Beteende

Etik och moral


 

The winner takes it all

tarningar

När vi vinner över andra känner vi oss lite bättre och ibland så till den grad att vi tycker oss ha rätt att fuska lite. Ja så tolkar och sammanfattar forskarna sina resultat från en serie försök publicerade i ansedda PNAS. Att vinna över andra kan göra dig mindre generös, till och med oärlig.

Tävlingar kan inspirera till hårdare arbete
och bättre resultat, vem vill inte vara bäst?
Men ny forskning visar att tävlingsinriktade
miljöer faktiskt kan generera
fusk och mindre omtänksamt beteende.
Forskarna har metodiskt kartlagt vinnarbeteende i sex olika studier med nästan
100 deltagare i varje. Ansedda tidskriften
PNAS, Proceedings of the National Academy
of Sciences, publicerade den i februari.

Kasta tärning om pengar
Alla försöksdeltagare började med att
kasta en tärning utan att få se vad
medspelarna fick. De kunde därför inte
bedöma om de fått högt eller lågt.
Forskarna manipulerade resultaten så att
vinnarna och förlorarna bestämdes slumpmässigt.
Därefter parades en ”vinnare”
och en ”förlorare” ihop för att tävla mot
varandra. Och nu gällde tärningskasten
pengar!
Efter tärningskastet fick alla själva
uppge de vad de fått för siffra; ingen
annan kunde veta vad det blev. Det fanns
ingen som kontrollerade om de talade
sanning eller ljög om resultatet, vilket
deltagarna visste. Frågan var nu om det
lockade att säga att man fått en högre
siffra än vad tärningen egentligen visade,
att ljuga om resultatet.
Forskarna fann att de tidigare
”vinnarna” fick ett högre medelvärde
på sina tärningskast än både de tidigare
”förlorarna” och en kontrollgrupp som
inte var med i det inledande försöket.
Och skillnaden var statistiskt säkerställd.
Vad berodde denna skillnad på?

Jo – ”vinnarna” måste ha ljugit och angett
ett högre värde än vad tärningen visade.
Vinnarna fuskade alltså för att vinna mer
pengar. Och de brydde sig inte heller om
att deras oetiska beteende också innebar
mindre pengar till motståndaren.

Fusket socialt betingat
Forskarna bad nu nya försökspersoner att
minnas ett tillfälle då de antingen vunnit
en tävling eller när de uppnått ett personligt
mål. Sedan fick de genomföra samma
tärnings-tävling. Det visade sig att de som
tänkt på när de vunnit en tävling fuskade i
högre utsträckning än de som tänkt på ett
personligt mål de uppnått.
I ytterligare ett experiment fick en
grupp försöksdeltagare reda på att de
vunnit på lotteri och en annan grupp att
de inte vunnit något. När de sedan spelade
tärningsspelet mot varandra så fuskade
ingen. Den slumpmässiga lotterivinsten
gjorde inte att deltagarna började fuska.
I ett annat experiment svarade deltagarna
på ett antal svåra frågor. Halva gruppen
fick efteråt reda på att de svarat rätt
på tillräckligt många frågor för att ”klara
sig” och den andra halvan av gruppen fick
veta att de inte ”klarat” sig (även denna
gång var gruppen egentligen slumpmässigt
uppdelad). De fick sedan spela tärning
mot varandra, MEN de fick inte reda på
om motståndaren klarat frågorna eller
inte. Inte heller i detta experiment fuskade
vinnarna (eller förlorarna). Det saknades
ju information om vem som var en
”vinnare” och vem som var ”förlorare”.

Känsla av berättigande
Forskarna menar att tävlingsinriktade
miljöer faktiskt kan generera fusk och
mindre omtänksamt beteende. Men
denna studie visar att det bara gäller
när det handlar om att vinna över
någon annan! De spekulerar i vilka
psykologiska mekanismer som ligger
bakom. Ofta märker vi inte av när vi
beter oss oetiskt, förklarar dom. Och vi
väger omedvetet de eventuella vinsterna
med att fuska mot viljan att behålla en
positiv bild av oss själva: hur mycket kan
jag fuska och ändå se mig själv som ärlig?
Med kompletterande psykologiska
test kunde man också visa att de som såg
sig som vinnare också kände sig mer
berättigade till att vinna igen – och
därmed var lite fusk kanske inte så noga…
de tog sig rätten att vinna igen, med
förklaringen att de var ju ändå bäst.
Forskarna menar att känslan av
berättigande är en nyckel för att förstå
hur oärligt beteende utvecklas ur tävling
och vinst.

Källa
Schurr, A., & Ritov, I. PNAS, 113(7), 1754-1759.
2016

Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
27 juni 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Sociala hot är en bister verklighet: SCARF sätter ord på dem

Missbruk på jobbet

Leken är fri!