Dygnsrytm

Kognition


DEFINITION KOGNITION
Tanke- och kunskapsliv

Våra resultat visar att skiftarbete
är kopplat till kognitiv försämring
Christian Benedict

Skiftarbete och kognition

Människors kognitiva funktion påverkas negativt av att arbeta i skift, visar en färsk studie från Uppsala universitet.

I Sverige arbetar drygt en av fem anställda
skift. En av tre arbetar på kvällstid och en av
sex arbetar natt. Trots att det är så vanligt är
skiftarbetets långsiktiga effekter fortfarande
relativt outforskade och omstridda.
En stor studie på sjuksköterskor fann
ingen koppling mellan skiftarbete och
försämrad kognition medan en annan
studie visat att arbete innan kl 6 på
morgonen och efter 10 på kvällen resulterar
i sämre prestation i minnesuppgifter
och uppmärksamhetstester dagen
efter. Ytterligare en studie fann att
korta perioder av, i labbet simulerade,
nattskift försämrade försökspersoners
uppmärksamhet och impulskontroll.

EpiHealth
En ny studie ledd av Christian
Benedict, docent vid institutionen för
neurovetenskap på Uppsala universitet,
har undersökt skiftarbetets påverkan på
hjärnans funktion. Studien bygger på data
från ”EpiHealth”, ett storskaligt svenskt
forskningssamarbete mellan Uppsala
universitet och Lunds universitet. Syftet
med EpiHealth är att kartlägga orsakerna
till våra vanligaste folksjukdomar som
uppträder hos medelålders och äldre
personer. Resultaten publicerades i år i
tidskriften Neurobiology of Aging.

Så här gjorde dom
7143 män och kvinnor mellan 45 och
75 år fick göra ett test som kallas ”Trail
Making test”. Det undersöker mental
flexibilitet och den exekutiva förmågan.
I den första delen av testet ska deltagarna
rita en linje mellan cirklar märkta med
siffrorna 1-25 i stigande ordning. I den
andra delen ska de rita en linje mellan
siffror och bokstäver i en stigande ordning
ex: 1-a-2-b-3-c osv. Tiden det tar att
slutföra dessa tester ökar vanligtvis med
åldern.

Skiftarbetare långsammare i test
När forskarna kompenserat för faktorer som
utbildningsnivå, ålder och annat som kan
påverka resultatet var skillnaden tydlig.
– Våra resultat visar att skiftarbete är
kopplat till kognitiv försämring, säger
Christian Benedict. De som arbetar i skift
tog längre tid på sig att slutföra uppgifterna,
än de som enbart arbetade dagtid.
Även personer som arbetat i skift de
senaste 5 åren men som nu arbetar dagtid
presterade sämre.
Däremot visade det sig att personer
som slutat arbeta i skift för mer än fem år
sedan presterade lika bra som personer som aldrig skiftarbetat. Christian Benedict
och hans kollegor tolkar resultaten som att
det tar minst fem år för oss att återhämta
de hjärnfunktioner som påverkas negativt
av att arbeta i skift.

Orsak oklar – sannolikt stress
Man vet fortfarande inte varför skiftarbete
påverkar kognition negativt, men det finns
flera troliga förklaringar, säger Benedict.
Personer som arbetar i skift röker oftare,
sover sämre och är mer stressade.
Stressiga förhållanden har visat sig
påverka frontalloberna där flera exekutiva
funktioner dirigeras.
Blodgenomströmningen minskar,
volymen på den grå substansen (se Ord &
Begrepp) reduceras och hjärnans förmåga
till formbarhet minskar.
Skiftarbetarna uppgav överlag att de
levde med en högre stressnivå än de som
arbetade dagtid. Då frontalloberna spelar
en viktig roll i prestationen på ”Trail
Making Test” är det sannolikt att stress
orsakar sambandet mellan skiftarbete och
prestation på testet.
Skiftarbete stör dygnsrytmen, vilket har
visat sig påskynda den åldersrelaterade
minskningen av hjärnans volym. Många
får svårare att somna och vaknar oftare
under natten. Kort nattsömn har samband
med försämrad inlärningsförmåga och
minne. Kanske kan det vara så att kort
nattsömn i kombination med störd
dygnsrytm bidrar till den försämrade
kognitiva prestationen bland skiftarbetare?

Livsstilen extra viktigt
Med tanke på att skiftarbete går att koppla
till ohälsa borde egentligen ingen behöva
arbeta i skift, menar Christian Benedict.
Men det fungerar ju inte i praktiken, vi
behöver de som arbetar natt, tex inom
vård, industri och polis. Dessa personer
måste istället vara extra noga med att se
över sin livsstil, poängterar Benedict för
Holóne. Att röra på sig ordentligt, äta
hälsosamt, låta bli att röka och inte dricka
för mycket alkohol blir avgörande. Då
kan man med stor sannolikhet förhindra
att hjärnan påverkas och åldras för
snabbt, säger han. Har man någon ärftlig
sårbarhet i släkten, exempelvis diabetes,
kanske man ska välja bort skiftarbeten.
– Jag personligen tror inte på att
använda sömnmedel eller extra melatonin.
Jag tror på att hellre försöka lura hjärnans
biologiska klocka som styr sömn och
vakenhet på olika sätt. Man kan till
exempel förskjuta sina måltider, dvs
äta frukost, lunch och middag enligt ett anpassat schema när man arbetar natt.
Frukost kl 14 (~ungefär när man vaknar),
lunch kl 19 och middag kl 01, till exempel.
Måltider är viktig information för hjärnan
och den inre klockan.
Det kan även vara effektivt att etablera
vissa rutiner innan man lägger sig. Oavsett
om man arbetar skift eller har lediga
dagar där emellan kan man läsa en bok,
göra några enkla yoga-övningar eller ta en
avslappnade varm dusch. Samma rutiner
hjälper hjärnan att förstå att ”nu är det
snart dags att sova”.
Försök att inte dricka för mycket kaffe
och te under nattarbetet. Säkerställ att
sovrummet är svalt och mörkt och inte har
för mycket ljud. Använd aldrig sovrummet
som plats för arbete, hjärnan är väldigt
associativ, avslutar Benedict sina råd.

Läs mer
Läs mer om dygnsrytm i Holone nr 3/14 och nr 4/15

Källor
Titova, O. E., Lindberg, E., Elmståhl, S., et al. Neurobiology of Aging, 45, 23-29. 2016
Christian Benedict: personlig kontakt
Statistiska centralbyrån

deltest-1
deltest-2
Publicerat av:
Marie Ryd
Marie Ryd
25 november 2016

Kontakt: 0708 - 67 48 70
marie.ryd@missinglinks.se
Tillbaka till Forskningsbanken

Liknande artiklar

Svett smittar

Hjärnan tacklar av, men den går att träna upp

Empati som värdering – hur blir det?