Beteendevetenskap

Personlighet


 

Världsbild & personlighet

Världsbilden är en lika viktig
aspekt av personligheten som
beteendemönster, visar en ny
avhandling från Lund. Den är
så viktig för oss att det kan bli
mycket känslosamt och
konfliktfyllt om den rubbas.

World views

Världsbilden spelar en central roll för hur vi är som personer. Personlighetsforskningen har traditionellt sett främst fokuserat på vanemässiga beteendemönster, trots att den världsbild som individer bär på också är grundläggande för hur de lever sina liv. Hittills har forskning om vad människors världsbild innebär varit fragmenterad och osystematisk.
– Detta trots att våra världsbilder egentligen genomsyrar det mesta vi gör och tänker, säger Artur Nilsson från Lunds Universitet, som nyligen försvarade avhandlingen: ”The Psychology of Worldviews: Toward a Non-Reductive Science of Personality”. Vi lever alla med en världsbild, men vi är inte alltid medvetna om att den finns. En persons världsbild är dennes mest grundläggande begrepp och antaganden om världen. Dessa strukturerar hennes tankar och upplevelser och uttrycks i handlingar. Människans nyfikenhet och medvetenhet om sin egen existens medför en drivkraft att söka svar på frågor om livets mening och hur vi bäst ska navigera i tillvaron. Detta betyder inte att alla personer tänker på existentiella och filosofiska frågor. Men det betyder att alla personer har en världsbild som de påverkas starkt av, oavsett om de är medvetna om den eller inte, säger Artur Nilsson. En världsbild kan plötsligt medvetandegöras exempelvis i krocken med andra världsbilder eller genom omvälvande livshändelser. 

Artur Nilssons forskning har fokuserat på två människosyner som ofta i konflikt. Den första, som i avhandlingen benämns humanism, hyllar människan och hennes skapelser och tillskriver henne ett inneboende egenvärde. Den andra, som kallas för normativism, menar att människan bara kan förverkliga sig själv och uppnå värde i relation till yttre normer, ideal, och prestationer. Resultaten visar bland annat att de förra tenderar att ha en positiv och tillitsfull attityd till
känslor och till andra människor. De betonar ofta vikten av fantasi och nytänkande inom vetenskap och utbildning, samt jämlikhet och omhändertagande i moraliska och politiska frågor. Normativister, å andra sidan, tenderar att vilja kontrollera känslor, att vara stränga mot andra människor, och att betona vikten av objektivitet, disciplin, och tradition. En person behöver dock inte vara antingen det ena eller det andra. Även om dessa människosyner ofta kommer i konflikt är det vanligt att en persons världsbild innehåller inslag av båda.

– Kunskap om världsbilder kan hjälpa
oss att bättre förstå oss på hur de formar
våra liv och varför konflikter mellan
världsbilder är så emotionellt laddade och
besvärliga, säger Artur Nilsson.

Källa
Artur Nilsson. ”The Psychology of Worldviews –
Toward a Non-Reductive Science of Personality”.
Lunds Universitet, juli 2013.

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
1 februari 2014

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Surt sa räven

1800-talets stress

John Milton Nature Quest