Forskningsbanken

När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!

Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!

Ögonkontakt har kraft

Ögonkontakt gör gott på olika sätt. Vill du föra ut ditt budskap så titta personen i ögonen. Det bygger även självkännedom och självkänsla.

Ögonrörelser hjälper oss att minnas

När ögonen fritt får förflytta sig – när blicken tillåts följa den inre mentala bilden av händelsen – då väcks minnena till liv. Ett nytt begrepp; ”embodied memory” har fötts och en saknad pusselbit på plats. Lundaforskare gör genombrott!

Så lär du dig bäst

Kunskap ska svettas fram – i små portioner med långa mellanrum. Nu finns en omfattande forskningsöversikt som kan leda oss rätt; ”spacing” får MVG, överstryk- ningspenna IG.

Utfrysning gör ont

– Det gör så ont att bli behandlad på det här sättet, säger Anita som blivit utfryst på jobbet. Hon har helt rätt. Ny forskning visar att känslomässig smärta aktiverar samma nätverk i hjärnan som fysisk – det gör ont. Social smärta är som ett slag mot huvudet. Dessutom återkommer slaget mot hjärnan varje gång du minns och återupplever de där orden, medan minnet av fysisk smärta klingar av.

Den verkställande hjärnans behov

För många i vår moderna kultur är det naturligt att sköta sin personliga hygien, äta rätt och hålla kroppen i trim. Nu kommer kunskap som säger att inte bara kroppen utan även vår hjärna har behov.

Tänkandets dynamik

Om att vara och inte vara – i fokus. Hjärnans olika delar är sammankopplade i nätverk. Olika nätverk är igång vid olika aktiviteter. De begränsar varandra. Nätverket för vårt arbetes målfokuserade tankeverksamhet balanseras mot nätverket för dagdrömmens spontan-genererade tankeflöde. Dagdrömmen stjäl vårt fokus men bär i gengäld härliga kreativa frukter.

Empati som värdering – hur blir det?

En av världens främsta forskare på social neurovetenskap slår fast att empati och medkänsla har olika plats i hjärnan. Empati gör ont och kan i längden dränera och skapa distans. Medkänsla känns varmt, berikande och kärleksfullt. När medkänslan odlas mår alla bra, säger Tania Singer, och det är inget att skämmas över!

Alexitymi kopplat till hälsa och cannabis

Att kunna identifiera, beskriva och reglera sina egna känslor är viktigt för hälsan – oförmåga anses vara ett personlighetsdrag och kallas alexitymi. Förekomsten av självskattad alexitymi varierar mellan 5 och 17 procent hos den friska normalbe folkningen medan exempelvis förekomst av alexitymi är 37 procent hos patienter med irritabelt tarmsyndrom.

IQ och EQ – nu kommer CQ

Neurovetenskaplig forskning om kulturella skillnader bekräftar hur våra hjärnor formas av den kultur vi lever i. De som är bra på att hantera situationer som präglas av kulturella olikheter har hög kulturell intelligens, sk CQ.

Håll minnet ungt – utmana hjärnan från början till slut

Har jag mitt minne i mina händer? Finns det nycklar till evig ungdom? Den frågan ställde sig forskarna som ligger bakom det stora Betula-projektet vid Umeå Universitet. Det har visat sig att ett gott åldrande förbereds långt innan pensionsåldern. Men det är aldrig för sent.