Forskningsbanken

När vi fullt ut förstår hur våra hjärnor och vår kropp fungerar och dessutom använder oss av den kunskapen ökar förutsättningarna för ett välmående näringsliv och en positiv samhällsutveckling. Missing Link arbetar med att göra modern hjärnforskning till livskonst och grundade därför Holone 2010. Artiklar publicerade i Holone är inlagda i Forskningsbanken. Vi fortsätter nyfiket att bevaka och referera från neurovetenskapens och psykologins forskningsfront med rön relevanta för arbetslivet. Vi vill dela med oss av den viktiga kunskapen!

Nedan hittar du korta sammanfattningar av vetenskapliga studier i en sökbar databas. Vi sammanfattar bara studier och böcker som har granskats genom peer-review. Sprid dem gärna vidare!

Självmedkänsla – varför och hur

Sinnestillstånd Självmedkänsla Självmedkänsla – det är att stötta sig själv i motgångar istället för att reagera med hård inre kritik eller kräva av sig själv att vara perfekt i alla lägen. Det är att vara lika stöttande mot sig själv som vi är mot andra. Agneta Lagercrantz Självmedkänsla – varför och hur Vi dömer och […]

Tänkandets dynamik

Om att vara och inte vara – i fokus. Hjärnans olika delar är sammankopplade i nätverk. Olika nätverk är igång vid olika aktiviteter. De begränsar varandra. Nätverket för vårt arbetes målfokuserade tankeverksamhet balanseras mot nätverket för dagdrömmens spontan-genererade tankeflöde. Dagdrömmen stjäl vårt fokus men bär i gengäld härliga kreativa frukter.

Lärande organistioners mindset

I vår kultur hyllas talang, att vara smart och expert. En talang är en talang – och något man föds till. Den som är smart är inte dum. En expert kan sitt område bäst och är den som ger svaren – inte frågorna. Men det är just denna hyllningssång den lärande organisationen stupar på. På årets NeuroLeadership Summit lyssnade vi på Carol Dweck, som delar in människor och organisationer i om de har ett Statiskt eller ett Lärande mindset.

Sociala hot är en bister verklighet: SCARF sätter ord på dem

När hjärnan går till jobbet går den in i ett socialt system.
Dagens ”att göra”-lista är för hjärnan av väsentligt mindre betydelse än upplevelsen av status, förutsägbarhet, autonomi, tillhörighet och rättvisa. Framtidens goda ledarskap kommer kännetecknas av förmågan att medvetet adressera den sociala hjärnan – för när de sociala hoten är undanröjda ”blommar” hjärnorna!

Mindful management

Managementforskare och hjärnforskare presenterar en modell som förklarar varför mindfulnessträning har potential att ge så goda spinoff-effekter på arbetsplatsen.

Ovanans makt – väcker vanmakt

Goda vanor och dåliga vanor – vanor och ovanor – i hjärnan är automatiserade förlopp. Den goda vanan vill vi behålla. Ovanan vill vi ändra. Tyvärr är båda lika hårt spårade i vår hjärna. En vana bryts inte med lätthet. Vanan har nämligen formats till en egen enhet i hjärnan. Beteendets olika delar har ”chunkats” ihop – först då är det en vana. Energibesparande och bra!

Medkänsla kan tränas

Världen idag är i ett kritiskt behov av empati och medkänsla – en förmåga som går att träna upp, säger Tania Singer, som sorterar i begreppen.

Resiliens

Nya ledtrådar kring hjärnans återhämtningsförmåga. En människas resiliens avser förmågan att kunna bibehålla en hög nivå av positiva känslor trots motvind. Det innebär inte att resilienta människor aldrig upplever negativa känslor, utan att negativa känslor inte stannar kvar. Det handlar om återhämtningsförmåga.

Utfrysning gör ont

– Det gör så ont att bli behandlad på det här sättet, säger Anita som blivit utfryst på jobbet. Hon har helt rätt. Ny forskning visar att känslomässig smärta aktiverar samma nätverk i hjärnan som fysisk – det gör ont. Social smärta är som ett slag mot huvudet. Dessutom återkommer slaget mot hjärnan varje gång du minns och återupplever de där orden, medan minnet av fysisk smärta klingar av.

Om tillgänglighet och hållbarhet

Mobil kommunikationsteknik gör det möjligt att jobba var som helst när som helst. Den ökade flexibiliteten medför att många arbetsgivare förväntar sig att medarbetarna är tillgängliga i hemmet utanför arbetstid. Men hur påverkar det oss att vara ständigt tillgängliga?