mer
Mer om resiliens i Holone nr 2/12 och nr 1/12

Källor
Sinha, R., Et al. Proceedings of the National Academy of Sciences, 113(31), 8837-8842. (2016).
Osório, C., et al. Behavioral Medicine, (justaccepted), 00-00. (2016).
Hakamata Y., et al. PLoS One. 2013 Oct 9;8(10):e75526. (2013).
Lapate R. C. Et al. Sci Rep. 2016 May 16;6:25826. doi: 10.1038/srep25826. (2016).

Publicerat av:

Marie Ryd

25 november 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70

marie.ryd@missinglinks.se

Tillbaka till Forskningsbanken

Resiliens

Marie Ryd

Liknande artiklar

Att förebygga är lönsamt

John Milton Nature Quest

Yoga och kognition